Bekämpa parkslide - här har du metoderna

Parkslide är en invasiv art som är besvärlig växt att bli av med när den fått fäste på tomten. Det handlar om åratal av uttröttning. Därför avråder Naturvårdsverket starkt från att du planterar vare sig parkslide, jätteslide eller hybridslide.

Har du redan fått in den på tomten bör du låta den vara om den inte uppenbart sprider sig, eftersom du annars kan trigga spridningen. Bestämmer du dig för att bekämpa den, eller om du märker att den sprider sig, gäller det att välja en bekämpningsmetod och hålla sig till den under många år framöver.

Samtidigt är effekten av olika metoder fortfarande ganska oklar, forskare och experter vet inte 100 procent säkert vilka som faktiskt fungerar och under vilka omständigheter. Förutsättningarna på platsen är dock fullständigt avgörande för vilken metod som får bäst effekt.

Forskningsläget

Parkslide kom troligtvis till Sverige i slutet av 1800-talet och hittades förvildad för första gången 1909. Det är en invasiv art som, så fort den störs, aktiverar sitt försvarssystem och skjuter nya skott såväl vitt som brett.

Det finns rapporter om parkslide som vuxit in i hus genom sprickor i grunden, förstört avloppsanläggningar, rördragningar med mera. Men framför allt stör den ut andra växter på platsen.

Naturvårdsverket, länsstyrelserna i Sverige och företag, organisationer med flera arbetar flitigt med att utvärdera olika metoder för att ta död på växten utan att skada annat mikroliv. Men utredningarna tar tid, eftersom det handlar om åratal av uttröttning.

Det är platsspecifikt och det finns ingen universalmetod

– Det är en art som det är svårt att ge råd om vilken metod man ska använda, det är platsspecifikt och det finns ingen universalmetod. Det krävs flera års arbete. Men det pågår en hel del forskning och försök med olika metoder mot den här arten, säger Ulf Larsson, Naturvårdsverket.

Några som testat många olika metoder är länsstyrelsen i Skåne.

- I Skåne har vi testat markduk, glyfosat och hetvatten. Ingen av metoderna har körts länge nog för att kunna räknas som klar eller utvärderats helt, men samtliga visar goda resultat och minskande bestånd. Markduk har vi lagt på flera platser, med varierande framgång, något vi dragit lärdom av, den sista markduken anlades i februari och det har inte kommit upp något i nuläget i alla fall, säger Cajza Eriksson, expert på invasiva arter hos Länsstyrelsen, och fortsätter:

- Det är viktigt att påpeka att eftersom parkslide har den egenskapen att den kan gå i dvala tar det lång tid att utvärdera olika metoder. Ofta måste man hålla på i flera år men bekämpningen och sedan övervaka i många år innan man vet om man helt lyckats.

Vi behöver således fortfarande lära oss mer om växten innan vi vet vad man behöver göra för att komma åt den. Nedan listas de metoder som rekommenderas idag - detta om du bestämmer dig för att göra något åt beståndet.

Fyra metoder för att bekämpa parkslide

I grund och botten är informationen sådan att om parkslide inte utgör ett problem för dig och du har den på din tomt, kan det vara en god idé att låta den vara tills det kommer fram metoder som är bättre eller tills dess att du faktiskt måste göra något åt den. 

– Visar den inga tecken på att sprida sig kan det vara idé att låta den stå. Det gör minst skada. Men om man ger sig på att börja bekämpa den och använder en metod som inte funkar är det risk att man förvärrar problemet. 

Läs mer: Vad kostar det att bekämpa parkslide?

Oavsett vilken metod man använder kommer man behöva bekämpa ett längre tag innan man får bort den.

Knäck och täck

Den metod som rekommenderats flitigt sista åren är knäck och täck. Den innebär att man knäcker ner parksliden, lägger en särskild markduk över som släpper igenom vatten från ovansidan men är tät nog att hålla parksliden stången från undersidan och sedan fyller upp med minst 20 centimeter jord, sand eller liknande ovanpå. 

Duken ska sträcka sig drygt 3-5 meter utanför området där sista synliga parkslide-plantan finns. 

Metoden är lämplig på platser som tål en markhöjning och där den inte innebär mycket genomföringar, således där det inte finns mycket träd, lyktstolpar och annat som innebär att man måste ta hål på duken. Alla sådana hål innebär ökad risk för att man inte får död på parksliden.

Hetånga / hetvatten / termisk bekämpning

Sedan finns det metoder där man pumpar ner ånga i växten. I Skåne började man med termisk bekämpning i fjol. Beståndet bekämpades med hetvatten var sjätte vecka under hela växtsäsongen.

- I år kommer vi fortsätta med termisk bekämpning men kommer övergå till upphettning genom el. I år kommer några bestånd bekämpas strax efter midsommar och sedan igen i september, säger Cajza och förklarar att metoden utförs av entreprenörer med lång erfarenhet av att bekämpa parkslide. 

- Metoden kan inte utföras av privatpersoner. Upphettningen kräver speciella maskiner. 

Sedan har du metoden med hetånga ovan jord, att du går på med varm het ånga på övre markskiktet. Det är en behandling som får upprepas upprepade gånger varje gång du får upp nya synliga växter.

Bete

I Partille har man satt ut grisar som äter upp parksliden. Denna metod fungerar så länge man har djur på bete. Nackdelen är förstås att marken tar skada, så är det tänkt att vara en beträdd gräsmatta är den kanske inte lämplig.

Kemisk bekämpning

Med kemisk bekämpning avses nästan uteslutande användning av växtskyddsmedlet glyfosat, dock i betydligt starkare variant än vad som går att få tag på som privatperson. 

Den kemiska bekämpningen får bara utföras av personer med behörighet att använda växtskyddsmedel.