Mekaniskt sammankopplade kontakter kan i det här fallet vara osäkrare. Visserligen kan det vara så att kontaktelementet för nollan rör sig i läge tillsammans med faserna, men är kontakten bränd får man likafullt inget elektriskt tillslag, vilket som du säger kan vara mindre bra.S swirve skrev:
Med en elektroniskt styrd koppling kan man övervaka om elektriskt tillslag skett på nolledaren, och koppla till faserna först om så faktiskt är fallet.
(Om någon tvekar över om det är möjligt att få brända kontakter i en gammal hederlig "elektromekanisk" jordfelsbrytare så kan jag berätta att så är fallet. Jag har ett exemplar liggande här där en kontakt är bränd och de andra okej.)
Nej, du har fel.Nissens skrev:
Eller med Elsäkerhetsverkets egna ord:
I det aktuella fallet har de alltså inte (enligt Elsäkerhetsverkets egna bedömning) hittat så allvarliga fel att de tycker att det berättigar till ett tillfälligt försäljningsförbud.
Du tolkar det som fan läser bibeln…tveksamt skrev:
Om du själv hade läst det du postat så hade du sett att det står att om de i ett tidigt skede ser allvarliga brister så kan de åtgärda tidigt.
MEN nu har det tydligen tagit tid innan de fått tillräckligt underlag för att överväga försäljningsförbud.
Nu har de konstaterat att produkterna är felaktiga och har en rad allvarliga brister. Vi får väl se hur det går framöver, men det ser onekligen besvärligt ut för Easee i detta läget.
Vad är det du inte förstår?
Jag ifrågasatte om inte Elsäkerhetsverket skulle ha stoppat försäljningen om de ansåg att det förelåg väldigt allvarliga fel.
Du hävdade att så går det inte till, först ska hela utredningen genomföras innan de gör detta.
Jag ställde helt enkelt frågan till ESV om de kan belägga en produkt med försäljningsförbud innan hela utredningen är klar och de svarade rakt upp och ned att ja, det kan de.
ESV har alltså inte hittills uppdagat så allvarliga fel att det föranleder ett försäljningsförbud. Brister, ja. Men inte så allvarliga att de i nuläget föranleder försäljningsförbud.
Något de alltså mycket väl kan utfärda innan hela utredningen är klar.
Även små brister leder till försäljningsförbud. Men då inte förrän utredningen är färdig. Jär tycks det ju vara så att minst mjukvara och dokumentation behöver uppdateras. Det är således sannolikt att nuvarande version inte får säljas när det kommer till ett beslut.
För vissa blir det närmast maniskt, det spelar ingen roll hur verkligheten ser ut, när hen bestämt sig om en produkt så är det total verklighetsignorans som gäller.
Hej H.M.K.H H.M.K. skrev:
Jag håller med om att det kan finnas problem med ” brända kontakter” gällande mekaniska brytare.
Men är inte ”sekundärt genombrott” ("Secondary breakthrough") där halvledaren ”svetsar ihop” och inte kan bryta (öppna) ett nog så stort bekymmer i detta sammanhang.
Halvledare tål som bekant inte mycket överlast innan ”termisk rusning” kan uppstå och halvledaren skadas.
Vad jag förstår så bedömer man det allvarligt om man inte kan bryta strömmen i en brytare baserad på halvledare, och man litar där mer på en mekaniskt baserad brytare.
Jag hittar ingen som nämt "Secondary breakthrough" i halvledare, i dialogen om laddboxen, har ni andra det?
Jag har inte utvärderat de brister som upptäckts alls och känner inte heller något behov av föregå utredningen i detta.
De brister ESV har upptäckt/vill veta mer om kan leda till att produkten inte får säljas eller till ingen åtgärd alls eller något annat. Det får vi veta när utredningen är klar.
De brister de upptäckt är inte så allvarliga att de föranleder ett säljförbud eller återkallande av produkten nu.
Något ESV skulle kunna utfärda om de tyckte det var motiverat, alldeles oavsett hur långt utredningen pågått. Något du hävdade att de inte gör, att utredningen först ska göras. Detta är alltså nu motbevisat.
De brister ESV har upptäckt/vill veta mer om kan leda till att produkten inte får säljas eller till ingen åtgärd alls eller något annat. Det får vi veta när utredningen är klar.
