Värmer villan med både solfångare, solceller och hybridsystem

Mikael Oskarsson och hans familj bor i en villa i Brämhult utanför Borås. För tio år sedan bestämde han sig för att montera solfångare på taket. Intresset för solvärme började som en hobby, men övergick i mer praktisk tillämpning och idag liknar hans villa närmast ett experimenthus för solenergi.

– Jag är intresserad av ekologiskt husbyggande och metoder som gör det möjligt att bli självförsörjande på energi. Mitt mål är att utnyttja solenergin så långt det går, säger han.

Villan, som är byggd 1967, är på 1,5 plan med källare och har en totalt uppvärmd yta på 275 kvadratmeter. Familjen har bott i huset sedan 1987.

– Precis som de flesta hus från 1960-talet var vårt hus dåligt isolerat och anpassat till dåtidens billiga oljeeldning med installerade jätteelement överallt, till och med i garaget.

Efter inflyttningen påbörjade Mikael arbetet med att förbättra husets klimatskärm och effektivisera uppvärmningen. Han började med att dränera grunden och tilläggsisolera vinden. I slutet av 1990-talet installerade han en pelletsbrännare till den befintliga värmepannan och efter det tillkom de plana solfångarna på taket, 12 kvadratmeter, med en tillhörande ackumulatortank på 500 liter.

Tio sammankopplade paneler med vattenkylda solceller som både levererar ström och varmvatten.

– Jag har ett brant tak med drygt 45 graders lutning och ett fördelaktigt solläge som gör det möjligt att använda en stor yta av taket, berättar Mikael.

Mikael har gjort ytterligare energiinvesteringar det senaste året. Han har bytt ut de gamla fönstren mot energisnåla treglasfönster, ersatt kombipannan med en modern pelletspanna och en extra ackumulatortank, samt utvidgat solenergianläggningen. Före de här investeringarna låg energiförbrukningen i huset på ungefär 28 000 kWh värme per år och drygt 10 000 kWh hushållsel.

– Jag räknar med att energianvändningen kommer att halveras, samtidigt som ”hemmaproduktionen” ökar.

Luftsolfångare som automatiskt leder in varmluft i källarutrymmet.

Investeringen för uppvärmning med pellets och solenergi är förhållandevis hög, men Mikael påpekar att ”vitsen med solenergi är att den är fri”.

– Jag har dockat systemen och försett huset med nya termostater så att pelletsåtgången minskar i samma takt som solen ger energi.

Mikaels solenergiinvesteringar består också av så kallade luftsolfångare, som vid solsken levererar uppvärmd luft. På villans södra gavel har Mikael monterat två paneler som automatiskt leder in varmluft i källarutrymmet via en solcellstyrd fläkt. En av panelerna har han köpt. Den andra har han byggt själv.

– Det är en enkel och billig lösning om man till exempel har problem med källarfukt och även radon. Den varma luften som bildas i solpanelen fläktas ut i rummet, cirkulerar runt och för bort fukten via ventilationen.

Den allra senaste solenergianläggningen är en teknisk innovation som Mikael importerat från Turkiet. Anläggningen består av tio sammankopplade paneler med vattenkylda solceller som både levererar ström och varmvatten till hushållet, ett så kallat hybridsystem.

Principen med systemet är att man kan höja effekten på solcellerna genom att kyla dem med vatten. Solcellspanelernas effekt sjunker nämligen vid höga temperaturer och vid kylning ökar man effekten och får ut mer ström. Max effekt ger solcellerna vid omkring 25 grader.

– Med hjälp av en styrdator kan jag reglera hur mycket el i förhållande till varmvatten jag vill ta ut. Om jag ställer in en högre temperatur får jag ut mer varmvatten och lite mindre el och vice versa.

Mikael är först i Sverige med att testa hybridsystemet och har även gjort installationen i stort sett på egen hand, eftersom det saknas fackkunniga installatörer. Det gäller att ligga i om man vill introducera ny teknik, framhåller han.

– Jag har haft mycket kontakt med länsstyrelsen och efter granskning har systemet nu godkänts inom ramen för det statliga solcellsbidraget. Dessutom har jag tecknat ett mätaravtal med det lokala elnätsbolaget för att få koppla in elproduktionen till det fasta elnätet. Det var ingen lätt uppgift att få fram en fungerande nettomätare.

De liggande solcellspanelerna är placerade på taket i sydvästläge, medan de äldre solfångarna har flyttats till andra sidan, i nordöstläge. Trots att detta rimmar illa med expertisens rekommendationer har Mikael utbyte av läget.

– Solfångarna i nordöst tillvaratar morgonsolen på ett utmärkt sätt. Igår morse till exempel hade jag 50 grader ingående temperatur, trots att vårsolen ännu inte riktigt anlänt.

Enligt beräkningar kommer hela solenergisystemet på 18 kW producera omkring 10 000 kWh per år, el och varmvatten sammanräknat. Den nya anläggningen som enskild beräknas ge drygt 4000 kWh har bara varit i drift sedan i höstas. Så det återstår att se om kalkylen stämmer.

– Nu funderar jag på att gå vidare och testa om det går att bygga en pelletsdriven värmepanna med ångmotor som både producerar el och värme, säger Mikael.

Fakta/Solenergi
Solfångare levererar värme till husets vattenburna system eller tappvarmvattenberedare. På marknaden dominerar de traditionella planglasade solfångarna, men även varianten med vakuumrörsolfångare är populära. Energiutbytet hos en solfångare varierar efter förhållandena på plats, men ligger i regel inom spannet: 300-700 kWh/kvm/år.

För uppvärmning av tappvarmvatten behövs en varmvattenberedare med solslinga, samt en panel på omkring 4-6 kvadratmeter.

För tappvarmvatten/värme (kombisystem) behövs en ackumulatortank och en solfångararea på omkring 10-12 kvadratmeter.

På marknaden finns numera också större solfångarmoduler och system med takpannor av glas.

Man kan söka solvärmebidrag för installation av solfångare. Mer information finns hos Boverket.

Solceller levererar el, antingen till ett batteripaket i huset eller till det fasta elnätet. Produktionen hos en solcellspanel varierar efter förhållandena men brukar ligga på drygt 100 kWh/kvm.

Sedan 2009 finns ett statligt stöd för installation av solceller.  Se mer information hos Energimyndigheten. Produktionskostnaden utan bidrag är ungefär 4,50 kr/kWh, vilket innebär en mycket lång återbetalningstid men kan däremot vara lönsamt i ett fritidshus som inte är anslutet till elnätet.

Hybridsystem med solfångare/solceller levererar både el och varmvatten. Det pågår en utveckling av dessa system och några har lanserats på den svenska marknaden, t ex Absolicon, Solarus och Sol Impec (exemplet i artikeln)