Efter att ha funderat och sovit lite på saken inser jag nu att jag tänkt fel. Självklart är det fullt rimligt att bryta ut en enskild del i kostnaden och jämföra denna, i detta fall påslag på material.
Om HM köper in tröjor för 10 kronor styck och säljer för 150 kr, dvs lägger på 1400% så bör rimligen hantverkare kunna ta samma påslag utan att kritiseras.
Sen bör vi jämföra timpriset med advokaters. Folk betalar ju utan problem kanske 3000 kr/h för en advokat, så samma bör man kunna betala sin hantverkare.
Ersättning för bil hamnar ofta på kanske 70-80 kr/mil. Det bör man kunna skruva upp rejält, för man bör iju jämföra med vad man skulle fått betala för en tung lasbil med släp. Hur mycket det blir vet jag dock inte.
Så om jag vill ha ett eluttag utbytt så bör jag räkna ungefär så här:
Resa från firman till mig, till grossist, tillbaks till mig och så tillbaks till firman, säg 3 mil på totalt 60 minuter.
Handla uttaget 30 minuter. Montera uttaget 30 minuter.
Jag ska alltså betala:
Om någon tycker det låter dyrt så är det bara en snål, gnällig privatperson och de ska bara vara tacksamma att de får hjälp överhuvudtaget. Passar det inte så kommer elektrikern hädanefter bara jobba mot företag som förstår att ovanstående är fullt rimligt och betalar utan att gnälla.
Om HM köper in tröjor för 10 kronor styck och säljer för 150 kr, dvs lägger på 1400% så bör rimligen hantverkare kunna ta samma påslag utan att kritiseras.
Sen bör vi jämföra timpriset med advokaters. Folk betalar ju utan problem kanske 3000 kr/h för en advokat, så samma bör man kunna betala sin hantverkare.
Ersättning för bil hamnar ofta på kanske 70-80 kr/mil. Det bör man kunna skruva upp rejält, för man bör iju jämföra med vad man skulle fått betala för en tung lasbil med släp. Hur mycket det blir vet jag dock inte.
Så om jag vill ha ett eluttag utbytt så bör jag räkna ungefär så här:
Resa från firman till mig, till grossist, tillbaks till mig och så tillbaks till firman, säg 3 mil på totalt 60 minuter.
Handla uttaget 30 minuter. Montera uttaget 30 minuter.
Jag ska alltså betala:
- 2 timmar à 3000 kr, dvs 6000 kr
- materialkostnad 2250 kr (vi antar att uttaget kostar 150 kr för elektriker)
- 3 mil à 400 kr (kan det vara rätt) = 1200 kr.
Om någon tycker det låter dyrt så är det bara en snål, gnällig privatperson och de ska bara vara tacksamma att de får hjälp överhuvudtaget. Passar det inte så kommer elektrikern hädanefter bara jobba mot företag som förstår att ovanstående är fullt rimligt och betalar utan att gnälla.
Har sagt det förr och säger det igen rimlighet har inte med saken att göra men tillgång och efterfrågan har. Du och jag kan tycka vad vi vill om vad man får betala. Jag är själv hantverkare och känner som tur är inte igen mig i allt som skrivs vare sig om hantverkare eller privatpersoner. Visst har jag stött på jobbiga privatpersoner men dom är få och dom blev ännu färre efter att jag började skriva avtal vid alla jobb över 20000kr. Med tanke på hur lite problem jag har med privatpersoner och hur lätt det är i de flesta fall är att lösa dom problem som uppstår. Så är det för mig en gåta hur mycket folk vill missförstå varandra här på forumet och hur lite fakta som kommer fram, det bollas med en massa siffror fram och tillbaka men väldigt sällan uppges det några källor. Vi vänder på det vad tycker ni privatpersoner att det är rimligt att betala för exempelvis ovannämnda uttag?Fairlane skrev:
Det är marknaden som bestämmer priserna. Ingen annan. Vill jag höja mina timdebiteringar till 3000 kr så står det mig fritt att göra det. Sen får marknaden avgöra ifall dom vill anlita mig eller inte.
