F
pacman42 pacman42 skrev:
De måste ju kunna motivera upplägget till EI. Göteborg Energi motiverar ju sin nuvarande modell med att det i bostadsområden i allt större grad blir elbilsladdningen som är dimensionerande för effektbehovet och att man därför främst har ett behov att platta ut denna. Tittar man på lastkurvan i mitt hus så förstår man verkligen varför detta är ett problem för dem. Bifogad bild visar hur jag laddade frugans bil på natten när elpriset var som lägst. Om fler gör som jag (via timers, egen övervakning av elpriserna eller mha av externa verktyg som Tibber) så blir det snabbt höga spikar på natten istället i deras nät.

Sedan kan man diskutera om verkligen elbilsladdningen är dimensionerande, men inne i Göteborg där de flesta fastigheter har fjärrvärme så finns det inte så många andra höga effekter att ta hänsyn till i bostadsområdena.


[bild]
Ja, och jag förstår det. Kan tänka mig att det är minst lika illa i vårt "villaområde" med 25000 invånare eller nåt sånt med en extrem majoritet tjänstemän och bland dessa tjänstemän är Volvo överrepresenterat. Det står elbilar på 4 av 5 uppfarter. Men Göteborgs energi har fler områden än villaområden med egen laddmöjlighet.... Dom har fö inte börjat med effektavgift på lägenheter heller om jag inte minns fel. Och enligt lagen måste dom differentiera taxan över dygnet på nåt sätt. Och jag har svårt att se att olika områden får olika taxor.
 
F
K karlmb skrev:
Det är klart att inte alla kan få 35A på en gång. Men det är det ju heller inte frågan om. De flesta med värmepump försöker ju klara sig på 16A idag.
Finns ingen anledning att begränsa sig till 16A om du fortfarande menar Göteborg. Göteborg Energi har ingen avgift för säkringsstorlek och har inte heller haft det så länge jag har haft dom som nätägare, 2009.
 
  • Gilla
pacman42
  • Laddar…
K karlmb skrev:
Å andra sidan så är många villaområden i Göteborg byggda med elnätet för 100% direktverkande el. 63A var inga problem att få i Långedrag om jag inte minns fel.
Idag kör väl 2% med direktverkande el så det borde finnas en hel del reservkapacitet i det lokala nätet..
K karlmb skrev:
Jag pratar om områden från 70-talet. Var väl mest då som det mesta kom till.
Oavsett, menar du att de började ta hänsyn till värmepumpar redan på 90-talet och sänkte kapaciteten på nya områden.
Skulle ändå gissa att det är få ställen som inte skulle kunna erbjuda iaf 35A.
Hej karlmb

Jag bor i prisområde 1 ett hus byggt 1967 där dimensionerande utetemperatur (DUT) är -34 grader. Huset i tegel mede källare och vidbyggt garage, byggdes, vad jag förstår, så stort som det fick göras på den tiden, i bostadsområdet, (125+125+60) m2.

När jag köpt huset (som då hade vattenburen el, ved, olja), 1994 mätte jag (grovt) upp effektbehovet till ca 290 W/grad temperaturskillnad inne ute. Det innebär att huset vid DUT behöve ca 15,1 kW dvs ca 22 A för uppvärmning med elpatron.

Huset matas från en 500 kVA (10/0.4 kV) transformator. Vad jag förstått är idag ca 50 hus anslutna till transformatorn.

När jag köpte huset så hade de flesta husen ett säsongsavtal för elenergin som innebar 9 månader av året med lågt elpris och tre månader (dec-feb) med ett högre elpris, perioden, då de flesta använde ved/olja. När elpriset 1996 övergick från att vara reglerat till att bli konkurrensutsatt då försvann dessa elavtal.

Husen i området hade 1994 normalt 25 A huvudsökring och när jag bytte till varvtalsstyrd bergvärmepump utan elspets kunde jag säkra ned till 16 A. I området har de flesta husen idag fjärrvärme och några har berg/markvärme, det finns minst 1 hus med solceller och några hus har elbil.

