Är dina bolån över eller under snittet?
Svenskar med bolån har i snitt skulder som är 370 procent av årsinkomsten efter skatt, visar en helt ny undersökning som Riksbanken gjort. Värst är de med låg inkomst i Stockholm. Fem faktorer påverkar om dina bolån är för stora.
Det gäller att ha marginaler. Foto: Marlén Eskilsson
För första gången har en svensk myndighet kontrollerat all långivning från de åtta största bankerna och summerat skulderna för nästan 4 miljoner svenskar. Riksbanken med stöd av riksbankslagen samlat in all kreditinformation hos UC, inklusive alla andra lån som dessa låntagare har.
Jonas Lindmark
Resultaten publicerades 7 maj. Den genomsnittliga skuldkvoten (skulderna i relation till de disponibla inkomsterna per år, efter skatt) i Sverige i juli 2013 var i snitt 370 procent för individer med bolån och 313 procent för hushåll med bolån.
Stockholm ligger högre än resten av landet, där har hushåll med bolån i snitt en skuldkvot på 450 procent. Dessutom är skuldkvoten högst bland låg- och medelinkomsttagare (som ofta har små marginaler i sin ekonomi). För en normalinkomsttagare (median) som får ut 18.600 kronor i inkomst per månad efter skatt, så är 370 procent av årsinkomsten en lånesumma på 826.000 kronor.
Räkna ut din egen kvot
Stora skulder kan ge svårlösta problem, antingen för individen vid t ex sjukdom, eller för samhället vid en ekonomisk kris.
Du kan själv räkna ut om du eller ditt hushåll ligger över eller under snittet. Lägg först ihop alla lån. Kontrollera din årsinkomst efter skatt enligt senaste deklarationen, samt dela lånesumman med årsinkomsten. Till exempel om du har lån på 2 miljoner kronor och din årsinkomst efter skatt är 400.000 kronor, då är svaret 5 vilket är detsamma som 500 procent.
Om du ligger över snittet så behöver det inte vara något problem.
Fem faktorer som också påverkar hur stora bolån du kan ta är:
- Din ålder - unga kan lättare göra karriär och har långt kvar till pensionering
- Familj - barnfamiljer har svårare att dra ned på annat
- Ditt jobb - hur stor är risken att du förlorar jobbet?
- Din hälsa - är du ofta sjukskriven, har dina föräldrar varit friska länge?
- Ditt sociala skyddsnät - har du rika släktingar som skulle hjälpa dig vid en kris?
Dessutom kan du förstås även ta med i beräkningen hur mycket marginal du har i bostadsinvesteringen - om bopriserna i ditt område faller 30 procent, skulle du då ändå kunna sälja och betala tillbaka bolånen?
Men skuldsättning över 300 procent är ändå en varningssignal att din ekonomi är känslig. Åtminstone är det klokt att inte ta ytterligare lån, även om det kan verka ”gratis” att låna till renoveringar som borde höja bostadens marknadsvärde. Blir det en ny fastighetskris i Sverige mer långvarig än 1992-1994 så kommer det inte att hjälpa säljare särskilt mycket att de byggde nytt kök eller badrum 5-10 år tidigare. Då förvandlas köparna till ”gamar” som väntar på ännu lägre priser innan de vågar köpa.
En annan risk är att stigande inflation gör att räntorna höjs kraftigt. Med boräntor över 10 procent, som vi hade under första halvan av 1990-talet, så går mer än hälften av inkomsten åt.
Kommentarer
35