Daniel 109 har rätt i att hålet är ok om det kommer upp 3 grader ur det.
De flesta tillverkares program har -4 inkommande brine vid DUT som default inställning.
Han har även rätt i att flödet i hålet bör hållas så högt som möjligt, det gör att man växlar över mer energi till slang från berg samt att förångningen hålls så hög som möjligt. Lägre flöde är aldrig bra för vare sig över förångare eller kondensor, det som styr flödet över kondensorn är radiator/golvvärmesystemets beräknade flöde.
De flesta tillverkares program har -4 inkommande brine vid DUT som default inställning.
Han har även rätt i att flödet i hålet bör hållas så högt som möjligt, det gör att man växlar över mer energi till slang från berg samt att förångningen hålls så hög som möjligt. Lägre flöde är aldrig bra för vare sig över förångare eller kondensor, det som styr flödet över kondensorn är radiator/golvvärmesystemets beräknade flöde.
Håller med i det mesta. Fast utan tempdiff = ingen energiupptagning. I en luft/vatten-pump har man ju inte samma temp på luften före och efter förångaren, eller hur?D Daniel 109 skrev:
Testa någon gång, om du har möjlighet att koppla upp manometerställ mm och laborera med flödena på vätskesidorna och se vad som händer. Lägg in värdena i hlog p diagram. Ganska intressant.
Jag vidhåller att det optimala är 2-5 grader på den här maskinen. Samt ca 8 grader på varna sidan.
Jämför det med att köra bil. Det finns ett läge där det är optimalt att ligga varvtalsmässigt. Att trampa gasen i botten är ineffektivt energimässigt. Likaså att ligga och prutt-köra på för hög växel.
Med andra ord så säger du och Daniel att värmepumpstillverkarna har fel och ger felaktig information i sina utbildningar och installationsmanualer? Varför trycker de så hårt på att man ska optimera flödena? Skulle de inte då bara skriva ”sätt alla pumpar på max”?C Calore skrev:
Du blandar äpplen och päron och tittar bara på ena sidan av processen. Enligt ditt resonemang så skulle ett groteskt flöde som ger delta-T på nästan noll betyda att värmepumpen inte tar upp någon energi.L lordi skrev:
TS relativt låga delta-T kan förklaras på två sätt:
A: Borrhålet är kort och flödesmotståndet lågt. Då går det lätt att pumpa runt vätskan och flödet blir högt = lågt delta-T
B: Kompressorn är dålig och tar upp lite energi ur vätskan.
Om man nu minskar flödet så kommer såklart delta-T att öka i motsvarande grad (fysikens lagar). På vilket sätt skulle det göra att kompressorn tar upp mer energi?
Daikin kör köldbärarpumpen på max hela tiden i sina inverterstyrda bergvärmepumpar. Gör dom fel?L lordi skrev:
Och, som sagt var, är det viktigt med rätt flöde på den varma sidan så att sätta alla pumpar på max är inte rätt.
Vad skulle vara negativt med det? Mer än att cirkulationspumpen drar lite mer ström och det kan bli ljud i radiatorventiler?
Menar du att det är även bäst att köra full galopp på sekundärsidan när det gäller flöden?D Daniel 109 skrev:
Inte hålets kapacitet i förhållande till 5 kW pumpen, det är nog ganska bra avstämt, men som useless skrev ovan så kan en stor del av husets behov ha täckts av eltillskott.D Daniel 109 skrev:
Sammanslaget som system låter 5 kW på 100 m mycket lågt för ett hus som är 240 m2 (givet att det inte är något specialhus)
Förångaren som jobbar mot den kalla reservoaren sägs vara effektivast om inte temperaturen sjunker onödigt mycket. Har aldrig läst något annat någonsin. D v s man ska inte ha onödigt stort delta på brine.
När det gäller varma sidan finns två motsägande ståndpunkter:
1. Att delta T ska vara ca 6-7 grader för att R407 är en zeotrop blandning av tre olika gaser som ger ett kondenseringsintervall kallat "glide", och att intervallet behövs för att kondensorn ska arbeta effektivt.
2. Andra som menar att det är nonsens, och att man gott kan gå ner i delta även på VB om man vill ta kostnaden för cirkulationspump och eventuellt brus i radiatorkretsen.
Någon välutbildad kyltekniker på forumet som kan kommentera?
//Edit Intressant läsning om köldbärarsidan i inlägget av useless ovan som delvis motsäger första delen av min text
När det gäller varma sidan finns två motsägande ståndpunkter:
1. Att delta T ska vara ca 6-7 grader för att R407 är en zeotrop blandning av tre olika gaser som ger ett kondenseringsintervall kallat "glide", och att intervallet behövs för att kondensorn ska arbeta effektivt.
2. Andra som menar att det är nonsens, och att man gott kan gå ner i delta även på VB om man vill ta kostnaden för cirkulationspump och eventuellt brus i radiatorkretsen.
Någon välutbildad kyltekniker på forumet som kan kommentera?
//Edit Intressant läsning om köldbärarsidan i inlägget av useless ovan som delvis motsäger första delen av min text
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 682 inlägg
Det finns såklart också en gräns där förlusterna för högre flöde tar ut sig mot den bättre verkningsgraden så optimalt flöde bör vara ställt mot effektuttaget. Sen finns det verkningsgrad i pumpen att ta hänsyn till, den förflyttar en mängd vatten effektivast vid ett visst varvtal för angivet mottryck etc. Frågan är om pumptillverkarna tar hänsyn till detta eller bara nöjer sig med att köra konstant driftsläge för alla förhållanden.
Inte alls. Men med ett för högt flöde försöker man ”trycka in” mer energi än förångaren klarar att ta emot. Expansionsventilen kommer inte att arbeta optimalt utan ligga i sitt yttre arbetsområde. Det kan bli svårt att hålla en jämn och bra överhettning. Det handlar om dimensioneringen av kylkretsen. Det finns ingen anledning att ta upp mer energi än vad kondensorn kan avge.useless skrev:
Om man tar mitt bilexempel. För kraftigt gaspådrag får hjulen att spinna, för man klarar inte av att avge den energin. Bilen kommer alltså inte att ta sig fram fortare.
Numera orkar jag inte hålla på som jag gjorde förr.
Det som avgör deltat är hur det påverkat förångningen . Man kan med andra ord höja deltat på kb kretsen så länge det inte sänker
Förångningen . 3 g 4 g ända upp till 5 på en gammal viessmann ( stora vvx ) utan att det påverkade förångningen .
Så ska det diskuteras ska teston upp på värmepumpen och sen mäter man på plats
Och per modell vilket delta som krävs gör att
Uprätthålla så hög förångning som möjligt
Med säkerställd överhettning
Det som avgör deltat är hur det påverkat förångningen . Man kan med andra ord höja deltat på kb kretsen så länge det inte sänker
Förångningen . 3 g 4 g ända upp till 5 på en gammal viessmann ( stora vvx ) utan att det påverkade förångningen .
Så ska det diskuteras ska teston upp på värmepumpen och sen mäter man på plats
Och per modell vilket delta som krävs gör att
Uprätthålla så hög förångning som möjligt
Med säkerställd överhettning