När husen (och elnäten till husen) byggdes använde Velanders formel för att beräkna toppeffekten. Velanders formel behöver bara årsenergi samt kundkategori med tillhörande Velanderkonstanter för beräkning av uppskattad toppeffekt.

Husägarna anmälde uppvärmningsform till elnätbolaget när huset byggdes. Om man bytte uppvärmningsform till t.ex. fjärrvärme eller bergvärme, då gjordes en ny anmälan. Idag sker anmälan dessutom om man sätter solceller på huset men jag är tveksam (osäker) om man anmäler att man köpt elbil.

I dokumentet ”Dimensionering av elnät och påverkan från elbilsladdning” så kan vi i sammanfattningen bl.a. läsa; ”Sammanfattningsvis så fungera dagens dimensioneringsmetod bra men klarar inte av att hantera elbilsladdning. Av denna anledning är det bra för elnätsägarna att få kännedom om installationer av laddboxar då dimensionering utifrån en energiförbrukning inte kan ta hänsyn till denna typ av last. Att sprida ut laddningen över natten skulle kunna bidra till att sänka effekttopparna men detta kräver att det en ekonomisk vinning för att kunden ska vara villig att göra detta.”
https://www2.iea.lth.se/publications/MS-Theses/Short article/5392_Smf_Dimensionering_av_elnät.pdf
 
Redigerat:
  • Gilla
videopac
  • Laddar…
pacman42 pacman42 skrev:
Därför att de direktvärmda husen inte är under samma transformator som de relativt nybyggda husen som har fjärrvärme.

Edit: Det är dessutom betydligt fler abonnenter på samma transformator idag pga förtätning.
Fjärrvärme? Inte i gamla villaområden i Göteborg! Och någon förtätning är inte möjligt att göra i dessa 70-talsområden. Än mindre i senare områden.
 
M Martin Lundmark skrev:
Hej karlmb

Jag bor i prisområde 1 ett hus byggt 1967 där dimensionerande utetemperatur (DUT) är -34 grader. Huset i tegel mede källare och vidbyggt garage, byggdes, vad jag förstår, så stort som det fick göras på den tiden, i bostadsområdet, (125+125+60) m2.

När jag köpt huset (som då hade vattenburen el, ved, olja), 1994 mätte jag (grovt) upp effektbehovet till ca 290 W/grad temperaturskillnad inne ute. Det innebär att huset vid DUT behöve ca 15,1 kW dvs ca 22 A för uppvärmning med elpatron.

Huset matas från en 500 kVA (10/0.4 kV) transformator. Vad jag förstått är idag ca 50 hus anslutna till transformatorn.

När jag köpte huset så hade de flesta husen ett säsongsavtal för elenergin som innebar 9 månader av året med lågt elpris och tre månader (dec-feb) med ett högre elpris, perioden, då de flesta använde ved/olja. När elpriset 1996 övergick från att vara reglerat till att bli konkurrensutsatt då försvann dessa elavtal.

Husen i området hade 1994 normalt 25 A huvudsökring och när jag bytte till varvtalsstyrd bergvärmepump utan elspets kunde jag säkra ned till 16 A. I området har de flesta husen idag fjärrvärme och några har berg/markvärme, det finns minst 1 hus med solceller och några hus har elbil.

När husen (och elnäten till husen) byggdes använde Velanders formel för att beräkna toppeffekten. Velanders formel behöver bara årsenergi samt kundkategori med tillhörande Velanderkonstanter för beräkning av uppskattad toppeffekt.

Husägarna anmälde uppvärmningsform till elnätbolaget när huset byggdes. Om man bytte uppvärmningsform till t.ex. fjärrvärme eller bergvärme, då gjordes en ny anmälan. Idag sker anmälan dessutom om man sätter solceller på huset men jag är tveksam (osäker) om man anmäler att man köpt elbil.

