Invasiva växter att hålla utkik efter i trädgården

Vad är en invasiv växt?

En invasiv växt är en växtart som har spridit sig utanför sitt ursprungliga habitat och orsakar skada på den nya miljön, ekonomin eller biologiska mångfalden. Växten sprider sig snabbt och konkurrerar ut inhemska arter genom att dominera resurser som ljus, näring och vatten. 

När de tränger undan inhemska växtarter minskar den biologiska mångfalden och detta påverkar i sin tur djurlivet och hur landskapet ser ut. 

Vidare kan vissa invasiva arter orsaka ekonomiska skador genom att skada infrastruktur eller minska värdet på huset - en del kan också orsaka hälsoproblem för människor, såsom allergier och hudskador.

Därför är den invasiva växten förbjuden att importera, sälja, odla, trasportera, använda, byta och plantera ut enligt EU-förordning nr (1143/2014) .

Invasiva växternas spridning

De invasiva växterna är spridda över stora delar av Europa och har förmåga att etablera sig snabbt i nya områden. Deras utbredning påverkas av faktorer som klimat, jordmån och mänsklig aktivitet. Exempel på mänsklig aktivitet är att man tar hem växter från utlandet. Det är faktiskt så många av dem har kommit hit, både via privatpersoner, plantskolor och liknande. De har till exempel odlats som krukväxt eller i parker och sedan spridit sig. 

De kan sedan sprida sig genom att man gräver upp och kastar dem på tippen, genom att de frösår sig själva, genom att fåglar för med sig frön till nya platser, genom att man flyttar jord som innehåller rötter eller frön osv.

Hur bekämpar man invasiva växter?

• Mekanisk borttagning: Handlar om att fysiskt avlägsna växten genom att gräva upp rötterna eller klippa ner växten innan den sätter frö. Många gånger måste man gräva med marginal för att inte riskera att lämna kvar rotrester som kan bilda nya plantor.
• Kemisk bekämpning: Användning av herbicider för att döda växterna. Kräver ofta flera behandlingar över flera år.
• Biologisk bekämpning: Användning av naturliga fiender som insekter eller sjukdomar för att kontrollera växten.
• Förebyggande åtgärder: Undvika att plantera invasiva arter i trädgårdar, ta inte med dig arter från utlandet och plantera dem här, dumpa inte trädgårdsavfall som kan innehålla invasiva arter på tippen, informera andra om riskerna med dessa växter.

I de flesta fall ska trädgårdsavfallet sedan brännas. Får du inte göra det i egen regi på tomten bör du kontakta kommunen och få instruktioner om hur du ska gå tillväga. Avfallet bör inte komposteras och heller inte slängas som trädgårdsavfall på tippen. Ofta kan återvinningscentralen i närheten ta hand om resterna för förbränning.

EU-förbudet och ditt ansvar

EU har alltså en förteckning över invasiva växter som vi i Sverige också utgår ifrån. Vissa växter finns här, vissa riskerar komma hit och en del - enligt Naturvårdsverket - är det väldigt låg risk för att vi en dag ska få se här.

Man arbetar också med lagstiftningen. EU-förbudet mot invasiva växter är en lagstiftning som syftar till att förebygga och hantera spridningen av invasiva främmande arter i Europa. Förbudet innebär att det är olagligt att importera, odla, transportera, sälja, använda eller släppa ut dessa arter i miljön. Syftet är att skydda den biologiska mångfalden och minska de ekonomiska och miljömässiga skadorna som dessa arter kan orsaka. Har du någon av arterna på tomten är det således ditt ansvar att försöka bli av med den.

Vidare finns det växter som inte är med på EU:s lista över invasiva arter, men som utvärderas för en nationell lista. Exempelvis kanadensiskt gullris och blomsterlupin.

Lista invasiva växter i Sverige - bilder & bekämpningsmetoder

Här listar vi de växter som förekommer på EU:s förteckning och även de växter som av svenska myndigheter anses vara invasiva, men som inte finns på EU:s lista.

Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)

• Beskrivning: Avlånga färgglada blomstänger på upp till en meter höga skaft med lansettlika blad. Ej på EU:s lista.
• Utbredning: Förekommer i stora delar av Sverige, dock ej i Norrbottens inland eller norra fjällen.
• Bekämpning: Mekanisk borttagning genom att slå den före frösättning, alternativt rycka upp den med roten.
• Konsekvenser om den inte bekämpas: Tränger undan inhemska växter, lockar till sig pollinerare så att andra växter inte pollineras men blommar också kort så att det därefter inte finns blomning kvar för pollinatörerna, kan vara giftig för nötkreatur och får, allergiframkallande.

