Självbyggare
· Södermanland
· 82 inlägg
Har du firmanamn i Litauen där du köpte den. Eller websida?M Msarps skrev:
https://nvishop.lt/
Här köpte jag. Har installerat hos mig i Säve.
När man köper för Sverige, levererar dem enhet med flocknings tank på insidan av enheten.
Här köpte jag. Har installerat hos mig i Säve.
När man köper för Sverige, levererar dem enhet med flocknings tank på insidan av enheten.
Självbyggare
· Södermanland
· 82 inlägg
Toppen. Tack för snabbt svar. Har det funkat bra för dig?A Andrius... skrev:
Vad är det för brunn du har längst bak?
Med vänlig hälsning,
Thronborg
Redigerat:
Prova www.dagnis.comV Thronborg skrev:
De har typ AT-8 men jag har beställt SVAISTE pga en kraftigare konstruktion och marginellt lite dyrare.
Hej!
Läst tråden under helgen nu, visserligen är många kommentarer lite äldre och inte direkt dagsfärska.
Behöver själv byta befintligt trekammarsystem med bädd från 70 talet och ett minireningsverk känns lättast och billigast då. Men ni som installerat ett från billigtminireningsverk.se , hur har allt gått för er? Nöjda? Hur fungerar tömningen då någon skrev att de ska tömmas visst mycket då väggarna är för klena?
Läst tråden under helgen nu, visserligen är många kommentarer lite äldre och inte direkt dagsfärska.
Behöver själv byta befintligt trekammarsystem med bädd från 70 talet och ett minireningsverk känns lättast och billigast då. Men ni som installerat ett från billigtminireningsverk.se , hur har allt gått för er? Nöjda? Hur fungerar tömningen då någon skrev att de ska tömmas visst mycket då väggarna är för klena?
Efter att ha läst ett antal trådar och denna så håller jag faktiskt med - speciellt om man också läser i trådarna om satsbearbetande reningsverk och vilka problem det verkar vara med dessa, allt ifrån konstant dålig lukt, igenslamning och pumpar och styrning som inte fungerar och slutar med att man måste nödslamsuga, flera gånger per år... - förstår att de som har dessa är väldigt irriterade till att vara helt förtvivlade över en misslyckad investering och som inte klarar en sådan enkel sak som att man kan gå till muggen med frid i sinnet...T Tootikii skrev:
Har också ett sådant AT-8 verk på fastigheten jag köpte för snart ett par år sedan och som har varit i drift typ 5 år och det har inte varit några problem alls och slamökningen i verket har varit så långsam att det kan gå flera år mellan slamsugningen och det trots att jag har flockningsmedel för att binda fosfor. - och ja, jag testar utgående vattnet regelbundet på N, P och pH samt noterar grumlighet som secci-djup (och går att omvandla till NTU med omräkning för turbiditet och därmed uppskattning i hur mycket suspenderade partiklar som går ut ur verket) och det bokförs för att senare vid begäran kunna visas upp för tex. kommunen.
reningsverket är enkel att förstå sig på och sköta - nästan inget som kan gå sönder (har doserpumpar och elektronik på annan plats, inte i reningsverket och därmed heller ingen elström ned i denna) och bevisligen efter över 1.5 års drift heller inget som korkar igen, svämmer över eller blir stopp i vare sig i mammutpumparna som pumpar runt slammet eller dysorna som blåser luft i vattnet, och om det ändå skulle gå sönder något i rör-väg så går det att bygga ekvivalent lösning med saker som går att köpa i närmaste bygghandel.
Skulle jag installera en ny verk så skulle jag utan tvekan köpa en AT-8 verk igen (eller dess större modeller om det är flera personer/hushåll) då många av de andra alternativen har helt enkelt för mycket saker som kan krångla om vi bortser från priset.
KISS-principen gäller även här - i allra högsta grad...
---
Vill man själv kolla vattenkvaliten i avseende fosfor och kväve-mängd på utgående vatten så skall man titta i akvarieaffärena/Zoo eller på Hornbach efter JBL vattentestkit för akvarier. En sådan kit kostar typ 160:- för 40-50 mätningar per ämne man vill analysera.