I dokumentet ”Dimensionering av elnät och påverkan från elbilsladdning” så kan vi i sammanfattningen bl.a. läsa; ”Sammanfattningsvis så fungera dagens dimensioneringsmetod bra men klarar inte av att hantera elbilsladdning. Av denna anledning är det bra för elnätsägarna att få kännedom om installationer av laddboxar då dimensionering utifrån en energiförbrukning inte kan ta hänsyn till denna typ av last. Att sprida ut laddningen över natten skulle kunna bidra till att sänka effekttopparna men detta kräver att det en ekonomisk vinning för att kunden ska vara villig att göra detta.”
[länk] article/5392_Smf_Dimensionering_av_elnät.pdf
OK, men det är knappast representativt för villaområden i Göteborg att ha blivit anslutna till fjärrvärme. Och visst, i äldre områden än 70-talet hade man ju oljeeldning, men den stora expansionen av villaområden skedde ju parallellt med miljonprogrammet och då installerades billig och "ren" elvärme.
Det finns många fler såna hus än såna som haft oljeeldning. Och är det ett gammalt område så är det bara där isåfall som man behöver uppgradera elnätet.
El var ingen bristvara och man visste att det snart skulle stå 12 reaktorer i landet som tillskott. (samtidigt som export inte var någon större del av produktionen).
Och har man nu elbilar så har man säkert också bvp eller annan icke elektrisk uppvärmning, och då klarar man sig ju på 16A. Och där finns ju redan det ekonomiska incitamentet, ska du slippa säkra upp från 16A och betala ännu mer för din elanvändning, så ser du till att elbilen inte laddas några höglasttimmar på kvällen utan under hela natten. Undantaget gäller kanske små hybridbatterier som både laddar långsamt men inte så mkt så en del kanske inte bryr sig och kör på fastpris på elen också.
Men dessa belastar ju samtidigt inte nätet så mkt.
Jag tycker hela frågan verkar vara ett nytt sätt att plocka in mer pengar från kunderna bara.
 
F
M Martin Lundmark skrev:
Hej karlmb

Jag bor i prisområde 1 ett hus byggt 1967 där dimensionerande utetemperatur (DUT) är -34 grader. Huset i tegel mede källare och vidbyggt garage, byggdes, vad jag förstår, så stort som det fick göras på den tiden, i bostadsområdet, (125+125+60) m2.

När jag köpt huset (som då hade vattenburen el, ved, olja), 1994 mätte jag (grovt) upp effektbehovet till ca 290 W/grad temperaturskillnad inne ute. Det innebär att huset vid DUT behöve ca 15,1 kW dvs ca 22 A för uppvärmning med elpatron.

Huset matas från en 500 kVA (10/0.4 kV) transformator. Vad jag förstått är idag ca 50 hus anslutna till transformatorn.

När jag köpte huset så hade de flesta husen ett säsongsavtal för elenergin som innebar 9 månader av året med lågt elpris och tre månader (dec-feb) med ett högre elpris, perioden, då de flesta använde ved/olja. När elpriset 1996 övergick från att vara reglerat till att bli konkurrensutsatt då försvann dessa elavtal.

Husen i området hade 1994 normalt 25 A huvudsökring och när jag bytte till varvtalsstyrd bergvärmepump utan elspets kunde jag säkra ned till 16 A. I området har de flesta husen idag fjärrvärme och några har berg/markvärme, det finns minst 1 hus med solceller och några hus har elbil.

När husen (och elnäten till husen) byggdes använde Velanders formel för att beräkna toppeffekten. Velanders formel behöver bara årsenergi samt kundkategori med tillhörande Velanderkonstanter för beräkning av uppskattad toppeffekt.

Husägarna anmälde uppvärmningsform till elnätbolaget när huset byggdes. Om man bytte uppvärmningsform till t.ex. fjärrvärme eller bergvärme, då gjordes en ny anmälan. Idag sker anmälan dessutom om man sätter solceller på huset men jag är tveksam (osäker) om man anmäler att man köpt elbil.

