www.billigtminireningsverk.se, erfarenheter?

[maskus]

Långtifrån alla har serviceavtal - det beror på kommun om det är forcerad avtal eller ej.

Ur min perspektiv så är en avtalsmässig tillsyn av en firma 1-2 ggr per år ingen tillräcklig tillsyn, skall man ha tillsyn så bör det vara inom 1-2 månaders perioder då om tillsynen är bara 1 ggr/år så kan man teoretiskt ha en verk som fungerar illa i 11 månader innan man upptäcker problemet i nästa tillsyn...

I slutändan är det ändå fastighetsägaren som har ansvaret för funktionen juridiskt och då förstår jag inte kravet med tvingande avtal som vissa kommuner kräver om besöken av en firma bara blir 1-2 ggr per år i tron att det skall bli bättre av det, och ingen fastighetsägare tror jag är villig eller har ekonomi att betala för tillsyn av firma 6-12 ggr per år...

Jag vet på min verk tex. luftflödena behöver justeras en smula vår och höst just för att luftdensiteten ändrar sig en smula med vinter/sommartemperaturer.

Det viktiga om man sköter verket själv är att man för bok som kan uppvisas att man har gjort tillsynen, förbrukning av kemikalier, kommenterat avvikelser och eventuella åtgärder.

I detta är tex. att använda JBL akvarietestkitet för PO4 att man inte släpper ut för mycket fosfor - är det knallmörkblått (1.2 - 1.8 mg/l) så är det för mycket som går ut, ligger man på himmelsblått (0.2 - 0.6 mg/l) så är man väl inom marginalerna runt typ 95% reducering (beräknat på 100 liter per PE, beräknat 1.2 - 1.5 gram P/dygn/person)

Är PO4-testet helt ofärgat eller mycket lite färgat (< 0.02 - 0.2 mg/l) så kan man nog minska på doseringen av flockmedel typ 20- 30% då det är inte en helt oväsentlig kostnad - men samtidigt under långhelger och semester när alla är hemma, så får man kanske öka på mängden flockningsmedel igen under perioden.


- Förrättar man en del av familjens naturbehov på jobbet/skolan så är belastningen mindre i hushållet och eventuellt kan man dra ned på tillsatsen av den orsaken - men allt bygger på att man faktiskt kontrollerar PO4 regelbundet på den utgående vattnet ur verket (minst 1 ggr i månaden) och justerar flockmedelstillsatsen när det börja driva iväg åt endera hållet.

Tänk på att det är ganska trögt i reaktion i reningsverk och en åtgärd kanske inte blir tydligt förrän 1 vecka - 14 dagar senare på utloppsvattnet - lite beroende på hur många kubik vatten som är i verket och hur fort omsättningen är (av antal personer).

Det är också viktigt att se och notera om utloppsvattnet är klart eller grumligt, därav kommentar om secchi-disk och turbiditet tidigare då grumlighet är en form av slamflykt av fasta fosforföreningar som kan sitta i mer eller mindre mängd på partiklarna - och att är det mycket grumligt, på lång sikt också kan sätta igen stenkista och fördelning av avloppsvatten efter denna.

Grumligheten på utloppsvattnet kan också styra att man måste prova att byta till annan flockmedel för att tex. pH och vattnets hårdhet ligger fel. Tex. järnsulfat vill ha lite surare miljö i verket typ pH under 7 mot 5.5 medans aluminium baserad flockmedel arbetar bättre vid lite högre pH.

Till detta beror det också på verkets design om flocken skall vara sjunkande eller flytande - tex. järnbaserad flock ger lite tyngre massivare slam och sedimenterar lättare än tex. baserat på aluminium - dock är det mycket annat som styr hur slambeteendet är, verkets arbetssätt och hur mycket slammet ältas och hur grumligt utgående vatten blir av det efter klarningssteget.

Hos mig är det närmast kristallklart, inte långtifrån dricksvatten med en secchi-djup på runt 0.75-1 meter, ja, om man inte tvättat med pulvertvättmedel i tvättmaskinen innan... många insjöar som folk badar i har inte ens 3-4 dm secchi-djup...

---

Som information så har jag provat att använda järn(II)sulfat under sommaren - det som brukar kallas järngödsel, som fosforbindare och indirekt flockmedel - 15 kg säckar med fin pulver för runt 500:- som tex. kan köpas på granngården. - nu skall sägas att det är inte bara vilt exprimenterande utan det efter att läst en rad olika avhandlinga av olika universitet angående avloppsbehandling och att större reningsverk också använder järn(II) för att binda fosfor - så jag skred till verket med åsikten att det troligen fungerar men med kanske annan dosering och mentalt förberedd att i värsta fallet ringa slambil om jag skulle se att verket är på väg att haverera biologiskt.

Det fungerar förvånansvärt väl även om man kanske får ha lite större dos än med järn(III)sulfat (som PIX113/PIX115) och jag tycker att vattnet ur verket är klarare än någonsin - givetvis görs PO4-tester för att trimma in dosmängden och observationen om slammet börja bete sig ogynnsamt för verkets arbetssätt.

Järn(II)sulfat sägs ge lite mer kompaktare slampartiklar än med järn(III)sulfat [1], järn(II) och (III)klorid ger lite annan struktur och aluminiumflock med ytterligare mer fluffiga strukturer som är lättare att älta sönder med pumpningar och därmed inte sedimenterar så lätt längre - så har man problem med slammet och grummling på utgående vatten eller tom. rejäl slamflykt och igensättning (vilket tydligen är vanligt med BAGA-verk om man ser till trådarna på forumet) och det blir att beställa slambil, så kan det vara värt att prova runt med olika andra sorters flockmedel, typ köpa 5-literdunk av var typ och sedan köra på den som ger minst problem men ändå håller PO4-nivån.

I de flesta fallen med förhöjd krav så måste man ha fosforbindande kemikalier oavsett om det är aktiv eller passiv verk - och järn(II)sulfat är fosforbindande men är inte speciellt flockande innan delar av det har oxiderats till 3-värd järn inne i verket och innan det blivit oxid eller hydroxid av järnet och blir inaktivt i avseende flockning och bindning av fosfor.