De brister de upptäckt är inte så allvarliga att de föranleder ett säljförbud eller återkallande av produkten nu.
Något ESV skulle kunna utfärda om de tyckte det var motiverat, alldeles oavsett hur långt utredningen pågått. Något du hävdade att de inte gör, att utredningen först ska göras. Detta är alltså nu motbevisat.
Olika typer av halvledare fallerar på olika sätt vid haveri. I ett sådant här fall behöver man välja komponenter som felar i öppet läge. Eller lägga till skydd för det felfallet.M Martin Lundmark skrev:
Hej Daniel 109D Daniel 109 skrev:
Det jag lärde mig när jag läste om halvledare (för ca 30 år sedan) var att de hade ungefär samma problematik att hantera överlast. Att risken är stor att halvledaren vid överlast blir en ”ledare”.
Jag ser en mekanisk brytare i jordfelsbrytaren som ett skydd, för att undvika att brytaren misslyckas att bryta strömmen.
Känner du till bättre lösningar?
Hej,
Problematiken med att använda halvledare som brytare (säkringar) känner vi igen ifrån när Svenska Manetos lanserade ”DEN DIGITALA dvärgbrytaren” även kallad ”Blixt Tech”.
I en artikel ”Digital dvärgbrytare bryter jättesnabbt” från Elinstallatoren 17 aug 2017, kunde vi bl.a. läsa; ”EN ANNAN UTMANING RÖR CERTIFIERINGEN. Dagens certifiering av automatsäkringar bygger på mekaniska lösningar, inte på digitala. En tänkbar lösning som Jan har testat är att lägga in en smältbrytare i den digitala brytaren. I praktiken kommer dock smältbrytaren aldrig att användas. Elektroniken bryter ju på 250 nanosekunder, långt innan smältbrytaren hinner att reagera. Men smältbrytaren gör att kraven uppfylls, samtidigt som det kanske kan upplevas som en extra trygghet om någon känner sig tveksam till att ersätta den gamla beprövade tekniken med en helt ny typ av automatsäkring.”
https://www.elinstallatoren.se/2017/08/digital-dvargbrytare-bryter-jattesnabbt/
Idag har alltså ”DEN DIGITALA dvärgbrytaren” ersatt den mekaniska dvärgbrytaren som i sin tur (för många år sedan) ersatte smältsäkringen.
Men ”DEN DIGITALA dvärgbrytaren” innehåller en ”smältbrytare” (en smältsäkring) ändå. (Cirkeln är sluten)
I artikeln ”Tusen gånger snabbare än mekaniska brytare” publicerad i Elinstallatoren 21 nov 2022 kan vi bl.a. läsa; ”Standarden för automatsäkringar bygger på mekanisk brytning. Har löste ni det? – Vi certifierade oss mot en annan IEC-standard, som gör att Blixt Zero får installeras i proppskåp. Men vår brytare får inte ersätta mekaniska brytare än så länge, utan den måste parkopplas med en mekanisk brytare. Det förändras förhoppningsvis 2024 när det kommer en uppdaterad standard, och vår teknikchef är med i den internationella certifieringsgruppen.”
https://www.elinstallatoren.se/2022/11/tusen-ganger-snabbare-an-mekaniska-brytare/
Här har ”Blixt Zero” varit tvungen att ”parkopplas” (antar de menar seriekopplas”) med en mekanisk brytare för att uppfylla standarden. Det verkar likna den frågeställning som gäller Easee.
Jag har inget emot att tekniken utvecklas, tvärtom, men jag vill behålla elsäkerheten.
Jag har fortfarande smältsäkringar som kortslutnings- och överlastskydd i mitt hus. Dessa smältsäkringar ersätts med en ny, när de har gjort sin insats.
I min bergvärmepump sitter dvärgbrytare, men det sitter smältsäkringar på matningen till bergvärmepumpen.
Jag har mängder med (kraft)elektronik inkopplat i elnätet, men smältsäkringarna är fortfarande kvar, för säkerhetens skull.
Problematiken med att använda halvledare som brytare (säkringar) känner vi igen ifrån när Svenska Manetos lanserade ”DEN DIGITALA dvärgbrytaren” även kallad ”Blixt Tech”.