I dokumentet ”Dimensionering av elnät och påverkan från elbilsladdning” så kan vi i sammanfattningen bl.a. läsa; ”Sammanfattningsvis så fungera dagens dimensioneringsmetod bra men klarar inte av att hantera elbilsladdning. Av denna anledning är det bra för elnätsägarna att få kännedom om installationer av laddboxar då dimensionering utifrån en energiförbrukning inte kan ta hänsyn till denna typ av last. Att sprida ut laddningen över natten skulle kunna bidra till att sänka effekttopparna men detta kräver att det en ekonomisk vinning för att kunden ska vara villig att göra detta.”
[länk] article/5392_Smf_Dimensionering_av_elnät.pdf
Det verkar ju snarare vara så att billaddning i många höginkomstområden blir det dimensionerande och det sker med största sannolikhet nattetid.
K karlmb skrev:
OK, men det är knappast representativt för villaområden i Göteborg att ha blivit anslutna till fjärrvärme. Och visst, i äldre områden än 70-talet hade man ju oljeeldning, men den stora expansionen av villaområden skedde ju parallellt med miljonprogrammet och då installerades billig och "ren" elvärme.
Det finns många fler såna hus än såna som haft oljeeldning. Och är det ett gammalt område så är det bara där isåfall som man behöver uppgradera elnätet.
El var ingen bristvara och man visste att det snart skulle stå 12 reaktorer i landet som tillskott. (samtidigt som export inte var någon större del av produktionen).
Och har man nu elbilar så har man säkert också bvp eller annan icke elektrisk uppvärmning, och då klarar man sig ju på 16A. Och där finns ju redan det ekonomiska incitamentet, ska du slippa säkra upp från 16A och betala ännu mer för din elanvändning, så ser du till att elbilen inte laddas några höglasttimmar på kvällen utan under hela natten. Undantaget gäller kanske små hybridbatterier som både laddar långsamt men inte så mkt så en del kanske inte bryr sig och kör på fastpris på elen också.
Men dessa belastar ju samtidigt inte nätet så mkt.
Jag tycker hela frågan verkar vara ett nytt sätt att plocka in mer pengar från kunderna bara.
Mycket direktverkande el byggdes väl förvisso i början på 80-talet. Och effektavgiften skall vara kostnadsneutral till dagen nivåer. Men en sak är säker, den kunden som får oförändrad eller tom sänkt total avgift hos tex Göteborg Energi kan mycket väl få en rätt mycket högre kostnad hos nån annan nätägare.
 
K karlmb skrev:
Fjärrvärme? Inte i gamla villaområden i Göteborg! Och någon förtätning är inte möjligt att göra i dessa 70-talsområden. Än mindre i senare områden.
Än en gång så gör du ett antagande genom att plocka russinen ur kakan. Många gamla områden i Göteborg har dessutom fjärrvärme, åtminstone där jag både har vänner och släktingar.

Men huvudproblemet är kanske inte det gamla området i Göteborg, det är villamattorna från 90-talet och senare, samt flerbostadshusen. De har fjärrvärme och där kommer (riskerar att komma i alla fall) effekten inte att räcka till om man inte styr hur den läggs ut över dygnet. Detta leder till kostnader som man inte kan ta ut på enbart dessa nätkunder, utan de skall (enligt lag) spridas ut över alla kunder i nätet. De tillåts inte heller att differentiera sin effekttariff mot olika bostadsområden.

Alltså så måste de optimera för de värsta (låt oss anta) 10-20% av områdena.

Sedan tycker jag personligen inte att Göteborg Energis modell trots det är rimlig, men det är en helt annan fråga. Jag förstår precis hur Göteborg Energi resonerar, och det är det jag redogör för här.
 
pacman42 pacman42 skrev:
Än en gång så gör du ett antagande genom att plocka russinen ur kakan. Många gamla områden i Göteborg har dessutom fjärrvärme, åtminstone där jag både har vänner och släktingar.