Om jag inte informerat om priset innan så blir det knivigare. För när priset inte följer avtalet så ska du betala det som är skäligt. Jag tror jag får ganska svårt att övertyga tinget att 3000 kr/ Tim är en skälig debitering.
Har faktiskt turen att den elfirma jag anlitat har egen butik med inte allt men det mesta, även dom behöver väl åka till Ahlsells(eller var dom nu åker), ibland. Men deras butikspriser är inte mycket högre än typ Jula för samma saker, givetvis inga pålägg på butikspriset när hantverkaren tar med sig. Han åkte även ner på lunch till företaget 3km bort och plockade med sig från lagret ifall han missat något. Tror dom körde med nån hundring som schablonavgift för ett helt jobb som varade 3 dagar som påslag ungefär som ICA tar nån avgift för hämtkassar. Kanske lite för arbetstid ifall han fick lägga mer än några minuter att hitta varan. Inget påslag på varan.L Lövborgen skrev:
Jag förväntar mig att en elektriker kan köpa material till lägre priser än jag själv gör på Bauhaus. Därför skulle jag bli... irriterad... om jag upptäckte att man fakturerar mig över 50% mer än Bauhaus tar. Eller mer än dubbla priset mot webbutikerna.T toyboy skrev:
Lite mer seriöst så tycker jag väl att det är rimligt med 2 timmar ersättning à det timpris som firman anger, kanske 200kronor för uttaget och lika mycket för milersättning. Någonstans sådär.T toyboy skrev:
Visst är det så, men frågan vara ju om det var vettigt att bryta loss olika delar i faktureringsmodellen och jämföra med andra. I exemplet så haed elfirman tur att jämförelsen slog så. Med lite otur så hade timpriset kommit från HM, materialpåslag från speditören och milersättningen från advokatfirman.Krille-72 skrev:
Då har du tyvärr fel i dina förväntningar. Men Bauhaus har väl även hantverkstjänster så boka allt via dom.Nyfniken skrev:
Många produkter som Bauhaus säjer, sälja billigare än hantverkarnas inköpspriser. Yale Doorman tex. Säljs ca 100 kr billigare än vad en låsfirma som jag känner väl betalar själva.
Då verkar det dumt att förvänta sig att dom ska sälja produkten till samma pris.
Vi har konto på Bauhaus men handlar bara där i undantagsfall. Våra inköps görs normalt inom byggfackhandeln som tex. Xl bygg, Beijer bygg etc.
Då verkar det dumt om förväntningarna skall vara att vi använder Bauhaus priser.
Nu ökar tex. Beijer bygg sin försäljning kraftigt direkt till konsument så uppenbarligen finns det konsumenter som också väljer Tex. Beijer före Bauhaus trots att dom kommer få betala mer.
Så en bra tumregel är att inte ha några förväntningar alls utan ta reda på fakta innan man anlitar en hantverkare.
Affärsmodeller skiljer sig åt. Även bland hantverkare. Nu vet jag inte om du syftar på inlägget där personen i fråga hade alla möjliga konstiga exempel på egna upplevelser från hantverkare? Slängde in några inlägg och försvann.Visst är det så, men frågan vara ju om det var vettigt att bryta loss olika delar i faktureringsmodellen och jämföra med andra. I exemplet så haed elfirman tur att jämförelsen slog så. Med lite otur så hade timpriset kommit från HM, materialpåslag från speditören och milersättningen från advokatfirman.
Det händer mystiskt ofta att det blir som i detta fall eller en Ts som startar en tråd där Ts känt sig lurad och bedragen för att snabbt lämna tråden utan att svara på speciellt många inlägg.
Jag tycker också det blir svårt att jämföra tex. HM med en hantverkare. Det som dock är intressant med HM är att dom upplevs som billiga samtidigt som dom gör (har gjort) enorma vinster.