Med andra ord så pass billigt att man kan göra det rätt ofta och det är exakt samma reagenser som ger färgerna som de mångdubbelt dyrare testkiterna som man hittar i avlopp och VVS-butiker där en kit på 10 tester kan gå lätt över 1000:- och dessutom köpa en mätare till dessa (för var ämne) för ytterligare lika mycket till typ.
Att mäta är att veta - tror gör man i kyrkan... (har mättekniker-bakgrund)
När man mäter fosforn så får man också verktyg för att justera mängden med flockmedel så att att inte överdoserar för mycket för att vara 'på den säkra sidan' - dessa vätskor är ju inte helt gratis om man säger så.
Jag rekommenderar att man köper PO4-testet, NO3-testet samt för att mäta pH - en som täcker mellan pH 3-10 samt en smal-område som täcker mellan pH 6-7.6 då den breda pH-mätaren har svårbedömda färgskiftningar i just området pH 6 - 7.5.
Använd alltid dropptester - inte mätstickor eller pH-remsor då de senare vinglar betydligt mer i visade värden.
Helst skulle man köpa sig en riktig pH-meter med glaselektrod - men de är rätt dyra, skall skötas hela tiden med buffertvätskor och kalibreringsvätskor och har glaselektronden torkat en längre tid så är det oftast förstörd.
Tack för detta inlägg, har kollat lite på olika tester men inte kommit till skott. JBL-kittet... innehåller det de tester som behövs förutom testet för grumlighet? Secchi-testet, hur räknar du om det till NTU? Har också ett AT8 och förutom igångsättning har enda problemet varit när vi köpte toalettpapper som inte ville lösa upp sig. Med rätt papper går verket klockrent.X xxargs skrev:
Kittet från JBL innehåller allt för att testa _ett_ ämne som tex. fosfor - dvs. hållare, glasburkar, spruta att suga upp testvätskan exakt i volym, reagens-vätskor i droppflaskor och pulver med dos-sked samt en färgskala att jämföra provet för att få ut mängden. I regel behöver provet stå i 10 minuter efter att reageneterna är ilagda och omskakade innan avläsningM maskus skrev:
När det gäller kitet pH 3-11 så tycker jag man har förenklat det lite väl mycket med bara ett mätrör och en dropflaska - det blir betydligt bättre att man använde flask och hållar-kitet från någon av de andra kiten eller kitet för pH 6 - 7.6 när man skall jämföra färgerna i referensen.
Söker man på secchi-disk så inser du snart var det är för något, du ha sett den men i andra sammanhang - en skiva med vita och svarta fält som man sticker ned i vatten så djupt att man nätt och jämt inte kan se skillnad på fälten - för mig kan jag sticka ned nära på en meter under vattenytan i klarvattenfickan innan ändan försvinner. Och har man kört en tvättmaskin med pulvertvättmedel så kan den sträckan bli mindre än 3 dm i flera dagar efter av tvätten nedmalda zeoliter i tvättmedlet - så när jag gjort slut på all pulvertvättmedel så blir det flytande tvättsåpa i fortsättningen
En formel från USA från folk som forskar med grumlighet i sjöar och sammanställt data från stor antal mätningar som både har mäts med turbiditetsmätare och med secci-disk samtidigt lyder ungefär:
meter=3.393 * (FNU)⁻⁰·⁶³⁷
Där FNU är i stort sett identiskt med NTU, JTU, FAU, ISO7027 men med skillnaden att en del kör med rött monokrom ljus (röd LED), andra med fullspektrum vitt ljus (från halogenlampa-källa), med IR-LED etc.
det är dock ingen exakt överföringsformel utan en 'best effort' baserad på stor mängd mätningar
en annan notering jag har är att 1 mg solids suspenderad i 1 liter vatten ger 3 NTU i turbiditet (grumlighet).
Och för den som inte vet så menas 'suspenderad' att partiklarna är så små att dessa inte kommer att sjunka och avlagra i botten oavsett väntetid utan håller sig i lösningen av sina statisk-elektriska fält (och repellerar och håller avstånd mot andra liknande partiklar) och av Brownska rörelser i vattnet själv.
