Smält snön med markvärme i garageuppfarten

Markvärme genom värmekablar i garageuppfarten är en praktisk lösning för att slippa vinterns snöskottning och ishalka. Men det finns en hel del att tänka på när du installerar ett markvärmesystem. Här bjuder vi på tips från husägare som löst problemet.

Här har man markvärme, dvs vattenburen golvvärme under markstenen på garageuppfaten.

Här har man markvärme, dvs vattenburen golvvärme under markstenen på garageuppfaten. Foto: Fastighetsbyrån i Växjö

Att hålla garageuppfarten ren från snö och is kan vara ett tungt jobb, det vet alla husägare som bor i snörika områden i landet. En lösning är att smälta snön med hjälp av markvärme, dvs att ha värmekablar i underlaget.

Medlemmen ”Pen” på Byggahus.se har erfarenhet av detta. Han bor i ett kuperat villaområde i Södertälje och har en brant uppfart till sitt hus. Det har vållat honom en del problem när vintern anlänt.

– Från början var uppfarten grusbelagd, men gruset hjälpte föga när snön föll och packade sig till is. Jag kunde varken ta mig upp eller ned med bilen, berättar han.

Han bestämde sig för att asfaltera uppfarten, totalt cirka 100 kvadratmeter, och i bärlagret under asfalten installerade han elvärmda kablar anpassade för betonghärdning.

Garageuppfart
Det här är medlemmen Pens garageuppfart där han passade på att lägga värmeslingor under när han asfalterade.Foto: Medlemmen Pen

– Jag fick lägga slingorna fem centimeter ner i bärlagret för att de inte skulle brännas sönder i samband med asfalteringen. Det innebär att systemet blir lite trögt, men å andra sidan har det fungerat utan problem i 20 år.

Värmekablarna placerades inte under hela uppfarten, utan i två parallella spår, för att investeringen och driften inte skulle bli för kostsam.

– Slingorna följer bilens hjul så att det bildas två isfria hjulspår längs vägbanan. Jag har lagt två slingor parallellt i varje spår, totalt 100 meter.

Markvärmesystemet är fast installerat till husets elsystem och kan slås på och av vid behov. Systemet har en effekt på 3500 watt, vilket innebär att det förbrukar 3,5 kilowattimmar per timme. Av ekonomiska och miljömässiga skäl kör han bara systemet när det verkligen behövs, omkring tre-fyra gånger per säsong, och försöker däremellan skotta undan snön för att undvika isbildning.

– I normala fall värmer jag uppfarten under 24 timmar, tills isen börjar lossna. Då brukar jag gå ut och skrapa bort den enkelt med en barkspade. Om jag vill slippa det jobbet och få det helt isfritt får jag köra systemet lite längre, uppemot två dygn.

Att värma garageuppfarten med direktverkande el är knappast energismart, konstaterar Pen. Men med tanke på att han bara kör systemet vid enstaka tillfällen blir driftskostnaderna inte särskilt höga.

– Det kan handla om 400-500 kronor per säsong, vilket är fullt acceptabelt om man tänker på vilken nytta det gör.

Om Pen hade kunnat välja en annan lösning idag skulle han satsat på vattenburen uppvärmning istället för direktel.

– Jag har numera bergvärme i huset, så teoretiskt vore det nog möjligt att koppla till ett vattenburet system med värmeväxlare och slangar i marken, där det cirkulerar en glykolblandning. Det är säkerligen en dyrare installationskostnad jämfört med att lägga elslingor, men miljöpåverkan hade blivit mycket mindre och driftskostnaden lägre om man kan dra nytta av värmepumpens COP.

Forummedlemmen ”Liteavvarje” har installerat en liknande lösning med vattenburna rör under gångplattor. Han framhåller att ett markvärmesystem i garageuppfarten helst bör gjutas in och inte läggas i sand, eftersom det kommer ”röra sig med tempen”. Han föreslår att ett sådant system körs med en värmeväxlare och separat reglering på ca +5 grader för att undvika frysrisk. Det är även klokt att anlägga en uppvärmd avvattningsränna som kan leda bort smältvattnet, så att det inte bildas isbanor på olämpliga ställen.

Snöig garagetuppfart
Snö på garageuppfarten. Foto: Medlemmen Christian.Hjukstrom

Fakta/Uppvärmning av garageuppfart

Det vanligaste och enklaste alternativet för snösmältning är att installera elvärmekablar. Utbudet består av såväl separata kablar som värmemattor (”snösmältningsmattor”) och kan beställas från VVS- och golvvärmebutiker. Ett vanligt markkabelsystem kostar cirka 500 kr per kvadratmeter. Utöver detta tillkommer kostnader för anläggningsmaterial och fast elinstallation.

Det finns enstaka företag som erbjuder vattenburna, lågtempererade markvärmesystem anpassade för till exempel garageuppfarter. Systemet består av slingor med markvärmerör som är anslutna till markförlagda fördelare. För att det ska bli energiekonomiskt styrs systemet automatiskt via en termostat och en markgivare, som känner av temperatur och fukt. Företagen rekommenderar att man installerar markvärmen som ett separat system, med en värmeväxlare eller separat värmekälla. Det finns inga prisuppgifter för dessa system, utan man får ta in offerter. Sök på ”markvärme snösmältning” för mer information.

Läs mer: Kostar det verkligen 6900 kr/mån att ha 100 kvm markvärme?

Att tänka på vid installation av markvärme för snösmältning

  • Planering. Ska du anlägga en ny garageuppfart, eller lägga om en befintlig, kan det vara läge att installera markvärme samtidigt. Passa på att undersöka markförhållandena.
  • Placering. Värmekablar ”som hjulspår” kan vara ekonomiskt besparande, men om garageuppfarten utgör en halkrisk kan det finnas skäl att även täcka gångytor.
  • Installation. Uppvärmningen måste dimensioneras med hänsyn till bärlager och ytskikt, samtidigt som systemet ska klara hög belastning. Tänk på att uppvärmning och temperaturväxlingar kan påverka markbeläggningen. Tänk också på att ordna en fungerande avledning för smältvattnet, t ex via uppvärmda rännor.
  • Driftskostnad. Ett elvärmt markvärmesystem riskerar att bli kostsamt i drift. Välj en praktisk lösning för styrning, t ex en timer eller regulator med temperaturgivare.