Byggbranchen kan man möjligen jämföra med en bilverkstad, reparationsverkstad etc. @Maskintok verkar tex, ha en verksamhet som hamnar mycket lika en hantverkare.
Men vinsterna kan man mycket väl jämföra med vilken bransch som helst. Tex. HM tex.
Och det är en stor del i all förvirring.
Kunden tror..
Men i verkligheten..
Bauhaus har lägst pris på marknaden, med prisgaranti och allt. Där finns däremot inte många artiklar att välja bland.
Därför kan grossisterna hålla de priserna de gör då de endast behöver jämföra mot alla med fullvärdigt sortiment och leverans dagen efter på det som saknas. Om du handlar ett uttag hos Bauhaus för 100 så kan det säkert kosta 150 utkört och med de åtagande som följer materielleverans.
Men förr var det troligen mer som i ditt ideal.
Sen gäller den andra förvirringen timdebiteringen. Antingen är den för hög eller så är timmarna för många. Ibland bägge.
Givetvis är det totalbeloppet som är av intresse för de flesta.
Men det vore ohederligt att lägga över kostnaden för materielhantering som timkostnad som det sen dras ROT från.
Diskussionen startade med att Linda71 i inlägg https://www.byggahus.se/forum/threa...erkare-aer-gratis.418629/page-48#post-4266977 tyckte det var konstigt att vi accepterade HMs påslag och inte hantverkarens. Det är två helt olika modeller varför jämförelsen blir konstig enligt mig, vilket jag skrev, men ett antal tyckte annorlunda.
Når du tillräcklig storlek så förhandlar du med fabriker i Kina, Vietnam osv, inte leverantörer eller grossister, och kan få otroligt låga inköpspriser, såsom HM, Jula, CO, Biltema. Däremot har jag aldrig förstått varför HM är så otroligt långsamma i kassan, kösystemet är obegripligt och det viks kläder som om det vore en kemtvätt. Där borde det finnas nånting att göra men tydligen har inte fruntimren nåt problem med detta, jag slipper stå i kön om frun är med.
Jag håller med. Inte lätt att jämföra olika prismodeller. Ibland får man därför titta på vinster istället.
HM har lyckats. Vi upplever att det är billigt men ändå gör dom höga vinster. Alltså är det inte så billigt som vi tror.
Ikea är ett annat bra exempel.
En liten närlivs upplever vi ofta som dyr. Ändå gör de flesta en betydligt mindre procentuell vinst än en Ica Supermarket som vi upplever som billigare.
När det gäller hantverkare så upplevs dom ofta som dyra när man läser detta forum.
Som tur är så är min erfarenhet av verkliga livet något helt annat än det man läser här.
Tjänstesektorn är dyr för en privatperson. Det lär inte bli billigare i framtiden som det ser ut nu.
Så passa på att anlita hantverkare medans det är billigt.
Självklart är det så. Det är precis därför vi går på lögnen att det är billigt. Vinsterna bland dessa företag är i många fall riktigt höga.V Ville_Vessla skrev:
Skulle vi hitta ett fungerande system där vi köpte byggvaror i Polen skulle vi kunna sänka materialpriserna samtidigt som vi ökade vinsten.
Jag jämförde vid ett tillfälle priser på 3 blandare hos K-Rauta. Det var Gustavsberg, FM-Mattson och ?.
Hamnade på en Polsk byggvaruhandels hemsida och det var ca halva priset på alla 3 blandare.
Samma gäller Ikea och antagligen även en BigMac.
Det är väl lönekostnaderna i respektive land som styr, att hämta en laddning blandare i dalarna(om dom nu fortfarande tillverkas där) samt skeppa dom med en polsk långtradare där föraren antagligen har klart lägre lön och defintivt en billigare lastbil än en svensk motsvarighet och sen tillbaka via några polska ungdomar som packar gör ju att det ändå är rätt lätt att hålla lägre priser än svensk detaljhandel. Lönekostnaderna styr.