Det är där som flockmedle har sin roll med 2 och 3 värda metalljoner laddar ur dessa elektriska fält runt partiklarna så att partiklarna börja fastna i varandra och kladda ihop sig, knuffade av brownska rörelser - bli större och tyngre så att de börja sjunka och kan också filtreras - brunfärg av humus i vatten är typiskt storlek av partiklar som inte går att filtrera bort [1] utan att först klumpas ihop med flockmedel.
[1] med osmos-filtreing kan de tas bort - men allt annat i mineraler försvinner också...
Redigerat:
Det var ju en bra recension! Mitt Uponor Weho-puts har också fungerat oklanderligt ett år nu. Det enda jag stör mig på är att kemikalier (och Wehoputs slampåsar) är så löjligt dyra. Har sett mindre än halva priset i Estland som har en stor finsk leveramtör på PIX115 men frakten gör det hela svårt att räkna hem.X xxargs skrev:
Var köper ni era kemikalier?
Långtifrån alla har serviceavtal - det beror på kommun om det är forcerad avtal eller ej.K karlmb skrev:
Ur min perspektiv så är en avtalsmässig tillsyn av en firma 1-2 ggr per år ingen tillräcklig tillsyn, skall man ha tillsyn så bör det vara inom 1-2 månaders perioder då om tillsynen är bara 1 ggr/år så kan man teoretiskt ha en verk som fungerar illa i 11 månader innan man upptäcker problemet i nästa tillsyn...
I slutändan är det ändå fastighetsägaren som har ansvaret för funktionen juridiskt och då förstår jag inte kravet med tvingande avtal som vissa kommuner kräver om besöken av en firma bara blir 1-2 ggr per år i tron att det skall bli bättre av det, och ingen fastighetsägare tror jag är villig eller har ekonomi att betala för tillsyn av firma 6-12 ggr per år...
Jag vet på min verk tex. luftflödena behöver justeras en smula vår och höst just för att luftdensiteten ändrar sig en smula med vinter/sommartemperaturer.
Det viktiga om man sköter verket själv är att man för bok som kan uppvisas att man har gjort tillsynen, förbrukning av kemikalier, kommenterat avvikelser och eventuella åtgärder.
I detta är tex. att använda JBL akvarietestkitet för PO4 att man inte släpper ut för mycket fosfor - är det knallmörkblått (1.2 - 1.8 mg/l) så är det för mycket som går ut, ligger man på himmelsblått (0.2 - 0.6 mg/l) så är man väl inom marginalerna runt typ 95% reducering (beräknat på 100 liter per PE, beräknat 1.2 - 1.5 gram P/dygn/person)
Är PO4-testet helt ofärgat eller mycket lite färgat (< 0.02 - 0.2 mg/l) så kan man nog minska på doseringen av flockmedel typ 20- 30% då det är inte en helt oväsentlig kostnad - men samtidigt under långhelger och semester när alla är hemma, så får man kanske öka på mängden flockningsmedel igen under perioden.
- Förrättar man en del av familjens naturbehov på jobbet/skolan så är belastningen mindre i hushållet och eventuellt kan man dra ned på tillsatsen av den orsaken - men allt bygger på att man faktiskt kontrollerar PO4 regelbundet på den utgående vattnet ur verket (minst 1 ggr i månaden) och justerar flockmedelstillsatsen när det börja driva iväg åt endera hållet.
Tänk på att det är ganska trögt i reaktion i reningsverk och en åtgärd kanske inte blir tydligt förrän 1 vecka - 14 dagar senare på utloppsvattnet - lite beroende på hur många kubik vatten som är i verket och hur fort omsättningen är (av antal personer).
Det är också viktigt att se och notera om utloppsvattnet är klart eller grumligt, därav kommentar om secchi-disk och turbiditet tidigare då grumlighet är en form av slamflykt av fasta fosforföreningar som kan sitta i mer eller mindre mängd på partiklarna - och att är det mycket grumligt, på lång sikt också kan sätta igen stenkista och fördelning av avloppsvatten efter denna.
