340 158 läst · 4 928 svar
340k läst
4,9k svar
Varför vill någon ha solceller??? (annat än om man är lånefri)
Det är just det där att sköta sin anläggning som är skönt att sluppa när det gäller gas. Att ha sin familj i samma utrymme som gasslangar med kopplingar känns i grunden fel. Känns väldigt bra att eliminera de riskerna helt.D Dilato skrev:
Jag orkar inte leta reda på det nu, men har länkat tidigare till det. Det var Booli och SBAB tror jag som hade info om det.A Anders Lundström skrev:Jag vet inte riktigt var du fått den informationen från, bifoga gärna länk. När jag går in på Boolis hemsida och värderar mitt hus och lägger in information kring solpanelerna och sänker mina driftskostnaderna som panelerna ger får jag en högre värdering på 280 000:- och mina kostnader för panelerna var 118 000:-. Jag vet inte var jag sagt att jag inte förstår att en investering som man inte får igen på många år är en bra investering? Länka gärna det också.
Låter som att du har antingen gamla solpaneler eller liten yta. Normalt ligger väl solpaneler idag på dubbla priset du uppger.
Länka gärna till någon som säljer en fullvärdig solpanelanläggning för 118k inklusive montering. 😊
Medlem
· stockholm
· 10 inlägg
Ok, ingen länk. Märkligt resonemang med vad solpaneler normalt ligger på. Som att säga "hur långt är ett snöre normalt" Mitt system har 22st 420w och med grönt avdrag 2023 gick det på 118 000:-. Men ingen kommentar från dig angående att Booli faktiskt värderade systemet 280 000:-? Gick den informationen rakt förbi dig?Nissens skrev:Jag orkar inte leta reda på det nu, men har länkat tidigare till det. Det var Booli och SBAB tror jag som hade info om det.
Låter som att du har antingen gamla solpaneler eller liten yta. Normalt ligger väl solpaneler idag på dubbla priset du uppger.
Länka gärna till någon som säljer en fullvärdig solpanelanläggning för 118k inklusive montering. 😊
Här kommer en länk från Booli och SBAB som direkt motsäger det du påstår:A Anders Lundström skrev:Ok, ingen länk. Märkligt resonemang med vad solpaneler normalt ligger på. Som att säga "hur långt är ett snöre normalt" Mitt system har 22st 420w och med grönt avdrag 2023 gick det på 118 000:-. Men ingen kommentar från dig angående att Booli faktiskt värderade systemet 280 000:-? Gick den informationen rakt förbi dig?
https://www.sbab.se/1/om_sbab/press...2022-07-14_solceller_hojer_vardet_pa_hus.html
Nu kan ju du länka till något som styrker det du påstår. 😊
Verkar väl inte så rimligt att solceller för 118 kkr skulle öka värdet på ett hus med 280 kkr?A Anders Lundström skrev:Ok, ingen länk. Märkligt resonemang med vad solpaneler normalt ligger på. Som att säga "hur långt är ett snöre normalt" Mitt system har 22st 420w och med grönt avdrag 2023 gick det på 118 000:-. Men ingen kommentar från dig angående att Booli faktiskt värderade systemet 280 000:-? Gick den informationen rakt förbi dig?
Boolis värderingar är starkt förenklade och ligger i många fall långt från sanningen - vårt hur värderas t ex ungefär 30-40% för högt jämfört med marknadsvärde. Detta trots att vi inte har några solceller🙂
/Krille
Medlem
· stockholm
· 10 inlägg
Ser ingenting i din länk som motsäger mitt påstående.Nissens skrev:
Men här är iaf länken som jag jag fick ut mitt resultat ifrån.
https://www.booli.se/vardera. Lägg in en villa i Sthlm för 9 mk så värderar du med eller utan solceller på ca 9kw och med en driftskostnad som går ner med 700:- i månaden.
Nähä, de säger att värdet av solpaneler var typ 135k, du påstod att det var 245k. Rätt stor skillnad.A Anders Lundström skrev:
De säger alltså att värdeökningen är ungefär densamma som solpanelerna kostat.
Medlem
· stockholm
· 10 inlägg
https://www.lansfast.se/inspiration/bostadskoll/investera-i-en-hallbar-bostad/
200 mäklare borde väl ha bättre koll än dom flesta?
200 mäklare borde väl ha bättre koll än dom flesta?
