Förädlar man inte träbiten som man sågar,hyvlar, målar eller vad man nu än må göra med det.N Nerre skrev:
Självklart kan jag ta 2500kr per avloppsrör inklusive leverans och jobbet för att gräva ner det.
men det skulle ge en ganska snedvriden prissättning mot kunderna.
Tror i min enfald att Arla har ett visst % påslag på mjölken som dom har räknat ut per enhet/tid att det tar att förädla mjölken.
Ja jag ska fortsätta att sova gott om nätterna eftersom jag gör upphandlingar på rätt sätt så jag slipper att ligga vaken om nätterna och våndas över vad det kommer att dyka upp på entreprenaderna och fakturorna för jobben jag beställer.N Nerre skrev:
Om jag skulle göra en upphandling som jag vet kommer att skuldsätta mig i stort sätt resten av mitt liv skulle jag göra allt i min makt att veta vad det är jag skriver under för kontrakt och aldrig betala i förskott, betalning mot prestation är en bra ide.
Tyvärr måste jag göra dig lite ledsen/sur/förbannad vilket det nu må bli.N Nerre skrev:
Japp det gör jag och alla andra entreprenörer och kommer att fortsätta med eftersom vi säljer material, förädlar material och utför ett jobb ute hos kund.
Arla kommer nog sällan hem till dig med mjölken och serverar den och skulle dom i framtiden göra det så är jag säker på att dom kommer att ta betalt för mjölken, transporten och tjänsten att servera dej mjölken.
Svårt att göra en konkurs där kunder blir drabbade. Om kunderna inte beställer jobbet utan offert/kontrakt och betalar efter att jobbet är utfört och gärna besiktat av kunden och av utsedd besiktningsmanN Nerre skrev:
Missade du mitt tidigare inlägg? Jag skrev att det är självklart att de i ett sånt läge tar betalt för tjänsten att leverera mjölken, men de tar fortfarande inte timpenning för att förädla mjölken, bara för att leverera den.wildeside skrev:
Vi kan jämföra två situationer:
1. Kunden själv köper in och ombesörjer transport av allt material. Hantverkaren gör sitt jobb med det materialet.
2. Hantverkaren köper in och ombesörjer transport av allt material och gör sitt jobb med det materialet.
Min poäng är att i bägge fallen ska hantverkaren ha exakt samma timpenning för själva hantverket. Förädlandet av materialet blir exakt samma oavsett om det är hantverkaren som köpt in det eller om det är kunden som köpt in det.
I fall 2 så kan hantverkaren antingen:
2a) Ha ett "rimligt" materialpåslag för att täcka upp sina kostnader för inköpet. Kunden ska inte uppleva att hantverkaren har missbrukat materialpåslaget.
2b) Ta separat betalt för arbetet med att köpa in och transportera material. Och det ska naturligtvis vara en lägre kostnad än själva hantverket, eftersom det är ett jobb som inte kräver samma kompetens som själva hantverket. Kunden skulle ju troligen lika gärna kunna göra detta själv, då är man inte beredd på att betala en massa pengar för att hantverkaren ska göra det istället.
Jag har sett fuskbyggarna och insett att kunden oftast har betalat i förskott inte skrivit kontrakt eller inte förstått vad det står i kontraktet, inte anlitat sakkunnig, inte anlitat en egen besiktningsman som kan göra delbesiktningar och slutbesiktning.N Nerre skrev:Du har med andra ord inte sett Fuskbyggarna
Vilket jag rekommenderar att man bör göra om man inte själv är insatt och väldigt kunnig inom området.
Arla beräknar sitt påslag på mjölken efter en kalkyl på vad det kostar att ta fram produkten där ingår hur lång tid det tar att framställa och paketera produkten m.m. men skulle se lite konstigt ut om dom skrev på mjölk paketet.N Nerre skrev:
Inköps pris 3.30:-
Påslag 10% 0,33:-
Hanteringkostnad 1,67:-
förädlingskostnad 1,50:-
arbetskostnad 1,20:-.
Transportkostnad 2,00:-
Vinstmarginal 2,00:-
Utpris till försäljningsställe 12.00:-
rekomenderat försäljnings pris 13,00:-
Då skulle dom vara transparenta med sin prissättning.
Hämtar du mjölk helvetet själv hos en bonde så slipper du arlas kostnader och påslag.
Anser att är man så korkad att man köper nått man inte vad vad det är utan att ta reda på vad det är man köper så får man i mångt och mycket skylla sig själv.N Nerre skrev:
Vet man inte vad man gör eller hur man gör BÖR man ta reda på fakta och information om hur man ska agera.
Kallas även själbevarelsedrift
Självbevarelsedrift är ett beteende som garanterar överlevnaden hos en organism.[1] Den är i det närmaste generell bland levande organismer. Smärta och rädsla är en del av denna mekanism.
Smärta motiverar individen till att dra sig ur skadliga situationer för att skydda en skadad kroppsdel medan den läker eller för att undvika liknande erfarenheter i framtiden.[2]Smärtan upphör vanligen när den smärtsamma stimulansen eliminerats och kroppen har läkt, men ibland kvarstår smärtan trots avlägsnande av stimulus och skenbar läkning av kroppen och ibland uppstår smärta i frånvaro av någon detekterbar stimulus, skada eller sjukdom.[3]
Rädsla motiverar organismen till att söka säkerhet och kan orsaka frisättning av adrenalin,[4][5] som medför ökad styrka och skärpta sinnen såsom hörsel, lukt och syn. Självbevarelsedrift kan också tolkas bildligt med tanke på de anpassningsmekanismer som tillgrips för att förhindra känslomässiga trauman från att förvränga sinnesintryck, se försvarsmekanism.
Även de mest enkla levande organismer (till exempel encelliga bakterier) är vanligtvis under ett intensivt selektivt tryck för att undvika en skadlig miljö om en sådan föreligger. Organismer utvecklas också samtidigt till att anpassa sig till en godartad miljö (till exempel modifierar en marin svamp sin struktur som svar på aktuella förändringar, för att bättre absorbera och tillgodogöra sig näringsämnen). Självbevarelse är därför ett nästan universellt kännetecken för liv.
När de ställs inför ett nytt hot, har emellertid många arter en självbevarelsedrift som antingen är alltför specialiserade, eller inte tillräckligt specialiserad för att klara det särskilt hot. Ett exempel är dronten, som utvecklats i avsaknad av naturliga fiender och därmed saknade en lämplig, allmän självbevarelsedrift till försvar mot hoten från människor och råttor, och därför inte visade någon rädsla för dem.
ÅTERIGEN läs mina inlägg angående affär kontra hantverkare!
Affären, bonden, Arla mfl, säljer bara varor.
Dom tar bara betalt för varan, dom tar inte betalt för tiden i en separat post utan allt ligger i varans pris!
Om du ska jämföra hantverkare mot affär/bonden/Arla/etc så måste du först baka in alla overheadkostnader, timkostnader, bilkostnader, etc i varans pris!
Vad har marginalerna i de olika leden med diskussionen att göra?
Köper jag ett vägguttag för 100-120 spänn från Jula, Elbutik eller min elektriker så är det ungefär samma påslag överallt och ingen har problem att acceptera priset.
Men om elektrikern tar 500, hävdar att jag fått 30% rabatt och dessutom tar betalt för att åka och köpa det så blir man såklart förbannad.
Jag förstår att du som hantverkare tycker att det är ett bra system, men jag fattar inte varför du inte ser problemet.