Men huvudproblemet är kanske inte det gamla området i Göteborg, det är villamattorna från 90-talet och senare, samt flerbostadshusen. De har fjärrvärme och där kommer (riskerar att komma i alla fall) effekten inte att räcka till om man inte styr hur den läggs ut över dygnet. Detta leder till kostnader som man inte kan ta ut på enbart dessa nätkunder, utan de skall (enligt lag) spridas ut över alla kunder i nätet. De tillåts inte heller att differentiera sin effekttariff mot olika bostadsområden.

Alltså så måste de optimera för de värsta (låt oss anta) 10-20% av områdena.

Sedan tycker jag personligen inte att Göteborg Energis modell trots det är rimlig, men det är en helt annan fråga. Jag förstår precis hur Göteborg Energi resonerar, och det är det jag redogör för här.
Vadå russinen i kakan? Har du ngr siffror på hur många villor i äldre områden det finns, resp de nyare från 70-talet. Om de äldre områden har riktigt många villor så är givetvis ett problem, annars är det ett överdrivet problem.
Om det handlar om 10-20% (Jag tvivlar på att det är så mpnga) av alla villor så ser jag inte varför hela Göteborg måste vara med och få dessa nya regler. Då måste man väl kunna uppgradera i takt med att behövs och bara smeta ut kostnaden på alla.
 
  • Haha
fsn
  • Laddar…
Kör runt lite i Göteborg så kan du se att det är gott om "nya" villaområden. Och som sagt, de flesta som jag känner som bor i äldre områden har också fjärrvärme. Staden är också kraftigt förtätad.
 
j.f.s j.f.s skrev:
Haha ja Porsche är ju tråkigt 😂

Hade en plansch i pojkrummet i många år med just Lotus Omega så den har liksom hängt kvar i hjärnan sen dess. Finns ju gott om andra riktigt fräna bilar men jag vet inte. Är något med den där bilen bara 🤩
Ja, Lotus Omegan var något som en ung inbiten Opelfantast såg som nästa steg efter Omega 3000.
När jag köpte den fanns det 12st i Sverige, nu tror jag det finns över 40st.

Som lekbil är den kul, men insåg att som bruksbil när man bor på landet med oplogade vägar är den inte helt optimal, så första vinterbilen blev en Audi 100 88b Turbo Quattro, sen ramlade det på med ballare Audi kombibruksbilar pga barnvagn och senare behov av dragkrok och lastutrymme.
Att hålla en Lotus Omega rullande tar lite energi och tid tyvärr, är ex inne på 3'dje växellådan.

När vi fick barn och samtidigt började renovera och bygga ut hamnade den i ett hörn I garaget för 19år sedan, och där står den kvar, med trasig växellåda...

Sen blev suget efter lekbil stort igen men med begränsad tid så byggde jag och en kompis en bil tillsammans som i och för sig skenade iväg till vad jag tror var (och kanske är) världens mest kraftfulla Cheva 350 gen 1, vi letade ganska mycket men kunde inte hitta någon som hade mer effekt.

Men en dag så ska den ut på vägarna igen.
 
  • Gilla
j.f.s
  • Laddar…
pacman42 pacman42 skrev:
Kör runt lite i Göteborg så kan du se att det är gott om "nya" villaområden. Och som sagt, de flesta som jag känner som bor i äldre områden har också fjärrvärme. Staden är också kraftigt förtätad.
Nu har jag lagt 10 min på GE:s hemsida och den enda infon om hur fjärrvärme man säljer till bostäder är att de värmer 90% av alla flerbostadshus. Det antyder att det inte är någon imponerande mängd villor som är anslutna, men du har kanske några bra källor på det?
Förtätning är typ 90% flerbostadshus numera, de lågt hängande frukterna med att dela upp fina rejäla tomter i Långedrag o Askim är över sedan decennier.
FÖ, om det är förtätat och byggt en massa nytt, då lär man väl dragit moderna dimensioner på kablarna också? Då är det ju nytt i de områdena till stor del. Att sedan ev uppgradera nån trafo är ju inte så omfattande som att gräva upp ett helt område direkt.
 
