Jo vi har friheten, finnarna måste röja.M Mikko58 skrev:
Att kunna inse att det man planterade växer sämre än det naturen sått och att se att björkens produktion de gångna 25 åren ofta varit betydligt bättre är ju oxå en reflektion många skogsägare kan och bör göra.
Blöt nu men torkar till nästa vinter. Ja jag har ju ingen egen skog att ta ved ifrån så jag eldar allt rent trä i den form jag hittar. Därför lagar jag ved av småpinnar också.M Mikko58 skrev:
Sen har jag ju inte ved som huvudsaklig värmekälla heller men tycker om att elda i kakelugnen och laga mat på vedspisen.
Jag kan hålla med om att björken behöver man inte plantera den kommer själv och växer fort och blir väldigt bra om man röjer och sköter om den. Men gran och tall tycker jag växer upp fortare om man markbereder och planterar.F fribygg skrev:
Vi har för litet skog för vi kan ta mindre än halva årsbehovet av ved ut egen skog utan att det drabbar sågvirkesproduktionen.Kalle B skrev:
Fast även många som har mer skog än vi tar vara på allt för att spara på den skog de har.
Men det var inte så självklart 1836, klipper ut en del av avtalstexten från ett arrendekontrakt på en gård under ett större gods för en släkting.😉X xxargs skrev:
"Utom till vedbrand, hvartill vindfällen gagnas, trinnor och staf-
ver får Johannes inte utan mitt tillstånd och utsyning i någon
måtto begagna Skogene hvar den finnes, eller svedja och brän-
na, utan varder den fridlyst från alla tillgrepp. Den ved som
nu finnes å de många fällor som äro å Hökhult, begagnas
af mig ensamt, men tillåtes någon kohlning och Johannes den
förrättar, skall han för sitt arbete dervid njuta betalning."
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 679 inlägg
Jo. Det är väl samma drivkraft då som nu om markägaren uttryckligen förbjöd arrendatorn från att ta hans skog.
Det syns tydligt i tillbyggnaden som farfarsfar gjorde på gammelstugan att så länge han var torpare under prästgården var det dåligt med virkestillgången.
Sedan han hade friköpt torpet med skog så blev det en helt annan dimensionering på nybyggena på gården.
Då skogslösa fick bärga sig bäst de kunde i trakter som dominerades av storgods. I byar med självägande bönder ansågs det oftast självklart att låta fattigfolk hugga torrgranar och vindfällen till ved för alla måste ju ha tillgång till värme oberoende hur fattig man är. Att lämna folk att frysa ihjäl utan värme är ju att betrakta som mord.
Här i byn hade kyrkan kommit över en fjärdedel av jorden efter en hemmanskonkurs på 1600-talet när det bara var 5 hemman i byn. Det ryktas än i dag att någonting inte gick helt rätt till men så blev det.
Eftersom boställsnämden som förvaltade kyrkans egendom utsågs av och bland de största bönderna i socknen blev det ofta rena utsugningen av torparna och backstugusittarna på kykans jord.
Det berättas om Vitkollon som var en ensam sjuk gammal backstugusittarkvinna vars ende son hade gått under i Amerika att hon höll på att frysa ihjäl en vinter. Råis pojkan var ännu hemma allihop så de for till skogs och högg några torrgranar åt Vitkollon att elda med och körde hem den åt henne och kapade och klöv och kastade in i vedlidret. Så hon skulle klara sig till våren. Sedan kom boställsnämden och ordnade auktion på veden på torrgranarna var huggna i kyrkans skog. Inte hade pojkarna tänkt på att de skulle ha något värde och inte hade de heller något värde där de stod men för boställsnämden var det en principsak att alltid sätta åt allt och alla så ingen egendom skulle gå förlorad för kyrkan. När veden var kapad och kluven hade den ett värde och kunde säljas för kyrkans räkning.