Iofs, men det står "uppemot 200 000 kr". Hur mycket har man betalat för den anläggningen då och hur gammal är den? Jag är inte riktigt förtjust i denna typ av uttalanden.K Klacken skrev:
Men ingenting förvånar mig längre, folk går mer på vad som "känns bra" än på kunskap och fakta nuförtiden. Men visst, jag hade kanske betalat 100kkr extra för en relativt ny anläggning i ett hus om jag kan räkna hem det beloppet.
Hej,
I en artikel i tidningen näringslivet (24-04-16) med rubriken; Svenska kraftnät bävar för ankkurvan – solceller utmanar elsystemet” så kan vi i ingressen läsa; ”Förra veckan höll det inte längre. Nu tvingas Svenska kraftnät och andra nordiska systemoperatörer erkänna problemen och varna för vind- och solkraft. De så kallade ankkurvorna har nu på allvar gjort entré och vårfloden väntar framöver. ”Exemplen visar att det bara blir värre och värre med tiden”, säger elsystemsexperten Paul-Frederik Bach till TN.”
https://www.tn.se/naringsliv/36829/...r-for-ankkurvan-solceller-utmanar-elsystemet/
Jag har i tråden här i inlägg, #3 591, #3 593 och #3 629 tagit upp den allvarliga problematiken med negativa elpriser, och dess konsekvenser för elförsörjningen.
För att vår elförsörjning skall fortsätta att fungera så har man ställt upp ”spelregler”, styrsignaler som har syftet att se till att tillgång och efterfrågan av elenergi stämmer överens.
”Naturlagen för elektricitet är att produktion och konsumtion alltid måste vara i balans, i varje tusendels sekund. Om frekvensen inte upprätthålls kan utrustningen skadas och slutligen slocknar nätet. Därför finns systemoperatörer vars uppgift är att hela tiden balansera systemet så att det finns rätt mängd elektricitet och riktvärdet är 50 hertz. Frekvensen ska ligga mellan 49,9 och 50,1 hertz och faller den under 49 blir det stora störningar i systemet. I värsta fall slocknar delar av landet. Ansvarig för att upprätthålla den balansen i Sverige är Svenska kraftnät och i Danmark är det Energinet. Elproduktion budas ut på den nordiska dagen före-marknaden så att den möter efterfrågan och detta sätter priserna i respektive elområde. Om det är väldigt mycket väderberoende el kan elpriserna bli negativa. Negativa elpriser är marknadens egen signal för att det är något galet i systemet och dessa inföll enligt Energiföretagen cirka 400 timmar under 2023, vilket motsvarar ungefär fem procent av tiden. På en normal marknad ska man förstås inte behöva betala för att producera – men eftersom el alltså måste konsumeras i samma stund som den produceras kan dessa priser uppstå – och det ökar ju mer väderberoende kraft som kommer in. – Negativa elpriser är inte bra för någon eftersom det betyder att alla producenter måste betala för att göra sig av med sin el vilket också motverkar framtida investeringar i elproduktion, säger Magnus Thorstensson, ansvarig för råkraftsmarknad hos Energiföretagen.”
I artikeln så kan vi fortsättningsvis läsa om hur ”systemoperatören aktiverar förlagda upp- och nedregleringsbud på marknaden. Om det är för mycket el i systemet kan man säga åt en producent att stänga av produktion eller en konsument att konsumera mer, och motsvarande åt andra hållet.”
Vid nedregleringsbud så går alltså Svenska kraftnät in och betalar stora summor för att undvika att elförsörjningen slutar att fungera; ”I det aktuella fallet visade väderprognoserna både goda vind- och solförutsättningar i Europa och i timme 16 den 7 april var nedregleringspriset ungefär -11 kronor per kilowattimme, noterar Svenska kraftnät i sitt pressmeddelande.”
När Svenska kraftnät går in och betalar ca 11 kronor per kilowattimme för nedreglering då är det vi elanvändare som i slutligen går in och betalar dessa pengar, vare vi förstår detta eller inte.
Behovet av nedreglering innebär både en risk för elförsörjningen, samtidigt som det senare kommer att synas i form av ökade kostnader för oss elanvändare. Då kommer många rimligen att klaga på ökade kostnader men då kan vi inte undvika den.
Alla kraftslagen deltar i elmarknaden men med olika villkor.
Kärnkraften vi idag har i Sverige är i princip inte reglerbar den är byggd för att startas och gå med full leverans tills det årliga stoppet för bränslepåfyllning och reparationer.
