Hur tänker du då?A Avemo skrev:
Hur får du en generator att leverera något annat än "ren" sinusvåg?
Alla "stora" elverk är direktkopplade, liksom för övrigt de flesta kraftverk i elnätet (solkraft undantaget).
Utan att veta tänker jag att ett inverter elverk i princip likriktar generatorströmmen och sedan regenererar den elektroniskt.C cpalm skrev:
Då kan den justera både spänning och frekvens helt oberoende av generatorn och motorvarvtal, som en solcells växelriktare
Men jag gissar bara..
Tror det är ett mindre problem med 'känslig elektronik' idag än för säg 20 år sedan när man fortfarande hade järnkärnetrafo i adaptrarna/laddare och de tålde dålig om spänningskurvan hade ordentligt tillplattade period-toppar och efter likriktarbryggan på lågspänningssidan inte fick upp spänningen på sekundären, typ - och idag är det så med kurvformen överallt numera... även på elströmmen från våra elleverantörer....
Sedan är kurvformen på elektromekaniska generatorer i ett mindre elverk är rätt kantig för att magnetiska polskor och annat i utförande i magnetvägen och hur ankarets gränsytor mot statorn rör sig gör att magnetfältet genom rotor/stator blir inte perfekt sinuskurva, det behövs betydligt större prylar för att få till det och då är det inte längre ens släpbart.
Det som är fortfarande problem och borde ha stora varningsskyltar är de billiga enkla 12Volt / 230 Volt växelriktare med simpel modifierad sinus - läs 4-kantvåg med lite nollspänningstid vid nollgenomgångarna - derivatan när den växlar spänning -300V, 0, +300V, 0 -300V... - är väldigt hög (väldig tvär, kantig fyrkantvåg) vilket ger rejäla strömknäppar i avstörningskondensatorer mm. i inkopplad utrustning som i princip är kortslutna vid de högre frekvensers övertoner och både omvandlaren och apparaten den matar kan gå åt pipan av det. - och lite samma sak med mindre elverk med växelriktare (inverter även kallad) som också ofta är av modifierad-sinus typ.
Utrustning som kör med kapacitiv spänningsdelning för sin internförsörjning som egna kretskort som stickpropps-energimätare, locktång med LCD-display och även styrkorten till en del kyl och frys far väldigt illa när det är fyrkantvåg med skarpa flanker från en strömkälla med modifierad sinus och går helt enkelt sönder och det börja lukta bränt i dem...
Skall man vara säker att det inte ger problem så är det 'pure sinus' som gäller, men en elektromekanisk generator med en ganska kantig tillplattad sinus fungerar också då derivatan i dess omslag nära nollgenomgångarna är måttlig och då klarar sig i princip alla utrustningar med switchade nätaggregat även med kapacitiva nätfilter på sina ingångar.
Ett undantag dock är att mata typiska dator-UPS då dess styrelektronik tycker ofta att det är utanför specarna frekvensmässigt (ibland är acceptansområdet ställbart) - särskilt när det darrar (gittrar) i frekvens för att generatorn inte håller frekvensen tillräckligt bra helt enkelt även som låglastad, och det kan också vara utan för ramarna när det gäller spänningsamplitud - kort sagt UPS kan vara väldigt griniga på hur matningsströmmen ser ut i kvalitet för att det skall vara godkänt och gå ur UPS-drift på batterierna till att nätmatas igen...
Sedan är kurvformen på elektromekaniska generatorer i ett mindre elverk är rätt kantig för att magnetiska polskor och annat i utförande i magnetvägen och hur ankarets gränsytor mot statorn rör sig gör att magnetfältet genom rotor/stator blir inte perfekt sinuskurva, det behövs betydligt större prylar för att få till det och då är det inte längre ens släpbart.