Grumligheten på utloppsvattnet kan också styra att man måste prova att byta till annan flockmedel för att tex. pH och vattnets hårdhet ligger fel. Tex. järnsulfat vill ha lite surare miljö i verket typ pH under 7 mot 5.5 medans aluminium baserad flockmedel arbetar bättre vid lite högre pH.
Till detta beror det också på verkets design om flocken skall vara sjunkande eller flytande - tex. järnbaserad flock ger lite tyngre massivare slam och sedimenterar lättare än tex. baserat på aluminium - dock är det mycket annat som styr hur slambeteendet är, verkets arbetssätt och hur mycket slammet ältas och hur grumligt utgående vatten blir av det efter klarningssteget.
Hos mig är det närmast kristallklart, inte långtifrån dricksvatten med en secchi-djup på runt 0.75-1 meter, ja, om man inte tvättat med pulvertvättmedel i tvättmaskinen innan... många insjöar som folk badar i har inte ens 3-4 dm secchi-djup...
---
Som information så har jag provat att använda järn(II)sulfat under sommaren - det som brukar kallas järngödsel, som fosforbindare och indirekt flockmedel - 15 kg säckar med fin pulver för runt 500:- som tex. kan köpas på granngården. - nu skall sägas att det är inte bara vilt exprimenterande utan det efter att läst en rad olika avhandlinga av olika universitet angående avloppsbehandling och att större reningsverk också använder järn(II) för att binda fosfor - så jag skred till verket med åsikten att det troligen fungerar men med kanske annan dosering och mentalt förberedd att i värsta fallet ringa slambil om jag skulle se att verket är på väg att haverera biologiskt.
Det fungerar förvånansvärt väl även om man kanske får ha lite större dos än med järn(III)sulfat (som PIX113/PIX115) och jag tycker att vattnet ur verket är klarare än någonsin - givetvis görs PO4-tester för att trimma in dosmängden och observationen om slammet börja bete sig ogynnsamt för verkets arbetssätt.
Järn(II)sulfat sägs ge lite mer kompaktare slampartiklar än med järn(III)sulfat [1], järn(II) och (III)klorid ger lite annan struktur och aluminiumflock med ytterligare mer fluffiga strukturer som är lättare att älta sönder med pumpningar och därmed inte sedimenterar så lätt längre - så har man problem med slammet och grummling på utgående vatten eller tom. rejäl slamflykt och igensättning (vilket tydligen är vanligt med BAGA-verk om man ser till trådarna på forumet) och det blir att beställa slambil, så kan det vara värt att prova runt med olika andra sorters flockmedel, typ köpa 5-literdunk av var typ och sedan köra på den som ger minst problem men ändå håller PO4-nivån.
I de flesta fallen med förhöjd krav så måste man ha fosforbindande kemikalier oavsett om det är aktiv eller passiv verk - och järn(II)sulfat är fosforbindande men är inte speciellt flockande innan delar av det har oxiderats till 3-värd järn inne i verket och innan det blivit oxid eller hydroxid av järnet och blir inaktivt i avseende flockning och bindning av fosfor.
Nackdelen med denna järn(II)sulfat är att det bara går att använda frostfritt då det hela fryser till stora kristaller vid -2 grader C nästan oavsett utblandning i vatten och det hjälper inte att man blanda in störämnen som koksalt, saltsyra etc. (har provat i småflaskor) i försök att sänka fryspunkten - men det går inte och blir issörja med exkat -2 grader C i temperatur när det smälter igen...
Har man flockmedel i behållare i reningsverket så fungerar det då den aldrig fryser (av inkommande varmvatten från fastighetensom håller verket över 0 grader C), men har man som jag slang med kemikalie från en skåp en kort bit ifrån så går det inte och vintertid får använda 50% järn(III)sulfat (dvs PIX113/PIX115) då dessa blandningar knappt fryser ens vid -30 grader C.
