Har du några exempel på företag som inte vet vad dom håller på med?M Markarbetaren skrev:Då får du maila alla stålföretag som jobbar med varmgalvanisering och påpeka att dom skriver fel i sin marknadsföring
Vad jag vet är det ingen som använder en process där både elektrolys och flytande zink används i samma steg?
Skrev jag det? Ordagrant? Jag skrev att företagen får ändra sin marknadsföring då eftersom svetspinnen ansåg att ordet "varmgalvanisering" är felaktigt.useless skrev:
ZINGA reparerar varmgalvanisering - ZINGA Sweden AB
Gillmet
Vad betyder att det är varmgalvaniserad konstruktion? (ystamaskiner.se)
Håller verkligen med.Isakare skrev:
Efter alla problem som släkt och vänner har haft med skruvar som går av (av alla tänkbara fabrikat) så spikade jag min entreplattform på 6m² för 2år sedan.
Min pappas liknande trapp/plattform byggdes 1983 och inga spikar har varken krypit upp eller gått av! Den står kvar intakt även idag som ett bevis för mig på vad som fungerar.
Tror det är en myt att spikar skulle krypa upp. Jag har då aldrig någonsin varit med om det. Använder man galvad spik av rätt längd och dimension så sitter den som berget.
Det som KAN hända är att trallen råkar vara extra blöt när den fästs så att den krymper och plottar skallarna, men det problemet får man även med skruvar.
Man får efterslå eller efterdra bara. Sen är det problemet ur världen.
Och till 28mm trall är det galvad 4" spik som gäller. Använder man 3" så får man nog skylla sig själv.
Redigerat:
Jag håller med!Huddingebo skrev:
Det är en smaksak hur man vill göra. Skruvar man trallen med A4 syrafasta skruvar så går dom inte av, punkt! Om folk bara kunde lära sig att korrositivitetsklass C4 inte är samma som A4 så hade man sluppit problem med skruvar som går av.
Jag kan konstatera att det tycks finnas skilda erfarenheter av skruvar och spikar här. Och sorter.
Vill bara tillägga att spikar som "kryper upp" har jag haft erfarenhet av genom åren. Inga större mängder dock, men jag hatar att trampa på dom.
Vill bara tillägga att spikar som "kryper upp" har jag haft erfarenhet av genom åren. Inga större mängder dock, men jag hatar att trampa på dom.
Finns många exempel på A4 skruvar som går av. Även av egen erfarenhet.M Markarbetaren skrev:
Korrosionsklassen har ingenting alls med styrkan på skruven att göra.
Normalt göra till och med legeringar med krom och nickel att man får svårare att nå högre hållfasthetsklasser. Krom gör tex stål sprödare.
Efter några årsväxlingar spicker skruven i ett sprödbrott.
Generellt är alla höghållfasta skruvkvaliteer av låglegerat kolstål.
Rostfria skruvar av hög styrkeklass är inget problem att tillverka men betydligt dyrare och jag är övertygad om att det fuskas ordentligt med det. Därav alla problem.
Redigerat:
Märkligt, dom A4-skruvarna jag har använt är sega som tuggummi. Ibland när man missat med skruvdragaren (oftast om det varit spån kvar i torxhålet på skruven) så är det bara att böja skruven 90 grader och ta en tång och vrida upp den igen. Har bytt några brädor på en av mina altaner där jag gjorde misstaget att lägga sibirisk lärk. Efter 8 år är skruvarna i samma skick som när jag skruvade i dom. Nackdelen med A4's seghet är att när dom ibland har "växt fast" i golvreglarna så går torxspåret sönder när man ska backa upp dom igen.
En skruv med en ytbehandling kan i min värld omöjligtvis ha samma korrosionsmotstånd som en skruv tillverkad i syrafast stål. Alla pooltillverkare rekomenderar att använda A4 syrafasta skruv i trädäck runt pool.
Grejen är väl att skruven sitter fast, om inte skallen sjunker in mer i brädan, går den av om brädan sväller.
Spiken dras upp, där av uppstickande spikskallar på våren när det torkar upp.
Nu hade jag bara min spikade altan utan tak i 16 år, och vist fick jag slå i några spikar igen, kanske 3-4 st per år. På min nu skruvade med rostfria (Vet ej klass) är fler av än jag spikade in under 16 år.
Spiken dras upp, där av uppstickande spikskallar på våren när det torkar upp.
Nu hade jag bara min spikade altan utan tak i 16 år, och vist fick jag slå i några spikar igen, kanske 3-4 st per år. På min nu skruvade med rostfria (Vet ej klass) är fler av än jag spikade in under 16 år.
Vad är det för dimensioner på spik och brädor där spikarna vandrar upp?
Gissar att jag använde 4", om de var släta eller huggna vet jag inte.
Men skulle man spika en altan med huggen 5" skulle de garanterat inte krypa upp.
Jag skulle även förborra trallen vid ändträ, då kommer det heller aldrig spricka.
Låter extremt märkligt att 4" spik skulle krypa rakt upp ur trall och bärlina.
Har bara sett det när man har använt 3".
boschkenta
Verktygstokig
· Västra Götaland
· 421 inlägg
boschkenta
Verktygstokig
- Västra Götaland
- 421 inlägg
När jag var liten började varje sommar med att jag fick en hammare i näven av farsan och i uppgift att ta ett varv runt altanen och slå ner alla spik som krupit upp
Några år senare fick jag i uppgift att lägga några veckor av sommarlovet på att skruva ny trall... som ligger kvar idag.
Och i nutid, ca 20 år senare, har jag spikat min egen altan (med essve edge fast)
Några år senare fick jag i uppgift att lägga några veckor av sommarlovet på att skruva ny trall... som ligger kvar idag.
Och i nutid, ca 20 år senare, har jag spikat min egen altan (med essve edge fast)
Det kan bli riktigt stumt och bra om man reglar cc44 istf cc60.M Mulvaden skrev:
En mindre altan tycker jag ser mer proportionelig ut med smalare brädor än en stor. Men smaken är olika. En del panelar huset med 120 andra med 170 eller 195.