Det som är fortfarande problem och borde ha stora varningsskyltar är de billiga enkla 12Volt / 230 Volt växelriktare med simpel modifierad sinus - läs 4-kantvåg med lite nollspänningstid vid nollgenomgångarna - derivatan när den växlar spänning -300V, 0, +300V, 0 -300V... - är väldigt hög (väldig tvär, kantig fyrkantvåg) vilket ger rejäla strömknäppar i avstörningskondensatorer mm. i inkopplad utrustning som i princip är kortslutna vid de högre frekvensers övertoner och både omvandlaren och apparaten den matar kan gå åt pipan av det. - och lite samma sak med mindre elverk med växelriktare (inverter även kallad) som också ofta är av modifierad-sinus typ.
Utrustning som kör med kapacitiv spänningsdelning för sin internförsörjning som egna kretskort som stickpropps-energimätare, locktång med LCD-display och även styrkorten till en del kyl och frys far väldigt illa när det är fyrkantvåg med skarpa flanker från en strömkälla med modifierad sinus och går helt enkelt sönder och det börja lukta bränt i dem...
Skall man vara säker att det inte ger problem så är det 'pure sinus' som gäller, men en elektromekanisk generator med en ganska kantig tillplattad sinus fungerar också då derivatan i dess omslag nära nollgenomgångarna är måttlig och då klarar sig i princip alla utrustningar med switchade nätaggregat även med kapacitiva nätfilter på sina ingångar.
Ett undantag dock är att mata typiska dator-UPS då dess styrelektronik tycker ofta att det är utanför specarna frekvensmässigt (ibland är acceptansområdet ställbart) - särskilt när det darrar (gittrar) i frekvens för att generatorn inte håller frekvensen tillräckligt bra helt enkelt även som låglastad, och det kan också vara utan för ramarna när det gäller spänningsamplitud - kort sagt UPS kan vara väldigt griniga på hur matningsströmmen ser ut i kvalitet för att det skall vara godkänt och gå ur UPS-drift på batterierna till att nätmatas igen...
HejH hempularen skrev:
I detta teat från Energimyndigheten kan man se kurvformen på de testade elverken
https://www.energimyndigheten.se/ef...ducts=2084,2086,2087,2088,2089,2090,2091,2092
Det går alltid att spekulera om hur det går till. Men det blir inte alltid ren sinus. Den här kurvformen blev det en gång från ett elverk jag har när jag drev en liten kompressor med det. Vackert är det inte. Men jag tror inte att det är så farligt för anslutna apparater.C cpalm skrev:
Går det att mäta hur lämpligt eller olämpligt ett elverk är att använda för moderna installationer innehållande elektronik?
Jag har ett begagnat elverk som jag tänkte ha att driva det som behövs vid ett längre strömavbrott, jag har lagt en 3-fas kabel för matning från garaget in i källaren för denna saken och tänkte bla driva en LVVP med detta.
Jag har ett begagnat elverk som jag tänkte ha att driva det som behövs vid ett längre strömavbrott, jag har lagt en 3-fas kabel för matning från garaget in i källaren för denna saken och tänkte bla driva en LVVP med detta.
Hej AvemoA Avemo skrev:
Räknar man perioder så verkar det vara ca 4,4 kHz, (om jag räknat rätt).
Då kan det vara switchfrekvensen från en inverter eller switchad nätdel eller någon typ av skyddskretsar i en inverter som Matthias Wandel skrev om när han studerat skyddskretsarna i EcoFlow invertern vid startströmmar. Se länken.
https://www.byggahus.se/forum/threa...arar-man-en-vecka.403877/page-85#post-5302768
Har switchbruset hög amplitud i en reservkraftkrets så är det inte helt ofarligt som jag tidigare skev i mitt inlägg #8 här i tråden.
Nu spekulerar/gissar jag. Men är det inte så att enkla elverk istället för att reglera varvtalet på motorn, innehåller någon "skitenkel" inverter som skapar 50 hz av generatorns okända frekvens. Alltså likrikta först, och sedan med enkel elektronik hackar det till 50Hz? Och om enkel/billig är nyckelordet så är det väldigt mycket enklare och billigare att skapa en fyrkantsvåg än att skapa en sinus genom att hacka, som riktiga inverters gör. Att reglera en förbränningsmotor så att den hela tiden ger någorlunda konstant varvtal även vid snabba ändringar av belastningen är inte helt enkelt.