Den del av vattenkraften, som har vattenmagasin, är reglerbar (och det är huvuddelen). När frekvensen, vi ökad belastning, sjunker i elsystemet då drar vattenkraften på effekten och om frekvensen stiger för att tillförseln på eleffekt är för stor i elsystemet för att det t.ex. är soligt och det blåser, eller elanvändningen minskar. då drar vattenkraften ned effekten till elsystemet. Men vattenkraften har vattendomar som bestämmer gränser för styrmöjligheterna, dessutom innebär vårfloden att det kommer mycket vatten.
Vindkraften genererar när det blåser och meningen är att den skall stängas av när elpriset närmar sig noll eller blir negativt. Men bland annat genom de PPA-avtal som många vindkraftsproducenter tecknat för att underlätta finansieringen av vindkraftverken så avstår man från att minska produktionen.
Solceller levererar när solen skiner och även där är meningen att produktionen skall styras av elpriset, d.v.s. solcellsproduktionen skall stängas av när elpriset närmar sig noll eller blir negativt. Där verkar den så kallade 60 öringen vara en problematik eftersom man fortsätter att producera även vid negativt elpris.
Det är allvarligt om vi inte kan styra elproduktionen så att vi drar ned elproduktionen när elpriset närmar sig noll eller blir negativt. Att Svenska kraftnät måste gå in med nedregleringsbud är en kraftig varningsklocka och innebär en kostnad för oss elanvändare som vi inte kan ”krypa undan” att betala.
I en artikel i tidningen näringslivet (24-04-16) med rubriken; Svenska kraftnät bävar för ankkurvan – solceller utmanar elsystemet” så kan vi i ingressen läsa; ”Förra veckan höll det inte längre. Nu tvingas Svenska kraftnät och andra nordiska systemoperatörer erkänna problemen och varna för vind- och solkraft. De så kallade ankkurvorna har nu på allvar gjort entré och vårfloden väntar framöver. ”Exemplen visar att det bara blir värre och värre med tiden”, säger elsystemsexperten Paul-Frederik Bach till TN.”
https://www.tn.se/naringsliv/36829/...r-for-ankkurvan-solceller-utmanar-elsystemet/
Jag har i tråden här i inlägg, #3 591, #3 593 och #3 629 tagit upp den allvarliga problematiken med negativa elpriser, och dess konsekvenser för elförsörjningen.
För att vår elförsörjning skall fortsätta att fungera så har man ställt upp ”spelregler”, styrsignaler som har syftet att se till att tillgång och efterfrågan av elenergi stämmer överens.
”Naturlagen för elektricitet är att produktion och konsumtion alltid måste vara i balans, i varje tusendels sekund. Om frekvensen inte upprätthålls kan utrustningen skadas och slutligen slocknar nätet. Därför finns systemoperatörer vars uppgift är att hela tiden balansera systemet så att det finns rätt mängd elektricitet och riktvärdet är 50 hertz. Frekvensen ska ligga mellan 49,9 och 50,1 hertz och faller den under 49 blir det stora störningar i systemet. I värsta fall slocknar delar av landet. Ansvarig för att upprätthålla den balansen i Sverige är Svenska kraftnät och i Danmark är det Energinet. Elproduktion budas ut på den nordiska dagen före-marknaden så att den möter efterfrågan och detta sätter priserna i respektive elområde. Om det är väldigt mycket väderberoende el kan elpriserna bli negativa. Negativa elpriser är marknadens egen signal för att det är något galet i systemet och dessa inföll enligt Energiföretagen cirka 400 timmar under 2023, vilket motsvarar ungefär fem procent av tiden. På en normal marknad ska man förstås inte behöva betala för att producera – men eftersom el alltså måste konsumeras i samma stund som den produceras kan dessa priser uppstå – och det ökar ju mer väderberoende kraft som kommer in. – Negativa elpriser är inte bra för någon eftersom det betyder att alla producenter måste betala för att göra sig av med sin el vilket också motverkar framtida investeringar i elproduktion, säger Magnus Thorstensson, ansvarig för råkraftsmarknad hos Energiföretagen.”
I artikeln så kan vi fortsättningsvis läsa om hur ”systemoperatören aktiverar förlagda upp- och nedregleringsbud på marknaden. Om det är för mycket el i systemet kan man säga åt en producent att stänga av produktion eller en konsument att konsumera mer, och motsvarande åt andra hållet.”
Vid nedregleringsbud så går alltså Svenska kraftnät in och betalar stora summor för att undvika att elförsörjningen slutar att fungera; ”I det aktuella fallet visade väderprognoserna både goda vind- och solförutsättningar i Europa och i timme 16 den 7 april var nedregleringspriset ungefär -11 kronor per kilowattimme, noterar Svenska kraftnät i sitt pressmeddelande.”
När Svenska kraftnät går in och betalar ca 11 kronor per kilowattimme för nedreglering då är det vi elanvändare som i slutligen går in och betalar dessa pengar, vare vi förstår detta eller inte.
Behovet av nedreglering innebär både en risk för elförsörjningen, samtidigt som det senare kommer att synas i form av ökade kostnader för oss elanvändare. Då kommer många rimligen att klaga på ökade kostnader men då kan vi inte undvika den.
Alla kraftslagen deltar i elmarknaden men med olika villkor.
Kärnkraften vi idag har i Sverige är i princip inte reglerbar den är byggd för att startas och gå med full leverans tills det årliga stoppet för bränslepåfyllning och reparationer.
Den del av vattenkraften, som har vattenmagasin, är reglerbar (och det är huvuddelen). När frekvensen, vi ökad belastning, sjunker i elsystemet då drar vattenkraften på effekten och om frekvensen stiger för att tillförseln på eleffekt är för stor i elsystemet för att det t.ex. är soligt och det blåser, eller elanvändningen minskar. då drar vattenkraften ned effekten till elsystemet. Men vattenkraften har vattendomar som bestämmer gränser för styrmöjligheterna, dessutom innebär vårfloden att det kommer mycket vatten.
Vindkraften genererar när det blåser och meningen är att den skall stängas av när elpriset närmar sig noll eller blir negativt. Men bland annat genom de PPA-avtal som många vindkraftsproducenter tecknat för att underlätta finansieringen av vindkraftverken så avstår man från att minska produktionen.
Solceller levererar när solen skiner och även där är meningen att produktionen skall styras av elpriset, d.v.s. solcellsproduktionen skall stängas av när elpriset närmar sig noll eller blir negativt. Där verkar den så kallade 60 öringen vara en problematik eftersom man fortsätter att producera även vid negativt elpris.
Det är allvarligt om vi inte kan styra elproduktionen så att vi drar ned elproduktionen när elpriset närmar sig noll eller blir negativt. Att Svenska kraftnät måste gå in med nedregleringsbud är en kraftig varningsklocka och innebär en kostnad för oss elanvändare som vi inte kan ”krypa undan” att betala.
Redigerat:
Elen blir ju billigare för alla pga dessa tillskott, har du kikat på vad nettot är, dvs alla kWh som säljs till ett avsevärt lägre pris till alla, mot några enstaka som kostar 11kr att bli av med, min bestämda uppfattning är att elanvändarkollektivet är "skyldiga" de som puttar in lite extra el väldigt stora summor?M Martin Lundmark skrev:Hej,
I en artikel i tidningen näringslivet med runriken; Svenska kraftnät bävar för ankkurvan – solceller utmanar elsystemet” så kan vi i ingressen läsa; ” Förra veckan höll det inte längre. Nu tvingas Svenska kraftnät och andra nordiska systemoperatörer erkänna problemen och varna för vind- och solkraft. De så kallade ankkurvorna har nu på allvar gjort entré och vårfloden väntar framöver. ”Exemplen visar att det bara blir värre och värre med tiden”, säger elsystemsexperten Paul-Frederik Bach till TN.”
[länk]
Jag har i tråden här i inlägg, #3 591, #3 593 och #3 629 tagit upp den allvarliga problematiken med negativa elpriser, och dess konsekvenser för elförsörjningen.
För att vår elförsörjning skall fortsätta att fungera så har man ställt upp ”spelregler” styrsignaler som är meningen skall se till att tillgånf och efterfrågan av elenergi stämmer överens.
”Naturlagen för elektricitet är att produktion och konsumtion alltid måste vara i balans, i varje tusendels sekund. Om frekvensen inte upprätthålls kan utrustningen skadas och slutligen slocknar nätet. Därför finns systemoperatörer vars uppgift är att hela tiden balansera systemet så att det finns rätt mängd elektricitet och riktvärdet är 50 hertz. Frekvensen ska ligga mellan 49,9 och 50,1 hertz och faller den under 49 blir det stora störningar i systemet. I värsta fall slocknar delar av landet. Ansvarig för att upprätthålla den balansen i Sverige är Svenska kraftnät och i Danmark är det Energinet. Elproduktion budas ut på den nordiska dagen före-marknaden så att den möter efterfrågan och detta sätter priserna i respektive elområde. Om det är väldigt mycket väderberoende el kan elpriserna bli negativa. Negativa elpriser är marknadens egen signal för att det är något galet i systemet och dessa inföll enligt Energiföretagen cirka 400 timmar under 2023, vilket motsvarar ungefär fem procent av tiden. På en normal marknad ska man förstås inte behöva betala för att producera – men eftersom el alltså måste konsumeras i samma stund som den produceras kan dessa priser uppstå – och det ökar ju mer väderberoende kraft som kommer in. – Negativa elpriser är inte bra för någon eftersom det betyder att alla producenter måste betala för att göra sig av med sin el vilket också motverkar framtida investeringar i elproduktion, säger Magnus Thorstensson, ansvarig för råkraftsmarknad hos Energiföretagen.”
I artikeln så kan vi fortsättningsvis läsa om hur ”systemoperatören aktiverar förlagda upp- och nedregleringsbud på marknaden. Om det är för mycket el i systemet kan man säga åt en producent att stänga av produktion eller en konsument att konsumera mer, och motsvarande åt andra hållet.”
Vid nedregleringsbud så går alltså Svenska kraftnät in och betalar stora summor för att undvika att elförsörjningen slutar att fungera; ”I det aktuella fallet visade väderprognoserna både goda vind- och solförutsättningar i Europa och i timme 16 den 7 april var nedregleringspriset ungefär -11 kronor per kilowattimme, noterar Svenska kraftnät i sitt pressmeddelande.”
När Svenska kraftnät går in och betalar ca 11 kronor per kilowattimme för nedreglering då är det vi elanvändare som i slutligen går in och betalar dessa pengar, vare vi förstår detta eller inte.
Behovet av nedreglering innebär både en risk för elförsörjningen samtidigt som det kommer senare att synas i form av ökade kostnader för oss elanvändare. Då kommer många rimligen att klaga på ökade kostnader men då kan vi inte undvika den.
Alla kraftslagen deltar i elmarknaden med olika villkor.
Kärnkraften vi idag har i Sverige är i princip inte reglerbar den är byggd för att startas och gå med full leverans tills det årliga stoppet för bränslepåfyllning och reparationer.
Vattenkraften som har vattenmagasin är reglerbar. När frekvensen sjunker i elsystemet vi ökad belastning då drar vattenkraften på effekten och om frekvensen stiger för att tillförseln på eleffekt är för stor i elsystemet för att det t.ex. är soligt och det blåser, eller elanvändningen minskar. då drar vattenkraften ned effekten till elsystemet. Men vattenkraften har vattendomar som bestämmer gränser för styrmöjligheterna, dessutom innebär vårfloden att det kommer mycket vatten.
Vindkraften genererar när det blåser och meningen är att den skall stängas av när elpriset närmar sig noll eller blir negativt. Men bland annat genom de PPA-avtal som många vindkraftsproducenter tecknat för att underlätta finansieringen av vindkraftverken så avstår man från att minska produktionen.
Solceller levererar när solen skiner och även där är meningen att produktionen skall styras av elpriset, d.v.s. solcellsproduktionen skall stängas av när elpriset närmar sig noll eller blir negativt. Där verkar den så kallade 60 öringen vara en problematik eftersom man fortsätter att producera även vid negativt elpris.
Det är allvarligt om vi inte kan styra elproduktionen så att vi drar ned elproduktionen när elpriset närmar sig noll eller blir negativt. Att Svenska kraftnät måste gå in med nedregleringsbud är en kraftig varningsklocka och innebär en kostnad för oss elanvändare som vi inte kan ”krypa undan” att betala.
De som använder el i sina hem köper dygnet runt året om och det är totalen som är relevant i det perspektivet, inte om enstaka enheter köps jättedyrt eller billigt.
Hej djacD djac skrev:Elen blir ju billigare för alla pga dessa tillskott, har du kikat på vad nettot är, dvs alla kWh som säljs till ett avsevärt lägre pris till alla, mot några enstaka som kostar 11kr att bli av med, min bestämda uppfattning är att elanvändarkollektivet är "skyldiga" de som puttar in lite extra el väldigt stora summor?
De som använder el i sina hem köper dygnet runt året om och det är totalen som är relevant i det perspektivet, inte om enstaka enheter köps jättedyrt eller billigt.
Om du läser igenom de artiklar jag hänvisat till, så är det du påpekar, definitivt inte budskapet.
Att köra elsystemet på sina gränser och tro att det ger en vinst är naivt.
Vår elförsörjning är inget ”dataspel” där vi ”ostraffat” kan försöka ”tänja på gränser” för att ”se hur det går”, och sedan lätt ”starta om”.
Om vår elförsörjning skall fungera framöver då måste vi ”sköta om det” och ”följa spelreglerna”.