Bäckas Artur han lurade dem allihop däremot. Han var drivare och diversekarl på byggen och kunde använda en yxa. Därför tog han en ovass yxa och gick till skogs och högg runt stammen som när en bäver gnagar. Ingen i boställsnämden kom på tanken att anklaga en yxvan karl för de stubbarna.
I grannbyarna som enbart bestod av självägande bönder fanns inte den här sortens kionflikter.
Sedan han hade friköpt torpet med skog så blev det en helt annan dimensionering på nybyggena på gården.
Då skogslösa fick bärga sig bäst de kunde i trakter som dominerades av storgods. I byar med självägande bönder ansågs det oftast självklart att låta fattigfolk hugga torrgranar och vindfällen till ved för alla måste ju ha tillgång till värme oberoende hur fattig man är. Att lämna folk att frysa ihjäl utan värme är ju att betrakta som mord.
Här i byn hade kyrkan kommit över en fjärdedel av jorden efter en hemmanskonkurs på 1600-talet när det bara var 5 hemman i byn. Det ryktas än i dag att någonting inte gick helt rätt till men så blev det.
Eftersom boställsnämden som förvaltade kyrkans egendom utsågs av och bland de största bönderna i socknen blev det ofta rena utsugningen av torparna och backstugusittarna på kykans jord.
Det berättas om Vitkollon som var en ensam sjuk gammal backstugusittarkvinna vars ende son hade gått under i Amerika att hon höll på att frysa ihjäl en vinter. Råis pojkan var ännu hemma allihop så de for till skogs och högg några torrgranar åt Vitkollon att elda med och körde hem den åt henne och kapade och klöv och kastade in i vedlidret. Så hon skulle klara sig till våren. Sedan kom boställsnämden och ordnade auktion på veden på torrgranarna var huggna i kyrkans skog. Inte hade pojkarna tänkt på att de skulle ha något värde och inte hade de heller något värde där de stod men för boställsnämden var det en principsak att alltid sätta åt allt och alla så ingen egendom skulle gå förlorad för kyrkan. När veden var kapad och kluven hade den ett värde och kunde säljas för kyrkans räkning.
Bäckas Artur han lurade dem allihop däremot. Han var drivare och diversekarl på byggen och kunde använda en yxa. Därför tog han en ovass yxa och gick till skogs och högg runt stammen som när en bäver gnagar. Ingen i boställsnämden kom på tanken att anklaga en yxvan karl för de stubbarna.
I grannbyarna som enbart bestod av självägande bönder fanns inte den här sortens kionflikter.
Hej på er vedtillverkare
Vi bor avsides som sjutton och en av markägarna har givit fri tillgång till barrved i ett av hans skogspartier (ca 400 meter från vår fastighet)
Vi har traktor (utan lastare)
En enkel rätt långsam hydraulisk klyv
Motorsåg
Vi blåser ca 30 kubik/år
Vad behöver vi som minimum redskapsmässigt?
Har än så länge köpt färdigkluven ved, men det har blivit bra dyrt...
Tips & trix mottages gärna.
Tidsåtgång? Bra att tänka på?
Skruvklyv är det the grej of the day?
Vi bor avsides som sjutton och en av markägarna har givit fri tillgång till barrved i ett av hans skogspartier (ca 400 meter från vår fastighet)
Vi har traktor (utan lastare)
En enkel rätt långsam hydraulisk klyv
Motorsåg
Vi blåser ca 30 kubik/år
Vad behöver vi som minimum redskapsmässigt?
Har än så länge köpt färdigkluven ved, men det har blivit bra dyrt...
Tips & trix mottages gärna.
Tidsåtgång? Bra att tänka på?
Skruvklyv är det the grej of the day?
Och vad behöver man isåfall för att bli van så att säga?M Mikko58 skrev:
Vill ju på sikt ordna mina kubik själv med tanke på möjligheten.
Har förstått att det är lite av en dödsfälla. Många vedkapar som går på kraftuttaget har just en skruvklyv. Är det en effektiv metod för att klyva?