Allting är relativt, så klart, därav "ren" inom citationstecken.A Avemo skrev:
Jag tänker mer på det du skrev att du inte tror att det är några tvivel om att inverter är bättre än direktmatande. Jag tolkade det som att det fanns ett antal självklarheter som talar till inverterns fördel och var nyfiken på vad du tänker på.
Inte minst blir det lite bakvänt i kontextet "fyrkantvåg" och "modifierad sinus", då det uppenbart krävs en inverter för att skapa dessa vågformer.
Ditt exempel är lite intressant. Det visar till synes en relativt ren överton på ca. 3,8 kHz om jag inte räknar fel, med en hyfsat hög amplitud som varierar med grundspänningen med viss fasförskjutning.
Detta är alltså ett exempel på en AC-generator som driver en linjär last?
Tänker du att denna överton skapas i generatorn, eller är resonemanget att generatorns impedans gör den känslig för övertoner som skapas av lasten?
HejC cpalm skrev:
För att i ett inverterbestycksyckat elverk återskapa en 50 Hz frekvens så Switchar man med en frekvens som ligger i området mellan 2- 150 kHz Ofta finns rester av den svitchfrekvensen sedan kvar överlagrad på 50 Hz
Redigerat:
Jag arbetade tidigare på ett företag där vi ofta hade med oss olika elverk när vi var ute på olika arbeten och det största elverket hade problem när vi startade en fläkt modell större som saknade YD-start så där fick man köra on-off ett antal gånger till fläkten hade börjat snurra tillräckligt fort så att man kunde låta den vara på hela tiden och när man la till flera förbrukare så ökade dieselmotorns varvtal till den låg på rätt nivå.H hempularen skrev:
I bilen så hade vi ett billigt(även kvalitetsmässigt) dieselverk från Duab som också ökade varvtalet vid ökad belastning.
Hej dombacksmarkssmåbrukD dombacksmarkssmåbruk skrev:
Om vi går tillbaka till din inledande fråga så är reservkraft (nödkraft) för att klara eventuellt strömavbrott (eller samhällskris) alltmer efterfrågat.
Jag började min resa för flera år sedan medveten om att reservkraft är betydligt knepigare än den ordinarie elkraften gällande t.ex. belastbarhet, startströmmar, avsäkring, störningar (EMC) etc.
Jag har ett inverterbaserat (sinusinverter) reservkraftsystem som tar lagrad elenergi från blybatterier som laddas på ca 4 timmar med ett inverterbaserat elverk (via 12V, 90 A batteriladdare). Elverket drivs med aspenbränsle som kan lagras i fem år och bränslet omsätts även i gräsklipparen.
https://www.byggahus.se/forum/threads/elavbrott-hur-goer-man-klarar-man-en-vecka.403877/
Huset som normalt drivs av en bergvärmepump beräknar jag klarar minst en vecka på ved (i två braskaminer) och 25–50 liter aspenbränsle.
Elen i reservkraftfallet driver bland annat kyl/frys i köket (två fullstora inverterdrivna enheter på tillsammans 25 W i medeleffekt), husets varvtalsstyrda cirkulationspump (ca 5–10 W), en inverterdriven 204 l frysbox (ca 10 W i medeleffekt), dessutom nätverk, dator, mobilladdning, belysning.
Inverterdrivna (varvtalsstyrda) enheter innebär låg eller ingen startström och jag undviker därigenom transienter och störningar på det svaga reservkraftnätet. Men switchningen i alla elektronikbaserade enheter som ansluts ihop kan innebära både störningar och resonansbekymmer vid drift att hantera.
Därför så håller jag på att pröva att hålla det mesta av den utrustning jag räknade upp igång på det lilla separata reservkraftsystemet även i normalfallet, och då blir batterierna kontinuerligt underhållsladdade med batteriladdarna och jag kan fånga in eventuella driftsbekymmer på det som skall fungera på reserkraft.
Jag räknar med att övervaka mitt reservkraftnät och vid ett strömavbrott så får jag en mjuk avbrottsfri övergång till reservkraftdrift.