I en artikel ”Digital dvärgbrytare bryter jättesnabbt” från Elinstallatoren 17 aug 2017, kunde vi bl.a. läsa; ”EN ANNAN UTMANING RÖR CERTIFIERINGEN. Dagens certifiering av automatsäkringar bygger på mekaniska lösningar, inte på digitala. En tänkbar lösning som Jan har testat är att lägga in en smältbrytare i den digitala brytaren. I praktiken kommer dock smältbrytaren aldrig att användas. Elektroniken bryter ju på 250 nanosekunder, långt innan smältbrytaren hinner att reagera. Men smältbrytaren gör att kraven uppfylls, samtidigt som det kanske kan upplevas som en extra trygghet om någon känner sig tveksam till att ersätta den gamla beprövade tekniken med en helt ny typ av automatsäkring.”
https://www.elinstallatoren.se/2017/08/digital-dvargbrytare-bryter-jattesnabbt/
Idag har alltså ”DEN DIGITALA dvärgbrytaren” ersatt den mekaniska dvärgbrytaren som i sin tur (för många år sedan) ersatte smältsäkringen.
Men ”DEN DIGITALA dvärgbrytaren” innehåller en ”smältbrytare” (en smältsäkring) ändå. (Cirkeln är sluten)
I artikeln ”Tusen gånger snabbare än mekaniska brytare” publicerad i Elinstallatoren 21 nov 2022 kan vi bl.a. läsa; ”Standarden för automatsäkringar bygger på mekanisk brytning. Har löste ni det? – Vi certifierade oss mot en annan IEC-standard, som gör att Blixt Zero får installeras i proppskåp. Men vår brytare får inte ersätta mekaniska brytare än så länge, utan den måste parkopplas med en mekanisk brytare. Det förändras förhoppningsvis 2024 när det kommer en uppdaterad standard, och vår teknikchef är med i den internationella certifieringsgruppen.”
https://www.elinstallatoren.se/2022/11/tusen-ganger-snabbare-an-mekaniska-brytare/
Här har ”Blixt Zero” varit tvungen att ”parkopplas” (antar de menar seriekopplas”) med en mekanisk brytare för att uppfylla standarden. Det verkar likna den frågeställning som gäller Easee.
Jag har inget emot att tekniken utvecklas, tvärtom, men jag vill behålla elsäkerheten.
Jag har fortfarande smältsäkringar som kortslutnings- och överlastskydd i mitt hus. Dessa smältsäkringar ersätts med en ny, när de har gjort sin insats.
I min bergvärmepump sitter dvärgbrytare, men det sitter smältsäkringar på matningen till bergvärmepumpen.
Jag har mängder med (kraft)elektronik inkopplat i elnätet, men smältsäkringarna är fortfarande kvar, för säkerhetens skull.
Redigerat:
Okej, jag förstår nu att du pratar om att bryta själva nätspänningen med halvledarrelä (typ tyristor, triac, MOSFET eller liknande) istället för vad jag uppfattat det vara fråga om i det här fallet, nämligen reläer som styrs av en elektronisk krets innehållande halvledare..M Martin Lundmark skrev:
Jag har inte sett det beskrivet att easees laddbox skulle ha halvledarreläer, utan den uppfattning jag fått av den dokumentation jag läst så långt är att det handlar om reläer med mekaniska kontakter, men att kontakterna för nolledaren och alla faserna inte är mekaniskt sammankopplade utan styrs av olika reläspolar.
Hej H.M.K.H H.M.K. skrev:
I en artikel ”Easee: Våra laddare uppfyller alla säkerhetskrav” i NyTeknik står det så här;
”De produktstandarder som finns för jordfelsbrytare kräver att strömmen ska brytas elektromekaniskt, inte digitalt med hjälp av halvledare. Men det finns inga krav på att de här standarderna måste följas. – Tillverkare har full rätt att utveckla egna lösningar, men då har de en tung bevisbörda att visa att den egna lösningen är tillräckligt säker, säger Joakim Grafström som är teknisk expert på organisationen SEK Svensk Elstandard, som ansvarar för standardisering inom det elektrotekniska området i Sverige.”
https://www.nyteknik.se/elsakerhet-...-laddare-uppfyller-alla-sakerhetskrav/1630521
Det tolkar jag som att de använder halvledare och inte elektromekaniskt relä vid brytning.
Hur tolkar du den texten?
Det vore naturligtvis bäst att vi hade tydliga handlingar om vad som Elsäkerhetsverket anmärker på.