Nackdelen med denna järn(II)sulfat är att det bara går att använda frostfritt då det hela fryser till stora kristaller vid -2 grader C nästan oavsett utblandning i vatten och det hjälper inte att man blanda in störämnen som koksalt, saltsyra etc. (har provat i småflaskor) i försök att sänka fryspunkten - men det går inte och blir issörja med exkat -2 grader C i temperatur när det smälter igen...

Har man flockmedel i behållare i reningsverket så fungerar det då den aldrig fryser (av inkommande varmvatten från fastighetensom håller verket över 0 grader C), men har man som jag slang med kemikalie från en skåp en kort bit ifrån så går det inte och vintertid får använda 50% järn(III)sulfat (dvs PIX113/PIX115) då dessa blandningar knappt fryser ens vid -30 grader C.

---

Blandningen jag provat med är 1 kg järn(II)sulfat och 3 kg vatten i en 4 liters dunk, till detta lägger jag i ett par matskedar 30% saltsyra, skaka om och sedan står med en ej tilldragen kork (det bildas vätgas av kvarvarande järnrester i pulvret - därav varför jag har lite saltyra), skakar om nästa dag igen och sedan låta det stå några dagar och sedan häller man av den ganska klara och ljusgröna vätskan till ny dunk men undviker att få med slammet i botten (som till det mesta består av gips, faktiskt lösbar gips om det blandas ut med mycket vatten).

För mig räcker 4-liter sats drygt 1 månad och det är lite drygt 1 dl/dygnet i tillsats [25 gram järn(II)sulfat / dygn] och då ligger jag runt 0.2 - 0.4mg/l i PO4 på utgående vattnet (tillåtet 1.2 mg/l för 90% reduktion vid 100l/dygnet/PE)

Det går att lösa nära 2 kg järn(II)sulfat på 2kg vatten men har problemet att det bildas stora gröna glasaktiga kristaller (järnvitriol) när temperaturen närmar sig 0 grader C då lösligheten sjuker snabbt med temperature och sådant vill man inte ha i pumparna. Man får helt enkelt höja pumdosen istället när det är mer utspätt.

---

Jag har också provat att med akvariepump och syresten att bubbla luft genom blandningen (utomhus!!) i dunk i försök att oxidera upp järn(II)sulfat till järn(III)sulfat - vilket går men oerhört långsamt - när det börja bli kaffebrunt av väldigt finfördelad rost (då järn(III)sulfat består av ett aggregat med 2 järn(III)joner med 3 sulfatjoner, och då när sulfat-joner norpas från andra järnsulfatmolekyler för att bli järn(III)sulfat blir det järnmolekyler utan sulfatgrupp och oxideras av löst syre i vätskan till 3-värd järn i form av oxid/rost) så får man hälla i 1 dl 30% saltsyra som då löser upp rosten igen och omvandlar järnmolekylerna utan korresponderad sulfat-jon till järn(III)klorid istället - och den är också fosforbindande och flockande, och så får det bubbla vidare tills det börja bli brunt igen, i med mer saltsyra igen, bubbla vidare till man inte orkar längre - vi pratar om månader... . Syftet med övningen vara att se om fryspunkten sjönk - det gjorde den men det blir ändå issörja av järn(II)sulfat med smältpunkt -2 grader C som korkar igen i pumpar och annat.

Så sammanfattningsvis så är det inte värt besväret att försöka oxidera järn(II) sulfat till järn(III) sulfat.

Tekniskt sett så är inte järn(II)sulfat flockande men hårdbinder fosfor (hårdare än 3-värd järn faktiskt) - men det kräver 3-värd järn för flockning. Droppar man järn(II)sulfat i kranvatten så blir den ganska snabbt inaktivt i form av rostfärgning när järnjonera oxideras av syret löst i vatten.

När man använder järn(II)sulfat i reningsverket så sker flera olika saker - fosfor binds helt uppenbart om man ser till mätvärde på utgående vatten, men vattnet är rätt syrefattigt trots luftnings-del, har högre nivå med löst koldioxid/kolsyra och lägre pH vilket gör att järnjonerna far runt ganska länge innan de oxiderar/hydroxideras upp till rost och blir inaktiva, och en del av jonerna hinner bli 3-värda i miljön och då börja flockningen att fungera - men då med mindre volymmässig verkningsgrad än med järn(III)sulfat.

Skillnaden märkes tydligt om man droppar in 1 droppe 25% järn(II)sulfat i kranvatten och den blir rödton av rost inom någon timme och en droppe i utgående vatten från reningsverket - där det kan ta upp till 2 dygn innan rödbruntoning - om alls (ibland får man ha flera droppar om man försöker framkalla synlig rödfärgning då järnet binds också upp på annat) - och min magkänsla att det hänger ganska mycket på hur mycket koldioxid det är kvar i vattnet då när provet stått i 2 dygn så kan det vara hel steg högre i pH än vid nytaget prov och det enda jag kan se som orsaken är att det är för att koldioxid har avgått ur läsningen.



[1] det fans elektronmickroskop-bilder på de olika partiklarna i slammet för olika flockningsmedel i någon av litteraturstudierna jag gjorde innan

Återigen tack för intressant läsning, tycker det är svårt att hitta den här typen av information.
Har ännu inte skaffat secchi-disk men är helt säker på att jag inte någon gång haft så klart som 1 meter. Vilket secchi djup skulle man kunna vara nöjd med?

Har även sökt info på vad man bör undvika att få ner i minireningsverket såsom toarent, och ättika. Visste inte att pulver tvättmedel är sämre än annat... dock blev det klart bättre när vi insåg att vi överdoserade tvättmedel.

Hade varit trevligt med en kunskapsbank så man kan sortera bort värsta misstagen.

 

[karlmb]

Långtifrån alla har serviceavtal - det beror på kommun om det är forcerad avtal eller ej.

Ur min perspektiv så är en avtalsmässig tillsyn av en firma 1-2 ggr per år ingen tillräcklig tillsyn, skall man ha tillsyn så bör det vara inom 1-2 månaders perioder då om tillsynen är bara 1 ggr/år så kan man teoretiskt ha en verk som fungerar illa i 11 månader innan man upptäcker problemet i nästa tillsyn...

I slutändan är det ändå fastighetsägaren som har ansvaret för funktionen juridiskt och då förstår jag inte kravet med tvingande avtal som vissa kommuner kräver om besöken av en firma bara blir 1-2 ggr per år i tron att det skall bli bättre av det, och ingen fastighetsägare tror jag är villig eller har ekonomi att betala för tillsyn av firma 6-12 ggr per år...

Jag vet på min verk tex. luftflödena behöver justeras en smula vår och höst just för att luftdensiteten ändrar sig en smula med vinter/sommartemperaturer.

Det viktiga om man sköter verket själv är att man för bok som kan uppvisas att man har gjort tillsynen, förbrukning av kemikalier, kommenterat avvikelser och eventuella åtgärder.

I detta är tex. att använda JBL akvarietestkitet för PO4 att man inte släpper ut för mycket fosfor - är det knallmörkblått (1.2 - 1.8 mg/l) så är det för mycket som går ut, ligger man på himmelsblått (0.2 - 0.6 mg/l) så är man väl inom marginalerna runt typ 95% reducering (beräknat på 100 liter per PE, beräknat 1.2 - 1.5 gram P/dygn/person)

Är PO4-testet helt ofärgat eller mycket lite färgat (< 0.02 - 0.2 mg/l) så kan man nog minska på doseringen av flockmedel typ 20- 30% då det är inte en helt oväsentlig kostnad - men samtidigt under långhelger och semester när alla är hemma, så får man kanske öka på mängden flockningsmedel igen under perioden.


- Förrättar man en del av familjens naturbehov på jobbet/skolan så är belastningen mindre i hushållet och eventuellt kan man dra ned på tillsatsen av den orsaken - men allt bygger på att man faktiskt kontrollerar PO4 regelbundet på den utgående vattnet ur verket (minst 1 ggr i månaden) och justerar flockmedelstillsatsen när det börja driva iväg åt endera hållet.

Tänk på att det är ganska trögt i reaktion i reningsverk och en åtgärd kanske inte blir tydligt förrän 1 vecka - 14 dagar senare på utloppsvattnet - lite beroende på hur många kubik vatten som är i verket och hur fort omsättningen är (av antal personer).

Det är också viktigt att se och notera om utloppsvattnet är klart eller grumligt, därav kommentar om secchi-disk och turbiditet tidigare då grumlighet är en form av slamflykt av fasta fosforföreningar som kan sitta i mer eller mindre mängd på partiklarna - och att är det mycket grumligt, på lång sikt också kan sätta igen stenkista och fördelning av avloppsvatten efter denna.

Grumligheten på utloppsvattnet kan också styra att man måste prova att byta till annan flockmedel för att tex. pH och vattnets hårdhet ligger fel. Tex. järnsulfat vill ha lite surare miljö i verket typ pH under 7 mot 5.5 medans aluminium baserad flockmedel arbetar bättre vid lite högre pH.

Till detta beror det också på verkets design om flocken skall vara sjunkande eller flytande - tex. järnbaserad flock ger lite tyngre massivare slam och sedimenterar lättare än tex. baserat på aluminium - dock är det mycket annat som styr hur slambeteendet är, verkets arbetssätt och hur mycket slammet ältas och hur grumligt utgående vatten blir av det efter klarningssteget.

Hos mig är det närmast kristallklart, inte långtifrån dricksvatten med en secchi-djup på runt 0.75-1 meter, ja, om man inte tvättat med pulvertvättmedel i tvättmaskinen innan... många insjöar som folk badar i har inte ens 3-4 dm secchi-djup...

---

Som information så har jag provat att använda järn(II)sulfat under sommaren - det som brukar kallas järngödsel, som fosforbindare och indirekt flockmedel - 15 kg säckar med fin pulver för runt 500:- som tex. kan köpas på granngården. - nu skall sägas att det är inte bara vilt exprimenterande utan det efter att läst en rad olika avhandlinga av olika universitet angående avloppsbehandling och att större reningsverk också använder järn(II) för att binda fosfor - så jag skred till verket med åsikten att det troligen fungerar men med kanske annan dosering och mentalt förberedd att i värsta fallet ringa slambil om jag skulle se att verket är på väg att haverera biologiskt.

Det fungerar förvånansvärt väl även om man kanske får ha lite större dos än med järn(III)sulfat (som PIX113/PIX115) och jag tycker att vattnet ur verket är klarare än någonsin - givetvis görs PO4-tester för att trimma in dosmängden och observationen om slammet börja bete sig ogynnsamt för verkets arbetssätt.

Järn(II)sulfat sägs ge lite mer kompaktare slampartiklar än med järn(III)sulfat [1], järn(II) och (III)klorid ger lite annan struktur och aluminiumflock med ytterligare mer fluffiga strukturer som är lättare att älta sönder med pumpningar och därmed inte sedimenterar så lätt längre - så har man problem med slammet och grummling på utgående vatten eller tom. rejäl slamflykt och igensättning (vilket tydligen är vanligt med BAGA-verk om man ser till trådarna på forumet) och det blir att beställa slambil, så kan det vara värt att prova runt med olika andra sorters flockmedel, typ köpa 5-literdunk av var typ och sedan köra på den som ger minst problem men ändå håller PO4-nivån.

I de flesta fallen med förhöjd krav så måste man ha fosforbindande kemikalier oavsett om det är aktiv eller passiv verk - och järn(II)sulfat är fosforbindande men är inte speciellt flockande innan delar av det har oxiderats till 3-värd järn inne i verket och innan det blivit oxid eller hydroxid av järnet och blir inaktivt i avseende flockning och bindning av fosfor.

Nackdelen med denna järn(II)sulfat är att det bara går att använda frostfritt då det hela fryser till stora kristaller vid -2 grader C nästan oavsett utblandning i vatten och det hjälper inte att man blanda in störämnen som koksalt, saltsyra etc. (har provat i småflaskor) i försök att sänka fryspunkten - men det går inte och blir issörja med exkat -2 grader C i temperatur när det smälter igen...

Har man flockmedel i behållare i reningsverket så fungerar det då den aldrig fryser (av inkommande varmvatten från fastighetensom håller verket över 0 grader C), men har man som jag slang med kemikalie från en skåp en kort bit ifrån så går det inte och vintertid får använda 50% järn(III)sulfat (dvs PIX113/PIX115) då dessa blandningar knappt fryser ens vid -30 grader C.

---

Blandningen jag provat med är 1 kg järn(II)sulfat och 3 kg vatten i en 4 liters dunk, till detta lägger jag i ett par matskedar 30% saltsyra, skaka om och sedan står med en ej tilldragen kork (det bildas vätgas av kvarvarande järnrester i pulvret - därav varför jag har lite saltyra), skakar om nästa dag igen och sedan låta det stå några dagar och sedan häller man av den ganska klara och ljusgröna vätskan till ny dunk men undviker att få med slammet i botten (som till det mesta består av gips, faktiskt lösbar gips om det blandas ut med mycket vatten).

För mig räcker 4-liter sats drygt 1 månad och det är lite drygt 1 dl/dygnet i tillsats [25 gram järn(II)sulfat / dygn] och då ligger jag runt 0.2 - 0.4mg/l i PO4 på utgående vattnet (tillåtet 1.2 mg/l för 90% reduktion vid 100l/dygnet/PE)

Det går att lösa nära 2 kg järn(II)sulfat på 2kg vatten men har problemet att det bildas stora gröna glasaktiga kristaller (järnvitriol) när temperaturen närmar sig 0 grader C då lösligheten sjuker snabbt med temperature och sådant vill man inte ha i pumparna. Man får helt enkelt höja pumdosen istället när det är mer utspätt.

---

Jag har också provat att med akvariepump och syresten att bubbla luft genom blandningen (utomhus!!) i dunk i försök att oxidera upp järn(II)sulfat till järn(III)sulfat - vilket går men oerhört långsamt - när det börja bli kaffebrunt av väldigt finfördelad rost (då järn(III)sulfat består av ett aggregat med 2 järn(III)joner med 3 sulfatjoner, och då när sulfat-joner norpas från andra järnsulfatmolekyler för att bli järn(III)sulfat blir det järnmolekyler utan sulfatgrupp och oxideras av löst syre i vätskan till 3-värd järn i form av oxid/rost) så får man hälla i 1 dl 30% saltsyra som då löser upp rosten igen och omvandlar järnmolekylerna utan korresponderad sulfat-jon till järn(III)klorid istället - och den är också fosforbindande och flockande, och så får det bubbla vidare tills det börja bli brunt igen, i med mer saltsyra igen, bubbla vidare till man inte orkar längre - vi pratar om månader... . Syftet med övningen vara att se om fryspunkten sjönk - det gjorde den men det blir ändå issörja av järn(II)sulfat med smältpunkt -2 grader C som korkar igen i pumpar och annat.

Så sammanfattningsvis så är det inte värt besväret att försöka oxidera järn(II) sulfat till järn(III) sulfat.

Tekniskt sett så är inte järn(II)sulfat flockande men hårdbinder fosfor (hårdare än 3-värd järn faktiskt) - men det kräver 3-värd järn för flockning. Droppar man järn(II)sulfat i kranvatten så blir den ganska snabbt inaktivt i form av rostfärgning när järnjonera oxideras av syret löst i vatten.

När man använder järn(II)sulfat i reningsverket så sker flera olika saker - fosfor binds helt uppenbart om man ser till mätvärde på utgående vatten, men vattnet är rätt syrefattigt trots luftnings-del, har högre nivå med löst koldioxid/kolsyra och lägre pH vilket gör att järnjonerna far runt ganska länge innan de oxiderar/hydroxideras upp till rost och blir inaktiva, och en del av jonerna hinner bli 3-värda i miljön och då börja flockningen att fungera - men då med mindre volymmässig verkningsgrad än med järn(III)sulfat.

Skillnaden märkes tydligt om man droppar in 1 droppe 25% järn(II)sulfat i kranvatten och den blir rödton av rost inom någon timme och en droppe i utgående vatten från reningsverket - där det kan ta upp till 2 dygn innan rödbruntoning - om alls (ibland får man ha flera droppar om man försöker framkalla synlig rödfärgning då järnet binds också upp på annat) - och min magkänsla att det hänger ganska mycket på hur mycket koldioxid det är kvar i vattnet då när provet stått i 2 dygn så kan det vara hel steg högre i pH än vid nytaget prov och det enda jag kan se som orsaken är att det är för att koldioxid har avgått ur läsningen.



[1] det fans elektronmickroskop-bilder på de olika partiklarna i slammet för olika flockningsmedel i någon av litteraturstudierna jag gjorde innan

Tack för denna info!!! Mkt intressant! Men var köper du då PIX eller PAX billigast?😉

 

[xxargs]

Återigen tack för intressant läsning, tycker det är svårt att hitta den här typen av information.
Har ännu inte skaffat secchi-disk men är helt säker på att jag inte någon gång haft så klart som 1 meter. Vilket secchi djup skulle man kunna vara nöjd med?

Har även sökt info på vad man bör undvika att få ner i minireningsverket såsom toarent, och ättika. Visste inte att pulver tvättmedel är sämre än annat... dock blev det klart bättre när vi insåg att vi överdoserade tvättmedel.

Hade varit trevligt med en kunskapsbank så man kan sortera bort värsta misstagen.

I mitt verk så ligger det mer eller mindre runt 70cm - 1m men det är bara sista halvåret (mer eller mindre i samband med övergången till järn(II)sulfat, innan dess - kanske runt 30-50 cm - nu har jag inte kört exakt med en secchi-disk utan en lång vit käpp och försökt bedöma hur djupt när jag inte kan se dess ända längre - klarningsfickan blir ju också allt med grumligare ju djupare man sticker ned så det är lite missvisande fortfarande och kvaliten kan vara bättre än så vid ytvattnet där det tappas av mot utloppet.

Skulle säga att var nöjd om du ser mer än 50 cm ned, var bekymrad om det är mindre än 30 cm och börja fundera på varför - som tex. användning av vissa tvättmedel och dess dosering och hur många tvättar man gör i rad. Diskmaskin är också källa till partiklar då dess pulver och/eller tabletter också består av stor del finmalda zeoliter, själv handiskar jag så jag har inte sett hur diskmaskinstabletter ger påverkan.

Ättika skall man inte vara rädd för att använda för så länge det är i måttliga mängder, paraffinolja, petroliumoljor (som motorlja) är däremot inte så bra i för stor mängd - gäller även oljiga nävar som man tvättar av sig med tvål.

Denitrifieringsbakterier behöver lättillgängliga kolhydrater som socker, metanol, etanol, ättika när den skall omvandla nitrater till ren kvävgas och normalt sett är det till stor del toapappret med nedbrytning via andra bakterier som ger den typen av molekyler i vattenlösningen - men i normal avlopp så finns det inte mer dito energi än att det räcker till 50-70% denitrifiering av kvävet i avloppet - därav att väldigt många reningsverk och avloppsbehandlingar har svårt att lova mer än 50-70% reducering av kvävet - svårt att få folk att använda 50% mer toapapper än vanligt...

Vissa kommunala reningsverk med höga utsläppskrav på kvävet matar denitrifieringssteget med ren metanol som extra energikälla för att få ned kvävenivåerna lite extra.

Måttlig användning av tex. klorin och motsvarande är heller inte ett problem - reningsverk har så mycket organiska oxiderbara ämnen att hypokloriten kommer att omvandlas tillbaka till koksalt tämligen fort.

---

Den vanligaste problemet till krångel är att för mycket matfett går ned i avloppet - fett stelnar när det blir kallt och gärna klumpar sig till allt större klumpar om det är i reningsverk även om de har varit utblandade med vatten och diskmedel tidigare - skall bakterierna kunna bryta ned fett så måste det vara finfördelar som mjölk, men ibland försvinner tensiderna fortare än fettet i verkligheten och det slår ihop sig till större klumpar.

Torka ur så mycket fett det går innan du diskar stekpannor och annat med mycket flott på - torkas de ur med hushållspapper så kan de fettindränkta pappersbitarna läggas i matrestpåsen tillsammas med de övriga matresterna.

Det andra är att kaffesump i någon större mängd skall inte hällas ut via avloppet utan till matrestpåsen. kaffesump har så mycket olja i sig och så tunga att de sjunker till botten i reningsverket och sedimenterar hårt och oljan i bönorna gör att nedbrytningen går väldigt långsamt på den delen som ändå har kontakt med vattnet/slammet.

 

[xxargs]

Tack för denna info!!! Mkt intressant! Men var köper du då PIX eller PAX billigast?😉

Det fans ett par fyllda 20-liters dunkar + en halv pågående samband med köpet av fastigheten så jag har inte behövt jaga ännu mer än att noterat att wehoputs som är en av de få som kör med järn(III)sulfat och distrubitörerna börja ta ohemult mycket betalt för dessa vätskor i spåren av covid och man börja passa på att ta betalt för att det går... - därav intresset med att prova med järn(II) sulfat som en reservstartegi och utdrygning halvårsvis, och det verkar fungera bättre än förväntat, förutom att det inte tål kyla och fryser lätt när det är löst i vatten...

- Har för mig att detta var lite mer rimliga priser på kemikalier från företaget enligt trådrubrik, då det var dom som levererade reningsverket till fastigheten, och den järnsulfaten jag har nu, förmodligen provar jag dem först när det börja bli högaktuellt och där är jag inte riktigt än.

Jag är heller inte riktigt säker att reningsverket skulle gå bra med PAX då dessa är aluminiumbaserade (A = aluminium, I = Iron = järn) och reningsverket arbetssätt bygger ganska mycket på att slammet är sjunkande (ungefär som misogrumset i misosoppan) och är flockningen/slammet lättare och flyter för länge för att det är lättare aluminium än järn så blir det problem...

Skall man prova alternativ så blir det att prova med 5-literdunk först och granska noga på slambeteendet.

 

[stugfar]

Mycket informativ tråd. Är det någon som har erfarenhet av denna typ av avlopp och en snålspolande vakuumtoalett typ Jets? Skulle det funka?

 

[xxargs]

Det viktiga är nog att du får runt 80- 120 liter vatten per person och dag i omsättning för att urinen/fekalierna inte skall bli för koncentrerade och att det blir för visköst för att kunna pumpas runt och ökad risk för stopp i reningsverket.

Med andra ord koppla in dusch, disk och tvättmaskin, diskbänkar och handfat i samma avlopp till minireningsverket om det var separerat sedan innan - vilket det ofta är om man tidigare har vakumklosett mot en septitank.

När man har snålspolande toalett/vakumtoalett och septi-tank så är fokusen att minska vattenmänden för färre slamsugshämtningar iom. att det är en ganska kännbar kostnad - inte att avloppet bryts ned på önskad sätt (förrän slammet sugits och tömts i en kommunal avloppsreningsverk)

---

har man levt livet med enskild avlopp med 3-kammarbrunn så lär sig man snart med 'erfarenhetsåterkoppling' att det är viktigt att spola toaletten ordentligt - varje gång... ...annars kan det snart bli mycket otrevlig merjobb...

 

[stugfar]

Det viktiga är nog att du får runt 80- 120 liter vatten per person och dag i omsättning för att urinen/fekalierna inte skall bli för koncentrerade och att det blir för visköst för att kunna pumpas runt och ökad risk för stopp i reningsverket.

Med andra ord koppla in dusch, disk och tvättmaskin, diskbänkar och handfat i samma avlopp till minireningsverket om det var separerat sedan innan - vilket det ofta är om man tidigare har vakumklosett mot en septitank.

När man har snålspolande toalett/vakumtoalett och septi-tank så är fokusen att minska vattenmänden för färre slamsugshämtningar iom. att det är en ganska kännbar kostnad - inte att avloppet bryts ned på önskad sätt (förrän slammet sugits och tömts i en kommunal avloppsreningsverk)

---

har man levt livet med enskild avlopp med 3-kammarbrunn så lär sig man snart med 'erfarenhetsåterkoppling' att det är viktigt att spola toaletten ordentligt - varje gång... ...annars kan det snart bli mycket otrevlig merjobb...

Hej, tack för respons. Detta gäller fritidshus på ö i Sthlm skärgård med mycket dåliga förutsättningar för kommunal slamtömning.

Jag vill därför uppnå två saker: begränsa vattenförbrukningen och själv hantera rester från avloppet.

Dessa reningsverk är därför attraktiva. Jets vakuumtoalett strimlar fekalierna och tillåter påkoppling av BDT-vatten, varför jag hoppas att denna kombination vore möjlig, men som du är inne på, är det oklart för mig om det blir tillräckligt utspätt för att denna kombination ska fungera tillfredsställande.

 

[karlmb]

Det fans ett par fyllda 20-liters dunkar + en halv pågående samband med köpet av fastigheten så jag har inte behövt jaga ännu mer än att noterat att wehoputs som är en av de få som kör med järn(III)sulfat och distrubitörerna börja ta ohemult mycket betalt för dessa vätskor i spåren av covid och man börja passa på att ta betalt för att det går... - därav intresset med att prova med järn(II) sulfat som en reservstartegi och utdrygning halvårsvis, och det verkar fungera bättre än förväntat, förutom att det inte tål kyla och fryser lätt när det är löst i vatten...

- Har för mig att detta var lite mer rimliga priser på kemikalier från företaget enligt trådrubrik, då det var dom som levererade reningsverket till fastigheten, och den järnsulfaten jag har nu, förmodligen provar jag dem först när det börja bli högaktuellt och där är jag inte riktigt än.

Jag är heller inte riktigt säker att reningsverket skulle gå bra med PAX då dessa är aluminiumbaserade (A = aluminium, I = Iron = järn) och reningsverket arbetssätt bygger ganska mycket på att slammet är sjunkande (ungefär som misogrumset i misosoppan) och är flockningen/slammet lättare och flyter för länge för att det är lättare aluminium än järn så blir det problem...

Skall man prova alternativ så blir det att prova med 5-literdunk först och granska noga på slambeteendet.

Ja, de har helt klart höjt priserna hos Uponor.
Konstigt nog hittar man nästan bara dessa kemikalier i Sverige och Finland.
Tillverkas tydligen i Finland.
Vill också minnas att för ett år sedan fanns det många fler säljare på nätet av både minireniningsverk och deras tillbehör.
Märkligt.

 

[xxargs]

Hej, tack för respons. Detta gäller fritidshus på ö i Sthlm skärgård med mycket dåliga förutsättningar för kommunal slamtömning.

Jag vill därför uppnå två saker: begränsa vattenförbrukningen och själv hantera rester från avloppet.

Dessa reningsverk är därför attraktiva. Jets vakuumtoalett strimlar fekalierna och tillåter påkoppling av BDT-vatten, varför jag hoppas att denna kombination vore möjlig, men som du är inne på, är det oklart för mig om det blir tillräckligt utspätt för att denna kombination ska fungera tillfredsställande.

Allt hänger på kommunen tillståndsgivning - det innan inköp och bygget påbörjas.

Den minsta klassen av minireningsverk är oftast på 6 personer och 750-800l/dygn i genomflödet. - dvs ca 133 liter/person/dygn och det räknas alltid på maxbelastning i samband med bygglovssökning även om det inte inträffar i verkligheten.

Det innebär förmodligen att i din ansökan att du måste kunna visa att du kan få fram 800l vatten per dygn utan olägenhet eller saltvatteninträngning för att de skall godkänna en minireningsverk. I sådana ansökan så tittar man i helheten både på hur man får fram vatten och hur man tar hand om samma mängd senare som avlopp - kan du inte få fram vatten i tillräcklig mängd så har du heller ingen behov av minireningsverk - ungefär...


En sak till att tänka på - om du skall ha 2 toaletter i framtiden - tex. en i stuga och en i en attefallhus som man hyr ut, så måste både vattentillgången (1.333 l/dygn) och avloppsverket dimensioneras för minst 10 personer då man räknar med 5 personer per toalett och just det brukar de vara stenhårda med oavsett om verkligheten är att max 1-2 personer per toalett. - det är samma regler för extra/nya toaletter i hus och lägenheter kopplade till kommunal avlopp och det kan nekas utbyggnad för att man anser att kommunala avloppsverket redan går på full kapacitet!.

Det är också av den orsaken att man inte hittar minireningsverk mindre än för typ 5-6 personer.

 

[xxargs]

Det som fick mig att registrera på forumet och börja skriva inlägg var denna inlägg https://www.byggahus.se/forum/threa...rk-se-erfarenheter.278929/page-2#post-2741596 med påstående att parallellimports-enheter (med indirekt pekande mot trådrubriken produkter) inte ger godkända reningsverkslösningar. Problemet är att bilden som visas är ett verk som levererats av en svensk leverantör med 'godkännande' av sina produkter - av detaljerna på verket (spola ned en bit längre ned på tråden så inses också vilken leverantör) och förmodligen också en påsåld serviceavtal i samband med detta.

Det är ingen fel på verket när den är injusterad, men är ett typexempel på vad som blir om verket har bara tillsyn 1-2 ggr per år och fastighetsägaren inte gör någon egen tillsyn eftersom det avtalats bort med ett service-avtal och tror att allt är frid och fröjd. Fastighetsägaren har alltid ansvar för sina anläggningar och dess funktion även om servicen lejs bort.

Vad som jag ser som fel i den bilden är att luftflödet för mammutpumpen som suger vatten/slam ur luftningskammaren och matare den mest vänstra facket (fack 3 räknat från korgen i vänstervarv) ) är för hårt pådraget så att tom. skummar väldigt och av höga flödet spolar princip ut all sin slam ur kammare 3 och 4 via avbräddning till luftningskammaren.

klarningsfacken (den i mitten med avtappsröret ut ur reningsverket) har också för hård luftpådrag då det skall bara komma en luftbubbla per 1-2 sekunder för att hålla nätet rent och defintivt inte bilda en massa skum - och vid tillsyn spolas ur med hög luftflöde i typ 1 minut ca 1 ggr i månaden för att tömma den delen på sedimenterad slam som hinner sjunka av vattnet som är påväg ur reningsverket - hur skall det gå med den urspolningen om servicebesöket är max 1-2 ggr per år ??)

Facket med korgen (fack 1) och där avloppet går in i verket verka ha nära stopp i botten då vätskenivån är betydligt högre i den än fack 2 (till väster om facket med korgen) - och det är en bred slits i botten mellan fack 1 och fack 2 som får dessa att bli kommunicerande kärl när det fungerar som tänkt.

Med andra ord har det troligen sedimenterats en massa slam och av inkommande fekalier, toalettpapper mm. över tiden så att slitsen i botten är i princip igenproppad med segt slam, och varför den är igensatt beror i sin tur på att mammutpumpen som återför slam från fack 4 till fack 1 knappt är aktiv alls - det skall vara en viss flöde, inte så hög men ändå för att slamdensiteten inte skall bli för tjock så att det proppar igen slitstsarna i undersidan mellan fack 1-2 respektive fack 3-4, då förloppet skall gå så långsamt att syrehalten går mot noll och denitrifieringen starta av syrebristen (bakterierna snor syret från nitraten för sin andning och det avgår fri kvävgas tillsammans med CO2 i form av bubblor då och då i fack 1-4 ), men inte så långsamt att det blir avlagringar som packar sig i botten till en segt slam som sedan korkar igen passagen - kort sagt slammet ältas hela tiden fram och tillbaka i labyrinten med lagom utbladning med vatten, med låg syresättning för att denitrifieringen skall fortlöpa men ändå inte packas för hårt av sedimintering - det brukar flyta upp mörka kakor då och då som bubblar väldigt och sedan ljusnar (av syret i luften) och sönderdelar sig till fin slam igen när det bräddar sig över kanten till nästa fack (dvs mellan fack 2 och 3 resp 4 till luftningskammaren.)

- har man för hög fart på de bårda mammutpumparna så blir det för mycket syresatt vatten och denitrifieringen avtar till kanske nära noll och kvävehalten i avloppet stiger.

Syresättningen i bananfacket (fack 5) med luftningsdysor är för att urea/urinämne från urinen skall omsättas till ammonium av vissa bakterier och snabbt omsättas till nitrit av ytterligare andra bakterier och sedan nitrat av ytterligare gäng bakterier och den processen kräver syre. I en fungerande verk känner man aldrig någon ammoniak/urindroft då processen går så fort från urea -> amonium och snabbt till nitrit/nitrat att halten ammonium aldrig blir märkbar.

Sedan kan man också undra om luftpumpen har gått kontinuerligt under väldigt lång tid av mängden skum att dömma - normalt sett skall det vara kort körning då och då så att slammet inte sjunker tilll för tjock och seg lager i kammrarna och med typiskt två omgångar per dygn där pumpen går i typ 2 timmar i sträck för att blanda om den aktiva slammet och jämna ut denna mellan kammrarna.

I månadstillsynen ingår att justera luftfödena för respektive mammutpumpar för lagom flöde och luftningsdysor då det är skillnader på luftflödet vid varm sommarluft eller kall vinterluft - hur skall det lösas om verket bara tittas till 1-2 ggr per år i en service-avtal och dessutom inte alltid vid rätt tidbunkter över året???


Sedan har man det där med skumbildning - dels kan det beror på att det kommit mycket tensider från tvättmaskin, diskmaskin, hygien och rengöring och det hinner inte bryta ned det tillräkligt mycket så att det inte skummar, där bör man gå igenom hushållen som är anslutna att man inte överdoserat tex. tvättmedel i onödan när man tvättar kläder - men - det fins också bakterier i slam som under vissa förhållande också kan skapa ett hårt skum av olika polysackarider i tex. luftningsfacket som inte vill kollapsa enkelt och kan vara besvärligt i reningsverket en period när skummet reser sig över mellanväggars höjd och det blir risk för en smula slamflykt om dessa ramlar/rinner med i klarningsfacket - detta brukar dock ge sig inom enstaka veckor men besvärligt när det pågår och kan kräva daglig tillsyn och försöka peta sönder skummet eller strila bort det med vatten - detta kan hända även i en fullt frisk reningsverk och oftast en kort tid efter när den börja användas aktivt igen om den tidigare legat i dvala/vacation-mode under längre tid som sommastuga utan besök en längre period över vintern.

 

[karlmb]

Det som fick mig att registrera på forumet och börja skriva inlägg var denna inlägg [länk] med påstående att parallellimports-enheter (med indirekt pekande mot trådrubriken produkter) inte ger godkända reningsverkslösningar. Problemet är att bilden som visas är ett verk som levererats av en svensk leverantör med 'godkännande' av sina produkter - av detaljerna på verket (spola ned en bit längre ned på tråden så inses också vilken leverantör) och förmodligen också en påsåld serviceavtal i samband med detta.

Det är ingen fel på verket när den är injusterad, men är ett typexempel på vad som blir om verket har bara tillsyn 1-2 ggr per år och fastighetsägaren inte gör någon egen tillsyn eftersom det avtalats bort med ett service-avtal och tror att allt är frid och fröjd. Fastighetsägaren har alltid ansvar för sina anläggningar och dess funktion även om servicen lejs bort.

Vad som jag ser som fel i den bilden är att luftflödet för mammutpumpen som suger vatten/slam ur luftningskammaren och matare den mest vänstra facket (fack 3 räknat från korgen i vänstervarv) ) är för hårt pådraget så att tom. skummar väldigt och av höga flödet spolar princip ut all sin slam ur kammare 3 och 4 via avbräddning till luftningskammaren.

klarningsfacken (den i mitten med avtappsröret ut ur reningsverket) har också för hård luftpådrag då det skall bara komma en luftbubbla per 1-2 sekunder för att hålla nätet rent och defintivt inte bilda en massa skum - och vid tillsyn spolas ur med hög luftflöde i typ 1 minut ca 1 ggr i månaden för att tömma den delen på sedimenterad slam som hinner sjunka av vattnet som är påväg ur reningsverket - hur skall det gå med den urspolningen om servicebesöket är max 1-2 ggr per år ??)

Facket med korgen (fack 1) och där avloppet går in i verket verka ha nära stopp i botten då vätskenivån är betydligt högre i den än fack 2 (till väster om facket med korgen) - och det är en bred slits i botten mellan fack 1 och fack 2 som får dessa att bli kommunicerande kärl när det fungerar som tänkt.

Med andra ord har det troligen sedimenterats en massa slam och av inkommande fekalier, toalettpapper mm. över tiden så att slitsen i botten är i princip igenproppad med segt slam, och varför den är igensatt beror i sin tur på att mammutpumpen som återför slam från fack 4 till fack 1 knappt är aktiv alls - det skall vara en viss flöde, inte så hög men ändå för att slamdensiteten inte skall bli för tjock så att det proppar igen slitstsarna i undersidan mellan fack 1-2 respektive fack 3-4, då förloppet skall gå så långsamt att syrehalten går mot noll och denitrifieringen starta av syrebristen (bakterierna snor syret från nitraten för sin andning och det avgår fri kvävgas tillsammans med CO2 i form av bubblor då och då i fack 1-4 ), men inte så långsamt att det blir avlagringar som packar sig i botten till en segt slam som sedan korkar igen passagen - kort sagt slammet ältas hela tiden fram och tillbaka i labyrinten med lagom utbladning med vatten, med låg syresättning för att denitrifieringen skall fortlöpa men ändå inte packas för hårt av sedimintering - det brukar flyta upp mörka kakor då och då som bubblar väldigt och sedan ljusnar (av syret i luften) och sönderdelar sig till fin slam igen när det bräddar sig över kanten till nästa fack (dvs mellan fack 2 och 3 resp 4 till luftningskammaren.)

- har man för hög fart på de bårda mammutpumparna så blir det för mycket syresatt vatten och denitrifieringen avtar till kanske nära noll och kvävehalten i avloppet stiger.

Syresättningen i bananfacket (fack 5) med luftningsdysor är för att urea/urinämne från urinen skall omsättas till ammonium av vissa bakterier och snabbt omsättas till nitrit av ytterligare andra bakterier och sedan nitrat av ytterligare gäng bakterier och den processen kräver syre. I en fungerande verk känner man aldrig någon ammoniak/urindroft då processen går så fort från urea -> amonium och snabbt till nitrit/nitrat att halten ammonium aldrig blir märkbar.

Sedan kan man också undra om luftpumpen har gått kontinuerligt under väldigt lång tid av mängden skum att dömma - normalt sett skall det vara kort körning då och då så att slammet inte sjunker tilll för tjock och seg lager i kammrarna och med typiskt två omgångar per dygn där pumpen går i typ 2 timmar i sträck för att blanda om den aktiva slammet och jämna ut denna mellan kammrarna.

I månadstillsynen ingår att justera luftfödena för respektive mammutpumpar för lagom flöde och luftningsdysor då det är skillnader på luftflödet vid varm sommarluft eller kall vinterluft - hur skall det lösas om verket bara tittas till 1-2 ggr per år i en service-avtal och dessutom inte alltid vid rätt tidbunkter över året???


Sedan har man det där med skumbildning - dels kan det beror på att det kommit mycket tensider från tvättmaskin, diskmaskin, hygien och rengöring och det hinner inte bryta ned det tillräkligt mycket så att det inte skummar, där bör man gå igenom hushållen som är anslutna att man inte överdoserat tex. tvättmedel i onödan när man tvättar kläder - men - det fins också bakterier i slam som under vissa förhållande också kan skapa ett hårt skum av olika polysackarider i tex. luftningsfacket som inte vill kollapsa enkelt och kan vara besvärligt i reningsverket en period när skummet reser sig över mellanväggars höjd och det blir risk för en smula slamflykt om dessa ramlar/rinner med i klarningsfacket - detta brukar dock ge sig inom enstaka veckor men besvärligt när det pågår och kan kräva daglig tillsyn och försöka peta sönder skummet eller strila bort det med vatten - detta kan hända även i en fullt frisk reningsverk och oftast en kort tid efter när den börja användas aktivt igen om den tidigare legat i dvala/vacation-mode under längre tid som sommastuga utan besök en längre period över vintern.

Som vanligt, bäst att hålla koll själv.

 

[karlmb]

Ok. Har hittat

Det fans ett par fyllda 20-liters dunkar + en halv pågående samband med köpet av fastigheten så jag har inte behövt jaga ännu mer än att noterat att wehoputs som är en av de få som kör med järn(III)sulfat och distrubitörerna börja ta ohemult mycket betalt för dessa vätskor i spåren av covid och man börja passa på att ta betalt för att det går... - därav intresset med att prova med järn(II) sulfat som en reservstartegi och utdrygning halvårsvis, och det verkar fungera bättre än förväntat, förutom att det inte tål kyla och fryser lätt när det är löst i vatten...

- Har för mig att detta var lite mer rimliga priser på kemikalier från företaget enligt trådrubrik, då det var dom som levererade reningsverket till fastigheten, och den järnsulfaten jag har nu, förmodligen provar jag dem först när det börja bli högaktuellt och där är jag inte riktigt än.

Jag är heller inte riktigt säker att reningsverket skulle gå bra med PAX då dessa är aluminiumbaserade (A = aluminium, I = Iron = järn) och reningsverket arbetssätt bygger ganska mycket på att slammet är sjunkande (ungefär som misogrumset i misosoppan) och är flockningen/slammet lättare och flyter för länge för att det är lättare aluminium än järn så blir det problem...

Skall man prova alternativ så blir det att prova med 5-literdunk först och granska noga på slambeteendet.

Ja nu har jag iaf fått en till med på en pall från leverantör i Baltikum. Finns plats för en 25l dunk till. De har de flesta kemikalier och priset inkl frakt ligger på 900 för PIX115 och PAX XL60 kostar 1000 kr tex. Detta är alltså 25l istf 20 som är det vanliga i Sverige.
Man får hämta i Göteborg, Alingås eller Borås.
Om någon är intresserad så PM till mig inom några dagar.