---
Blandningen jag provat med är 1 kg järn(II)sulfat och 3 kg vatten i en 4 liters dunk, till detta lägger jag i ett par matskedar 30% saltsyra, skaka om och sedan står med en ej tilldragen kork (det bildas vätgas av kvarvarande järnrester i pulvret - därav varför jag har lite saltyra), skakar om nästa dag igen och sedan låta det stå några dagar och sedan häller man av den ganska klara och ljusgröna vätskan till ny dunk men undviker att få med slammet i botten (som till det mesta består av gips, faktiskt lösbar gips om det blandas ut med mycket vatten).
För mig räcker 4-liter sats drygt 1 månad och det är lite drygt 1 dl/dygnet i tillsats [25 gram järn(II)sulfat / dygn] och då ligger jag runt 0.2 - 0.4mg/l i PO4 på utgående vattnet (tillåtet 1.2 mg/l för 90% reduktion vid 100l/dygnet/PE)
Det går att lösa nära 2 kg järn(II)sulfat på 2kg vatten men har problemet att det bildas stora gröna glasaktiga kristaller (järnvitriol) när temperaturen närmar sig 0 grader C då lösligheten sjuker snabbt med temperature och sådant vill man inte ha i pumparna. Man får helt enkelt höja pumdosen istället när det är mer utspätt.
---
Jag har också provat att med akvariepump och syresten att bubbla luft genom blandningen (utomhus!!) i dunk i försök att oxidera upp järn(II)sulfat till järn(III)sulfat - vilket går men oerhört långsamt - när det börja bli kaffebrunt av väldigt finfördelad rost (då järn(III)sulfat består av ett aggregat med 2 järn(III)joner med 3 sulfatjoner, och då när sulfat-joner norpas från andra järnsulfatmolekyler för att bli järn(III)sulfat blir det järnmolekyler utan sulfatgrupp och oxideras av löst syre i vätskan till 3-värd järn i form av oxid/rost) så får man hälla i 1 dl 30% saltsyra som då löser upp rosten igen och omvandlar järnmolekylerna utan korresponderad sulfat-jon till järn(III)klorid istället - och den är också fosforbindande och flockande, och så får det bubbla vidare tills det börja bli brunt igen, i med mer saltsyra igen, bubbla vidare till man inte orkar längre - vi pratar om månader... . Syftet med övningen vara att se om fryspunkten sjönk - det gjorde den men det blir ändå issörja av järn(II)sulfat med smältpunkt -2 grader C som korkar igen i pumpar och annat.
Så sammanfattningsvis så är det inte värt besväret att försöka oxidera järn(II) sulfat till järn(III) sulfat.
Tekniskt sett så är inte järn(II)sulfat flockande men hårdbinder fosfor (hårdare än 3-värd järn faktiskt) - men det kräver 3-värd järn för flockning. Droppar man järn(II)sulfat i kranvatten så blir den ganska snabbt inaktivt i form av rostfärgning när järnjonera oxideras av syret löst i vatten.
När man använder järn(II)sulfat i reningsverket så sker flera olika saker - fosfor binds helt uppenbart om man ser till mätvärde på utgående vatten, men vattnet är rätt syrefattigt trots luftnings-del, har högre nivå med löst koldioxid/kolsyra och lägre pH vilket gör att järnjonerna far runt ganska länge innan de oxiderar/hydroxideras upp till rost och blir inaktiva, och en del av jonerna hinner bli 3-värda i miljön och då börja flockningen att fungera - men då med mindre volymmässig verkningsgrad än med järn(III)sulfat.
Skillnaden märkes tydligt om man droppar in 1 droppe 25% järn(II)sulfat i kranvatten och den blir rödton av rost inom någon timme och en droppe i utgående vatten från reningsverket - där det kan ta upp till 2 dygn innan rödbruntoning - om alls (ibland får man ha flera droppar om man försöker framkalla synlig rödfärgning då järnet binds också upp på annat) - och min magkänsla att det hänger ganska mycket på hur mycket koldioxid det är kvar i vattnet då när provet stått i 2 dygn så kan det vara hel steg högre i pH än vid nytaget prov och det enda jag kan se som orsaken är att det är för att koldioxid har avgått ur läsningen.
[1] det fans elektronmickroskop-bilder på de olika partiklarna i slammet för olika flockningsmedel i någon av litteraturstudierna jag gjorde innan
Redigerat: