122 059 läst · 660 svar
122k läst
660 svar
Ärver vårat halvsyskon en tredjedel av pappas bostadsrätt?
Moderator
· Stockholm
· 52 791 inlägg
Men OM man nu tycker att det är ett stort problem med särkullsbarn på ena eller andra sidan när man gifter sig, så får man väl ordna äktenskapsförord. Gör man inte det, så var det tydligen inte något så stort problem att man brydde sig.
Men TS skriver att tillgångarna står på mamman, vilket då kan tolkas att hon har haft pengar sedan innan , annars är det svårt att bara låta en betala , o den andra sparar , vilket inte fungerar i ett äktenskap, utan jag utgår då att det funnits pengar som mamman haft innan eller fått i arv.harry73 skrev:
Fast Lawline skriver såhär:harry73 skrev:
"Dock kan en arvlåtare bestämma att en gåva inte ska avräknas som förskott på bröstarvingens framtida arv och då gäller inte presumtionen längre enligt 6 kap. 1 § 1 st. ÄB. Ett sätt att uttrycka denna vilja är exempelvis genom ett gåvobrev där det står att gåvan inte ska vara ett förskott på arvet."
Lagtexten de hänvisar till säger:
"1 § Vad arvlåtaren i livstiden har gett en bröstarvinge skall avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett."
Betyder inte detta att man med bindande verkan kan ge en av sina arvingar en gåva som inte kan avräknas som förskott på framtida arv, exempelvis genom ett gåvobrev där man uttrycker sin vilja?
Med all respekt så tycker jag det där är ett rätt naivt resonemang. Det finns nog många som vid exempelvis äktenskapsskillnad eller dödsfall inser att man med facit i hand borde ha agerat annorlunda tidigare i livet. De "problem" man i den situationen står inför kan nog vara stora även om man inte hade ork, kunskap eller insikt att förebygga dessa då man kunde.H hempularen skrev:
Allvetare
· Stockholm
· 3 061 inlägg
Allvetare
· Stockholm
· 3 061 inlägg
Med all respekt för din historia. Men hade du egentligen någon poäng?harry73 skrev:Mina föräldrar valde (när jag var i vuxen ålder) att bryta kontakt med oss och framförallt min far vägrade all kontakt också med mina barn.
Barnen hade dock kontakt med sina kusiner och då kunde deras världsbilder krocka ordentligt.
Kusinerna tyckte att min far var den bästa morfar som fanns, medan mina barn tyckte att farfar var ett svin som bara vände ryggen mot dom när de möttes.
Nu har min far ändrad sig och har de kontakt igen, så den långa läkningsprocessen har börjat.
Varför jag skriver detta är för att jag tror att det kan vara viktigt för TS att förstå att människor (även hans far) har olika sidor och kan vara båda den sämsta fadern som finns och den bästa.
Just nu är det väldigt viktigt att TS kan se alla sidor av fadern och framförallt också den som han visade mot sitt första barn.
TS ska inte hjälpa sina föräldrar att undangömma arvet, för även om de olika handlingarna kan vara lagliga i sig, är de tillsammans med uppsåtet att undanta halvsyskonet från sin laglott brottsliga.
Och vi ska såklart inte uppmana till brott. Det finns med i forumreglerna.
En hyfsat nykter är medveten om att myntet har två sidor. Vem vet kanske hitler också hade en ljus sida... Men jag tvekar när det hitler. Men eftersom så många inte gillar trump. Så är jag övertygad om att han har en ljus sida..
Var det kanske snarare lite lös magkippare du testade?
TS var tidigare väldigt upprört för att jag skrev att fadern var ett svin om han betedde sig så som TS beskrev det mot sitt äldste barn. TS var minsann övertygad om att pappan var den bästa far man kunde ha.
Så då tolkar jag TS svar att han har svårt att se att pappan både kan vara världens bästa pappa för honom och världens sämsta för äldsta barnet. Och det borde vara en bra insikt att ha när man planerar att undangömma hela arvet för det äldsta barnet.
Sedan tycker jag som far, att man bara är en bra far om man är bra för alla ens barn, men det verkar som det finns många skribenter i tråden som inte håller med.
Så då tolkar jag TS svar att han har svårt att se att pappan både kan vara världens bästa pappa för honom och världens sämsta för äldsta barnet. Och det borde vara en bra insikt att ha när man planerar att undangömma hela arvet för det äldsta barnet.
Sedan tycker jag som far, att man bara är en bra far om man är bra för alla ens barn, men det verkar som det finns många skribenter i tråden som inte håller med.
Ja, jag måste säga att jag blev oerhört besviken på min mans föräldrar när vi inser att han i alla år haft två halvbröder istället för en helbror, varav den ena dessutom är en "sån där" som är "undanstoppad på institution". Har i alla fall pratat med en person som jobbar på detta gruppboende och fått veta (i generella termer, det är ju tystnadsplikt) att det är ett mycket trevligt och bra boende, en större villa i skogskanten med egna små lägenheter, arbete för dem som kan osv.harry73 skrev:
Jag kan inte svara för övriga skribenter men själv tycker jag inte det hör hit om fadern är "bra" eller inte utan jag tycker detta delforum ska handla om juridiska diskussioner och inte en massa tyckande om huruvida en i princip helt okänd person är "bra" eller inte.harry73 skrev:
Särkullbarn är dina barn, i tidigare äktenskap/förhållande. Din nya frus barn är inte särkullbarn till dig, de är dina styvbarn och kan inte ärva dig (förutsatt att du inte testamenterar något till dem).T Takläggare skrev:Lite därför jag tar upp att det oftast finns två sidor i en tvist, som om jag gifter mig med en som har barn, hon går bort före mig, under livets gång har jag hunnit blanda in mina pengar i äktenskapet, via större del i bostadsköp o materiella köp, där jag då förstört mina tillgångar och ger särkullbarn rätt till delar som ska vara mina barns pengar, där jag gifte mig i 80 års ålder o levde med denna golddigger sista 5 åren. då har särkullbarn rätt till stora delar av kontant köpet av bostaden samt andra inköpta saker av mig.
Eftersom det är ett juridikforum kan vi även vända oss till lagen, t ex Föräldrabalk 6 kap 15§Alfredo skrev:
Barnet har alltså rätt att träffa båda föräldrar och båda föräldrar har plikten att tillgodose barnets behov att träffa sina föräldrar.Umgänge
15 § Barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller genom att de har annan kontakt.
Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses. Särskilt förordnade vårdnadshavare har ett motsvarande ansvar.
Nu vet jag inte om det fanns en liknande skrivelse på sextio-talet, men med dagens lagstiftning är det alltså olagligt att överge sitt barn och vägra all kontakt med det. Det borde vara en tydlig grund (som passar juridik-delforumet) för att kalla fadern 'en dålig far'
M
Markarbetaren
Medlem
· Halland
· 4 370 inlägg
Markarbetaren
Medlem
- Halland
- 4 370 inlägg
Det spelar ingen roll om man har 1 dag eller 17 år kvar att leva, så länge man är vid sina sinnens fulla bruk när man lämnar en gåva till sina barn med tillhörande gåvobrev där det uttryckligen står ”ska ej räknas som förskott av arv” så är det helt enligt reglerna. Således kan TS familj relativt enkelt genom en gåvotransaktion reducera särkullsbarnets lott högst betydligt.