Kartan på denna sidan visar hur väl utbyggt fjärrvärmenätet i Göteborg är:
https://www.goteborgenergi.se/foretag/vara-nat/fjarrvarmenat

Det täcker nästan hela kommunen!

De jag känner som har fjärrvärme i villorna bor många olika delar av staden, exempelvis i Tuve, vid Backaplan, nära Biskopsgården, i Kungsten, Frölunda, Utby och Kortedala. Bara för att visa på spridningen av områden. Statistiken på hur många villor som har fjärrvärme i olika omrpden delar dock inte Göteborg Energi med sig av, det är en affärshemlighet.

Ingen av de hus jag nämner ovan är byggda senare än 70-talet. De flesta är byggda på 40-50-talet.

De hus som saknar fjärrvärme inom täckningen av nätet är huvudsakligen ströhus. Göteborg Energis fibernät täcker de flesta villorna i området, vilket betyder att de flesta villorna har fjärrvärme i gatan utanför.

Sedan kan du tro vad du vill i övrigt.

Detta är i alla fall den argumentation som Göteborg Energi har fört i Göteborgsposten, både i debattartiklar, debattsvar och i reportage av tidningen själv.
 
pacman42 pacman42 skrev:
Kartan på denna sidan visar hur väl utbyggt fjärrvärmenätet i Göteborg är:
[länk]

Det täcker nästan hela kommunen!

De jag känner som har fjärrvärme i villorna bor många olika delar av staden, exempelvis i Tuve, vid Backaplan, nära Biskopsgården, i Kungsten, Frölunda, Utby och Kortedala. Bara för att visa på spridningen av områden. Statistiken på hur många villor som har fjärrvärme i olika omrpden delar dock inte Göteborg Energi med sig av, det är en affärshemlighet.

Ingen av de hus jag nämner ovan är byggda senare än 70-talet. De flesta är byggda på 40-50-talet.

De hus som saknar fjärrvärme inom täckningen av nätet är huvudsakligen ströhus. Göteborg Energis fibernät täcker de flesta villorna i området, vilket betyder att de flesta villorna har fjärrvärme i gatan utanför.

Sedan kan du tro vad du vill i övrigt.

Detta är i alla fall den argumentation som Göteborg Energi har fört i Göteborgsposten, både i debattartiklar, debattsvar och i reportage av tidningen själv.
Tro? Jag vet att den där kartan till allra största delen avser flerbostadshus. Det du kallar ströfastigheter är just äldre villor på vägen så att säga. Och har man lite lokalkännedom så syns det ju även att de områden jag nämnde, Långedrag och söderut liksom "villamattorna" i Torslanda mm är utanför nätet.
Antalet villor mellan Majorna och Högsbo tex är ju inte många om man jämför med Askim eller Partille.
Många som varit anslutna har väl dessutom skaffat bvp numera efter alla höjningar av fjärvärmetaxan, det gäller väl i hela landet.
Men intressant att de inte ens vågar skriva hur många villor de har...
Vad har man för nytta av den affärshemligheten? Att ingen annan ger sig på att bygga nåt fjärrvärmenät?
Nej, då förstår jag ännu bättre att det bara är ett nytt sätt att mjölka kapitalstarka villaägare.
 
K karlmb skrev:
Tro? Jag vet att den där kartan till allra största delen avser flerbostadshus. Det du kallar ströfastigheter är just äldre villor på vägen så att säga. Och har man lite lokalkännedom så syns det ju även att de områden jag nämnde, Långedrag och söderut liksom "villamattorna" i Torslanda mm är utanför nätet.
Antalet villor mellan Majorna och Högsbo tex är ju inte många om man jämför med Askim eller Partille.
Många som varit anslutna har väl dessutom skaffat bvp numera efter alla höjningar av fjärvärmetaxan, det gäller väl i hela landet.
Men intressant att de inte ens vågar skriva hur många villor de har...
Vad har man för nytta av den affärshemligheten? Att ingen annan ger sig på att bygga nåt fjärrvärmenät?
Nej, då förstår jag ännu bättre att det bara är ett nytt sätt att mjölka kapitalstarka villaägare.
Större delen av Hisingen är villor (ytmässigt), även om man räknar bort områdena runt Torslanda och där fjärrvärmen inte täcker. Har du sett hur det ser ut mellan Biskopsgården och Backaplan? Lundby? Backa? Osv? Örgryte, Torp, Skår, Södra Johanneberg i sydost. Eller varför inte alla radhus/villaområdena i nordost?