Gudaträd (Ailanthus altissima)

• Beskrivning: Ett lövfällande träd som blir i snitt 8 meter högt. Har stora, sammansatta blad och små gröna blommor i stora klasar. Finns på EU:s lista.
• Utbredning: Förekommer i södra Sverige.
• Bekämpning: Mekanisk borttagning genom ringbarkning och att ta bort skott som skjuter upp, kemisk bekämpning med herbicider.
• Konsekvenser om den inte bekämpas: Kan skada byggnader och infrastruktur genom sina kraftiga jordlöpare, tränger undan inhemska växter.

Gul skunkkalla (Lysichiton americanus)

• Beskrivning: En flerårig ört som kan bli upp till 1 meter hög. Har stora, gröna blad och gula blommor. Finns på EU:s lista.
• Utbredning: Förekommer sporadiskt i södra och mellersta delarna av Sverige, i våtmarker och längs med vattendrag.
• Bekämpning: Mekanisk borttagning genom att noggrant gräva upp rötterna.
• Konsekvenser om den inte bekämpas: Kan förändra hydrologin i våtmarker och konkurrerar ut inhemska växter.

Japansk humle (Humulus japonica)

• Beskrivning: En ettårig klättrande växt (lian) som kan bli upp till 5 meter lång. Har stora, flikiga blad och små gröna blommor.
• Utbredning: Förekommer sporadiskt i Sverige.
• Bekämpning: Mekanisk borttagning före frösättning genom att rycka upp den med roten.
• Konsekvenser om den inte bekämpas: Kan täcka och kväva andra växter, förändrar lokala ekosystem.

Japansk träddödare (Celastrus orbiculatus)

• Beskrivning: En slingerväxt som kan bli upp till 12 meter lång. Har runda, tandade blad och små gröna blommor. Finns på EU:s lista.
• Utbredning: Förekommer i södra Sverige, föredrar fuktig skogsmiljö.
• Bekämpning: Komplicerat forskningsläge. Det man sett är att mekanisk borttagning genom att gräva upp rötterna kan stimulera nya plantor om små rotbitar blir kvar och att kemisk bekämpning med herbicider är effektiv men också riskerar skada det den slingrar sig runt. Det pågår forskning.
• Konsekvenser om den inte bekämpas: Kan kväva träd och buskar, gör träd mindre stormtåliga, kan på sikt påverka skogsbruket negativt om den får ordentligt fäste här.

Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)

• Beskrivning: Kan bli upp till 5 meter hög. Har stora, flikiga blad och vita blommor i stora flockar. Finns på EU:s lista.
• Utbredning: Utbredd i hela Sverige (och Europa), särskilt i fuktiga områden.
• Bekämpning: Mekanisk borttagning genom att ta bort blom- och fröställningar upprepade gånger under ett par år tills växten inte längre är kvar, gräva upp rötterna upprepade gånger under säsongen eller täcka marken tidig vår och sedan ta hand om jord och frökapslar på hösten. Använd skyddskläder.
• Konsekvenser om den inte bekämpas: Växtsaften kan vid kontakt orsaka allvarliga brännskador och blåsor på huden i kombination med solljus, konkurrerar ut inhemska arter.

Parkslide (Fallopia japonica)

• Beskrivning: Robust, bambuliknande växt som kan bli upp till 3 meter hög. Har stora, hjärtformade blad och små vita blommor. Ej på EU:s lista.
• Utbredning: Vanlig i hela Europa.
• Bekämpning: Komplex. Kombination av mekanisk borttagning och kemisk bekämpning, ofta över många år. Värme utvärderas med lovande resultat i ett pågående forskningsprojekt.
• Konsekvenser om den inte bekämpas: Kan skada byggnader och infrastruktur med sina kraftiga rötter, tränger undan inhemska växter.

Läs mer: Bekämpa parkslide - här har du metoderna

Parksallat (Cicerbita macrophylla)

• Beskrivning: Parksallat, eller parksallad som vissa kallar den, har ett tätt växtsätt och långa ljusgröna blad i stora mängder. Får höga stängler med blålila blommor. Ej på EU:s lista.
• Utbredning: Förekommer i södra och mellersta Sverige.
• Bekämpning: Mekanisk borttagning genom att klippa ner beståndet upprepade gånger under säsongen, låt den ej gå i blom. Sprider sig även via rötterna, och rötterna är sköra och det räcker med små bitar kvar för att den ska etablera sig på nytt.
• Konsekvenser om den inte bekämpas: Konkurrerar ut inhemska växter.

Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)

• Beskrivning: Ettårig växt som kan bli upp till 2 meter hög. Har stora, lansettlika blad och rosa till vita blommor. Finns på EU:s lista.
• Utbredning: Spridd i hela landet, särskilt längs vattendrag och fuktiga marker.
• Bekämpning: Lätt att bekämpa. Mekanisk borttagning före frösättning genom att dra upp dem (de sprider sig bara via frön, ej rotdelar). Du kan behöva göra det i ett par år innan beståndet utarmats helt.
• Konsekvenser om den inte bekämpas: Konkurrerar ut inhemska arter och kan förändra ekosystemet genom att dominera stora områden.

Vresros (Rosa rugosa med enkla blommor)Ve

• Beskrivning: Härdig, tät, törnig buske som kan bli upp till 2 meter hög. Har stora, rosa eller vita blommor och stora nypon. Endast ursprungssorten med enkla blommor betraktas som invasiv. Ej på EU:s lista.
• Utbredning: Vanlig längs kuster och i sanddyner i norra Europa. Vanligt förekommande i södra och mellersta Sverige samt längs Norrlandskusten.
• Bekämpning: Svår att bekämpa. Mekanisk borttagning genom att gräva upp rötterna rekommenderas. Den klarar både torka, bränning och höga temperaturer.
• Konsekvenser om den inte bekämpas: Konkurrerar ut inhemska arter, särskilt i känsliga kustmiljöer, och kan förändra landskapet. Den skuggar övrig vegetation med negativa effekter som följd. Vidare gör dess täta och taggiga natur att det blir svårt att besöka platserna.

Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)

• Beskrivning: Perenn som kan bli upp till 2 meter hög. Har smala, lansettlika blad och gula blommor i toppställda klasar. Ej på EU:s lista.
• Utbredning: Utbredd i hela Europa, särskilt i öppna marker och längs vägar. Framför allt spridd i mellersta och södra Sverige, men finns även i Jämtland och längs hela östkusten.
• Bekämpning: Mekanisk borttagning före frösättning.
• Konsekvenser om den inte bekämpas: Konkurrerar ut inhemska växter och kan förändra ekosystem genom att dominera stora områden.

Sidenört (Asclepias syriaca)

• Beskrivning: En flerårig växt som kan bli upp till 2 meter hög. Har stora, motsatta blad och små, doftande blommor i täta klasar. Finns på EU:s lista.
• Utbredning: Förekommer i södra Sverige, men kan etablera sig i hela Sverige.
• Bekämpning: Mekanisk borttagning genom att dra upp den och få med hela roten.
• Konsekvenser om den inte bekämpas: Konkurrerar ut inhemska växter, allergiframkallande, kan vara giftig för betesdjur, kan påverka ekosystemet negativt (exempelvis är vissa ryggradslösa djur känsliga).

Syrenslide (Rubrivena (fd. Koenigia) polystachya)

• Beskrivning: En flerårig ört som kan bli upp till 2 meter hög. Har stora, hjärtformade blad, ihålig stam och små vita blommor i stora klasar. Finns på EU:s lista.
• Utbredning: Förekommer i södra Sverige.
• Bekämpning: Komplicerad då minsta lilla rotrest riskerar skapa nya plantor, hela rotsystemet måste bort. Vissa har också haft framgång genom att upprepande klippa ner den.
• Konsekvenser om den inte bekämpas: Konkurrerar ut inhemska växter och rotskotten kan skada byggnader.

Tromsöloka (Heracleum persicum)

• Beskrivning: En storväxt ört som kan bli upp till 3 meter hög. Har stora, flikiga blad och vita blommor i stora flockar. Finns på EU:s lista.
• Utbredning: Förekommer i norra Sverige, främst Västerbotten men även sporadiskt på andra platser.
• Bekämpning: Mekanisk borttagning genom att gräva upp rötterna och bränna avfallet.
• Konsekvenser om den inte bekämpas: Kan orsaka allvarliga brännskador på huden vid kontakt med växtsaften i kombination med solljus, kan förgifta jorden där den står så att andra lokala växter har svårt att växa upp igen efter att du tagit bort tromsölokan, konkurrerar ut inhemska arter.

Har du upptäckt en invasiv växt i din trädgård eller någon annanstans? Du bör då rapportera den: https://rapportera.artfakta.se/eftersokta/ias/taxa?swe=1

Vanliga frågor

Varför är jättebalsamin invasiv?

Jättebalsamin är etablerad i stora delar av Sverige då den kan sprida sig långt och bildar stora, täta bestånd som konkurrerar med andra växter om plats och solljus.

Är parkslide förbjudet?

Parkslide är ännu inte med på EU:s lista över invasiva växter och det finns således ingen lag som gör dig skyldig att ta bort den eller bekämpa den.