122 048 läst · 660 svar
122k läst
660 svar
Ärver vårat halvsyskon en tredjedel av pappas bostadsrätt?
Då svävar vi väl vidare då.E elmont skrev:
TS var tydlig med det redan i det första inlägget "Han vill inte att hans barn som han valt att inte ha någon kontakt med ska ärva något från honom". Om man sen tror på TS eller väljer att se frågan från ett annat perspektiv är nog upp till var och en. För övrigt tror jag inte det finns någon avliden inblandad i denna tråd.E elmont skrev:
S
SueCia
Elektroniktokig
· Dalarna
· 5 143 inlägg
SueCia
Elektroniktokig
- Dalarna
- 5 143 inlägg
Man har inget som helst ekonomiskt ansvar för sina barn efter dom blivit vuxna, visst kan man vara snäll och skjuta till pengar till diverse saker för att man vill, men ansvar? Löjligt, du vet lika väl som jag att barnen ansvarar för sig själva när dom är vuxna, eller tänker du försörja dina barn även när dom är 60 och du 90?? Det är i mina ögon väldigt märkligtP PTZic skrev:Bisarr diskussion kan vara ömsesidigt tyckande. Det finns en anledning till att vi har den lagstiftning vi har angående laglott till bröstarvingar. En förälder har ett ansvar gentemot de barn hen sätter till världen, oavsett dispyter eller vad man tycker om varandra. Då spelar det ingen jävla roll om han själv jobbat ihop pengarna eller inte. Man kommer inte undan sitt ansvar där man sått sin säd. Snacka då inte om några jävla parasiter.
ALLA som ger råd på det här området, vare sig det gäller önskemål efter ens död eller om det gäller hur man ska dela vid en skilsmässa eller separation, är att man ska sätta ner det på papper på ett juridiskt korrekt sätt. Det är lätt att vara överens när man är sams, men det kommer andra lägen där det kommer in både osämja och tredje part som inte är lika benägna att följa tidigare överenskommelser. Därför år det enhälliga rådet att fia all juridik innan, om man har speciella önskemål. Det tycks de flesta förstå utom du. Du kallar när man hävdar det som de flesta förespråkar för bisarrt. Vem är det då som är bisarr?
Eller som i ett fall i min närhet: barnbarnen var bröstarvingar. De hade inte hört av sig en enda gång i hela sitt liv, inte tackat för presenter som skickats till dem, aldrig hälsat på eller ens ringt. Men när arvet var fördelat kontaktades jurist för att de tyckte att de borde fått större arv. Det hela byggde på ett missförstånd som inte skulle uppstått om de haft minsta lilla kontakt med sin farmor.Nissens skrev:
Tycker inte de ska ha ett öre faktiskt.
Laglotten har särkullbarnet(vuxne) rätt att få ut direkt.J JIMMEN skrev:Din mor har Besittningsrätt tills den dagen hon flyttar . Hon är därför skyddad från det du beskriver enligt svensk lag, så jag tror inte det är vad frågan gäller.
Ditt Syskon kommer få Sin del om din mor inte lever upp det. Gäller ju er med för den delen.
Håll inte på med fifflandet i övrigt. Det är olagligt.
Mycket möjligt att ert halvsyskon inte vill ha nått med er eller pengarna att göra. Konstigt.
Jag håller med om att laglotten är historiskt betingad. Om den idag är motiverad är väl en rent politisk fråga där man har rätt att tycka vad man vill.S SueCia skrev:
Jag tycker dock att vi här borde diskutera TS fråga utifrån gällande rätt. Önskemål om förändrad lagstiftning grundad på politisk åskådning hör knappast hemma i denna tråd, eller ens på detta forum.
Du kan väl framföra det till lagstiftaren då. Det handlar inte om "ekonomiskt ansvar" som du kallar det, eller försörjningsplikt som det egentligen heter. Det handlar om familjens egendomar, att man har begränsade möjligheter att gynna något barn före ett annat. Det följer med hela livet. Varje gåva som ett barn får räknas som ett förskott på arv, om man kan styrka att den gåvan getts och att det inte finns något gåvobrev som undantar det från laglotten.S SueCia skrev:Man har inget som helst ekonomiskt ansvar för sina barn efter dom blivit vuxna, visst kan man vara snäll och skjuta till pengar till diverse saker för att man vill, men ansvar? Löjligt, du vet lika väl som jag att barnen ansvarar för sig själva när dom är vuxna, eller tänker du försörja dina barn även när dom är 60 och du 90?? Det är i mina ögon väldigt märkligt
Jag kan önska dig lycka till med att komma till rätten och hävda "moral". Det är därför man ska ha alla papper i ordning. Efter ett dödsfall finns ingen möjlighet att fråga den som efterlämnar arvet vad de egentligen menade. Det är därför allt sådant måste ordnas innan, och på ett juridiskt korrekt sätt. Om en person hävdar sin rätt, och får rätt av domstolen, så kan man ju inte klandra den som får rätt. Då får man klandra den som ordnat sina papper så dåligt att det inte blev som de tänkt sig. Du får tycka precis vad du vill, men juridiskt är tyckande vatten värt.
Barnbarn är inte bröstarvingar. Troligen var ena föräldern bröstarvinge. Så av någon anledning hoppade arvet över ett led och barnbarnen ärvde sin förälders lott. Men barnbarn är aldrig bröstarvingar.K Kirre2 skrev:Eller som i ett fall i min närhet: barnbarnen var bröstarvingar. De hade inte hört av sig en enda gång i hela sitt liv, inte tackat för presenter som skickats till dem, aldrig hälsat på eller ens ringt. Men när arvet var fördelat kontaktades jurist för att de tyckte att de borde fått större arv. Det hela byggde på ett missförstånd som inte skulle uppstått om de haft minsta lilla kontakt med sin farmor.
Tycker inte de ska ha ett öre faktiskt.
Ja, det kanske var fel ord. Deras far var död redan. Men resultatet blev ju detsamma.Nissens skrev: