Ja det finns moderna transformatorer som kan göra detta. Men med de långa avskrivningstider (40 år) som elnät har så tar det väldigt lång tid att komma till sådana.
Här är ett exempel:
http://www.mvlvswitchgear.com/sale-...nsformer-intelligent-on-load-auto-adjust.html
Notera prislappen...
...det är ingenting som man köper bara för att en nätkund vill installera solpaneler på taket. Och detta är billig "kina-skit". Den håller garanterat inte i 40 år...
Problemet med dessa är att de innehåller en massa elektronik som inte håller så länge. Mekaniska ställbara transformatorer finns också, men de kostar garanterat långt mycket mer...
Här är ett exempel:
http://www.mvlvswitchgear.com/sale-...nsformer-intelligent-on-load-auto-adjust.html
Notera prislappen...
...det är ingenting som man köper bara för att en nätkund vill installera solpaneler på taket. Och detta är billig "kina-skit". Den håller garanterat inte i 40 år...
Problemet med dessa är att de innehåller en massa elektronik som inte håller så länge. Mekaniska ställbara transformatorer finns också, men de kostar garanterat långt mycket mer...
Jag har inte sett något annat exarbete eller rapport eller så på detta område, så jag får ju utgå från det jag har.M Martin Lundmark skrev:
Flera håller med mig när jag säger att den verkar genomarbetad och seriös trots allt.
Som nämnts är den givetvis inte fullständig och tar säkert inte med alla fall.
Men som ingenjör kan jag inte se annat än att den är vederhäftig och användbar.
Sedan är verkligheten alltid mer komplicerad, jag kan säkert berätta ett och annat för dig ifrån mitt område, förbränningsmotorer, brake by wire eller SRS tex, vi kan inte veta allt även om vi är erfarna ingenjörer på vårt område.
Självklart ska vi hjälpa varandra!
Om det är så att allt på området ska vara omgärdat med affärshemligheter och sekretess så blir det ju däremot svårt att diskutera frågan, jag nöjer mig då med att konstatera att det mesta som talar emot exjobbets slutsatser ang vilka extrakostnader dagens nya påfund i vårt elsystem egentligen kostar, verkar komma från obekräftade partsinlagor, och inte peer-review.
Men man kan förstås också ha uppfattningen att elnätbolag aldrig tar ut en krona extra för nånting.
Tack pacman42pacman42 skrev:
Byggde på 1980-talet för ASEA:s räkning om ett styrdon för en jättrdyr transformator med tyristorbestyckad linningsomkopplare för test/forskning
Jag har även mött automatiska reglertransformatorer som inte klarat lång driftstid utan service tidigare.
Typ trefasig vridtransformator i oljebad
Så då var det alltså ingen nyhet.
Distributionsnäten måste byggas med robust teknik och långt mellan service.
Redigerat:
Svårt att säga, det är inget som företagen pratar om förrän man gör en upphandling. Men jag har svårt att tro att en vanlig statisk transformator för 10kV till 400V dimensionerad för runt 30-40 hus (från Hitachi, dvs fd ABB/Asea) skulle ligga under miljonen. En bra järnkärna för en sådan transformator bör rimligen bara den kosta runt hundra tusen kronor...K karlmb skrev:
...notera dock att detta inte inbegriper anslutningar, hus, arbete mm
Så låt oss räkna på 30 hushåll och 40 års avskrivning, då kommer transformatorn för en miljon att kosta varje hushåll 70kr plus moms, låt oss säga 100kr/mån. Och det är bara den transformatorn och utan kring kostnaderna för den...
Det kostar att leverera elnät till hushållen!
Lindningskopplarna är automatiska och jobbar i princip ett relativt fåtal gånger per dygn. Det klassiska utförandet på dem gör att slitaget går i höjden om man använder för kompensering av tex solel typ småanläggningar i villaområden där både moln och hur det väljs produceras intert/externt ger rejäl variation.K karlmb skrev:
En penetration i häradet 30% och större av denna typ mikrogenerering ger närmast garanterat problem av typen som varit uppe i tråden. Vi räddas om man får säga så av att man inte är i närheten av det och den vanliga S-kurvan nog redan närmar sig mättnad av skilda skäl när det gäller denna marknad i SE.
Kanske vi på sikt får se DC-nät i samordnade nyanlagda bostadsområden. Det har ju varit i olika stadier som ideskisser under lång tid och vore en numera någorlunda vettigt realiserbar lösning som både underlättar V2X och olika produktionsformer. Men som Martin skriver man bör bygga robust och med små delar underhåll osv. Ekonomi utanför det närmaste på privatplanet ger för det mesta att en konservatism och hållande till gängse stort utlagda lösningar är lämpligast till dess ev paradigmskiften sker kanske under galgen.
Som exempel på kostnader för en mottagningsstation klass de jag nämnde tidigare ligger på 100-250 miljoner kr för ett rakt byte med befintligt in/ut på plats. Dvs motsvarigheten till ett centralbyte som brukar vara uppe i forumet. Nu initieras inte såna byten pga solel eller ökad laddning men de aspekterna kan vara tungan på vågen i särfall.
Solel som ska ha minsta möjlighet att betyda något i rationell mening förbi individers försök att leka producenter får samordnas och kopplas på rätt ställen i nätet minst på nivån 10 kV.