Jag bodde många år i Göteborg och bor fortfarande i närområdet. Jag pendlar till Göteborg med bil genom många av områdena, varje dag. Jag har mina vänner och arbetskamrater i dessa områdena.

Att mångmiljonvillorna längs kusten saknar fjärrvärme är ju inte konstigt. Har du sett hur terrängen ser ut där? Men det är relativt sett få villor just där.

Men poängen är fortfarande att detta inte är min argumentation, utan den som Göteborg Energi använder sig av och att jag förstår hur de resonerar.

Slutligen så underskattar du kraftigt komplexiteten med att "byta en transformator". I äldre områden så delar sig kablarna ofta i flera kopplingsskåp fram till husen, man har inte direkt ansluta hus till transformatorstationen.
 
  • Gilla
Dowser4711
  • Laddar…
pacman42 pacman42 skrev:
Större delen av Hisingen är villor (ytmässigt), även om man räknar bort områdena runt Torslanda och där fjärrvärmen inte täcker. Har du sett hur det ser ut mellan Biskopsgården och Backaplan? Lundby? Backa? Osv? Örgryte, Torp, Skår, Södra Johanneberg i sydost. Eller varför inte alla radhus/villaområdena i nordost?

Jag bodde många år i Göteborg och bor fortfarande i närområdet. Jag pendlar till Göteborg med bil genom många av områdena, varje dag. Jag har mina vänner och arbetskamrater i dessa områdena.

Att mångmiljonvillorna längs kusten saknar fjärrvärme är ju inte konstigt. Har du sett hur terrängen ser ut där? Men det är relativt sett få villor just där.

Men poängen är fortfarande att detta inte är min argumentation, utan den som Göteborg Energi använder sig av och att jag förstår hur de resonerar.

Slutligen så underskattar du kraftigt komplexiteten med att "byta en transformator". I äldre områden så delar sig kablarna ofta i flera kopplingsskåp fram till husen, man har inte direkt ansluta hus till transformatorstationen.
Jag vet att det finns äldre villor på Hisingen. De var till största delen oljeeldade förut.
Sedan blev det elpatroner och numera är det mkt värmepumpar.
Visst, i de områdena har nog en och annan valt att ansluta sig till fjärrvärmenätet ifall det ligger nåt flerfamiljshus eller kontor i närheten. Men det spelar ingen roll, även om det skulle vara 50% numera vilket är osannolikt tanke på att det inte är något som skryts med idag, så har dessa i hög grad tidigare värmts med elpatroner.
Men även nu elnätet ändå är eftersatt i de områdena och kablar måste uppgraderas så menar jag att det är en relativt liten andel av alla villor i GEs nät.
De allra flesta (80% minst gissar jag) har inte fjärrvärme som uppvärmning och därmed har de redan kapacitet för elpatroner.
Villor finns åt alla håll på deras fina karta, utanför det gröna området. Minst 60% ligger där vill jag påstå. Och inom det gröna området är det som sagt långt långt ifrån alla som valt att slanta upp och ansluta sig till fjärrvärme. Dessutom har väl många idag kopplat bort och valt bvp istället i takt med att fjärrvärmepriserna skenat.

Sedan skrev jag ju att byte av trafo var något som kunde göras enkelt i de nya områdena from 1970, där kablarna redan klarar 63A, inte på andra håll naturligtvis..
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.