OK, så om nätägaren säger nej så är oftast den enda rationella åtgärden att lägga fetare kablar nånstans under trafon eller koppla om/ brygga några ändar av tarmar för att minska problemen med spänningsfall?GK100 skrev:
Hur ofta har vi sett att det behövts göras i Sverige ? Finns det någon statistik öht? I städer resp på landet?
Där jag bor så innebär detta att ungefär (knappt) 1/3 av den fasta elnätsavgiften utgörs utav den närmsta transformatorn. Med tanke på alla andra fasta kostnader i nätet så är det definitivt rimligt.K karlmb skrev:
Poängen med detta var att visa att det inte är så enkelt att byta transformator bara för att det tillkommer några solpaneler eller när alla väljer att ladda elbilen samtidigt.
Man kan tänka sig såna åtgärder du kallar fetare kablar och om det öht passar även någon bryggning. Det är ändå inga enkla billiga lösningar i delar och avsnitt i befintligt nät alltså i förhållande till vad man försöker bota och vad det är värt i ett lite större perspektiv.K karlmb skrev:
Grunden till att detta uppstår är som ett exempel alla nu borde känna till att under en typisk station tex 50/10 kV ligger oavsett om det är mer tätbebyggt eller lantligt ett större antal distributionstrafos och det de försörjer är inte homogent och likriktat varken i lastprofil eller utnyttjandegrad. Se som exempel en andel villakvarter och i sen några industrikunder med lite större uttag. Man vansinnesdimensionerar inte och då kan den större förbrukaren vara den man får köra spänningsregleringen efter dvs lindningskopplaren. Beroende på hur detta ligger geografiskt kan då för att följa normen de normalt låglastade villorna vara närmre övre gräns redan utan produktion där. Med lite produktion får man då direkt hög spänning för de som ligger under samma trafo och man får liten nytta av den i de andra delarna av nätet under stationen tex på grund av ökade förluster.
Ovanstående förenklat sett men det Martin brukar återkomma till dvs utfört för en effektriktning är vad som betyder något. Det är enkelt att via fasta omsättningskopplingar i respektive trafo få till vettiga nivåer vid full last i riktning mot kunderna och automatiska lindningskopplaren i stationen men man får det då direkt i ryggen om för stor andel börjar producera vid låglast sommar.
Detta är inget direkt ovanligt men man får tillfälligt för det mesta acceptera hög spänning dvs inom norm oftast men inget som är ok sett till påkänningar, livslängd på utrustning. Du behöver bara köra ett analytiskt spår där du känner nätkonfigurationen så faller det ut direkt vilka nivåer du har i delarna av nätet vid de fall som intresserar. Med lite lagom seghet i att inte rusa in i onödiga förstärkningar av näten löser sig det mesta själv när intresset av produktionstypen naturligt avtar efter den lilla hypen som varit. Dvs andelen blir inte så stor att det blir allvarligare problem i de flesta fall.
Att det kan förekomma mer på landsbygd beror mindre på svaga nät än att "bönder är bönder" och om de ser en liten möjlig förtjänst har de lätt att vräka upp stor andel av villakvarterets celler på maskinhallen osv samt fylla sin större anslutning ofta > 63 A max i produktion. Dessutom enklare att installera större ytorna och rationellt jämförelsevis med större omformare än de ännu mindre anläggningarna. Fall jag direkt känner till som krävt åtgärder av mer rejält slag ligger i denna typen nät,
OK, men efter att produktionshypen har lagt sig ser väl de flesta till att förbruka själv också med tanke på alla sjuka skatter i avgifter, så problemet kanske löser sig självt då.
Och i fallet några industrikunder, ja det känns väl som att när det är väldigt skilda typer av förbrukare så kan de ge mer problem, då är det kanske bäst att lägga dem utanför och investera lite i deras del av nätet.
Summa summarum så saknar vi fortfarande kvantifieringen, är det 10000 trafos och 10000 mil ledning som behöver uppgraderas eller kan det max handla om 10% av det?
Klart är ju att utan transparens så kommer få att tro på vad elnätsbolagen gastar om.
Och säg nu att vi fick verifierat att det är investeringar som innebär att typ 20% (jag tror verkligen det är högt räknat) av nätet ändå måste åtgärdas på ett eller annat sätt.
Eftersom det samtidigt skulle kunna gå typ 50% på underhållskontot, även en perfekt dimensionerad det behöver ju bytas regelbundet, så skulle Sveriges elnät då behöva uppgraderas till 10% inom några få år.
Jaha? Det låter väl inte så blodigt?
Särskilt inte när bolagen får ta ut "rimlig avkastning" på vad det skulle kosta att bygga ett helt nytt nät i morgon. (De som köpt sina nät har ju aldrig i tiden betalat den kostnaden, och de som har kvar sitt nät sedan gammalt, kommuner o så, skulle ju aldrig kunna få allt de lagt ner ifall de beslutar att sälja sitt nät en dag)
Så då kan de väl ta en del av detta mannaregn de nu haft ett bra tag och som vida överstiger alla tänkbara kostnader, och använda till de uppgraderingar som behöver göras.
Det blir alltid kaos när stockholmare och andra sörlänningar drar till fjälls 😅raveper skrev:
Dom glömmer både att tanka och att sätta på vinterdäck... 😎