Isakare Isakare skrev:
Vi körde laptop och tidtagaranläggning på ett billigt elverk i flera år för 20 år sen utan att nått gick sönder.
Men vi hade ju inga toppar o dalar, anläggningen drog lika mest hela tiden.
Hej Isakare

Det har testats och forskats på tok för lite på reservkraft, störningar och driftsäkerhet för att vi skall kunna vara säkra att en reservkraftdrift ens fungerar under längre tid i nivå med normaldrift.

Om du t.ex. tittar på testet från Energimyndigheten jag tidigare hänvisade till så kan man se att inte alla av de testade elverken klarade långtidstestet (150 timmar).
https://www.energimyndigheten.se/ef...ducts=2084,2086,2087,2088,2089,2090,2091,2092

Tidigare test från Energimyndigheten (2015) hade ett ännu sämre resultat då bara tre av åtta reservelverken klarade långtidstestet på 150 timmar.
https://www.energimyndigheten.se/effektiv-energianvandning/tester/tester-a-o/reservelverk-2015/

Att bygga och förlita sig på reservkraft där man bor, är som att kliva i en livbåt vid en allvarlig incident på havet.
 
Känns o
M Martin Lundmark skrev:
Hej dombacksmarkssmåbruk

Om vi går tillbaka till din inledande fråga så är reservkraft (nödkraft) för att klara eventuellt strömavbrott (eller samhällskris) alltmer efterfrågat.

Jag började min resa för flera år sedan medveten om att reservkraft är betydligt knepigare än den ordinarie elkraften gällande t.ex. belastbarhet, startströmmar, avsäkring, störningar (EMC) etc.

Jag har ett inverterbaserat (sinusinverter) reservkraftsystem som tar lagrad elenergi från blybatterier som laddas på ca 4 timmar med ett inverterbaserat elverk (via 12V, 90 A batteriladdare). Elverket drivs med aspenbränsle som kan lagras i fem år och bränslet omsätts även i gräsklipparen.
[länk]

Huset som normalt drivs av en bergvärmepump beräknar jag klarar minst en vecka på ved (i två braskaminer) och 25–50 liter aspenbränsle.

Elen i reservkraftfallet driver bland annat kyl/frys i köket (två fullstora inverterdrivna enheter på tillsammans 25 W i medeleffekt), husets varvtalsstyrda cirkulationspump (ca 5–10 W), en inverterdriven 204 l frysbox (ca 10 W i medeleffekt), dessutom nätverk, dator, mobilladdning, belysning.

Inverterdrivna (varvtalsstyrda) enheter innebär låg eller ingen startström och jag undviker därigenom transienter och störningar på det svaga reservkraftnätet. Men switchningen i alla elektronikbaserade enheter som ansluts ihop kan innebära både störningar och resonansbekymmer vid drift att hantera.

Därför så håller jag på att pröva att hålla det mesta av den utrustning jag räknade upp igång på det lilla separata reservkraftsystemet även i normalfallet, och då blir batterierna kontinuerligt underhållsladdade med batteriladdarna och jag kan fånga in eventuella driftsbekymmer på det som skall fungera på reserkraft.

Jag räknar med att övervaka mitt reservkraftnät och vid ett strömavbrott så får jag en mjuk avbrottsfri övergång till reservkraftdrift.
Detta låter mycket intressant! Sen behöver ju frysboxarna inte få ström hela tiden, tänker att det räcker att köra dem 4 timmar/dygn om man är varsam med att öppna dem. Då kanske man klarar sig med ett mindre elverk on man är lite strategisk i vad som ska användas och när. Då kanske man kan köra med ett mindre inverter elverk för att ladda upp mobiler/batterier cirkpump mm. Och ha ett 5kw "vanligt" till vattenpump, belysning etc?
 
D dombacksmarkssmåbruk skrev:
Känns o

Detta låter mycket intressant! Sen behöver ju frysboxarna inte få ström hela tiden, tänker att det räcker att köra dem 4 timmar/dygn om man är varsam med att öppna dem. Då kanske man klarar sig med ett mindre elverk on man är lite strategisk i vad som ska användas och när. Då kanske man kan köra med ett mindre inverter elverk för att ladda upp mobiler/batterier cirkpump mm. Och ha ett 5kw "vanligt" till vattenpump, belysning etc?
Hej dombacksmarkssmåbruk

Temat kan varieras efter våra olika behov och möjligheter.

När jag har byggt min reservkraftlösning och skrivit i tråden jag hänvisade till, har en tanke även varit att vi skall hjälpa varandra med erfarenheter och lösningar.

Ett mål är att hålla kostnaden låg och driftsäkerheten hög.
 
M Martin Lundmark skrev:
Hej
I detta teat från Energimyndigheten kan man se kurvformen på de testade elverken

[länk]
Tack för den länken!
Jag blir glad när jag ser att mitt Stanley SIG 2000-1 köpt på Jula för 2999 kronor klarar sig bra (förutom start av elmotor)..
 
C
D dombacksmarkssmåbruk skrev:
Då kanske man kan köra med ett mindre inverter elverk för att ladda upp mobiler/batterier cirkpump mm. Och ha ett 5kw "vanligt" till vattenpump, belysning etc?
Jag tror inte det lönar sig att komplettera med ett litet elverk om du ändå har ett större som går i kontinuerlig drift. Jag skulle inte heller snöa in så mycket på det där med inverter eller inte. Med få undantag är i praktiken bensinverk inverterbaserade och dieselverk direktmatande. Satsa på kvalitet så är risken troligen väldigt liten att du kör sönder något.

I och med att du nämner att du funderat på diesel antar jag att du funderat på bränsleförsörjningen, som kan vara en utmaning vid drift under en längre tid. Är det bara ett lokalt strömavbrott man garderar sig mot är det troligen bara att åka och tanka, men annars är ju större mängder bensin vanskligt att hantera.
 
Det finns en del skillnad på inverters. Köpte en på Elfa som skulle fungera till min laddpump till vedpannan. Glad i hågen, kopplade in, nu var säkerheten mot kok klart. Startade upp på prov, pumpen en Wilo Ynos skrek som att hänga upp en katt i svansen. Ett nytt varv till Elfa, den var en med fytkantsvåg, fick byta till en med ren sinus, då dom rekomenderat fel inverter. Wilon går att ställa farten på, så det är en viss elektronik i den och gillar inte fyrkanter.
 
C cpalm skrev:
Jag tror inte det lönar sig att komplettera med ett litet elverk om du ändå har ett större som går i kontinuerlig drift. Jag skulle inte heller snöa in så mycket på det där med inverter eller inte. Med få undantag är i praktiken bensinverk inverterbaserade och dieselverk direktmatande. Satsa på kvalitet så är risken troligen väldigt liten att du kör sönder något.

I och med att du nämner att du funderat på diesel antar jag att du funderat på bränsleförsörjningen, som kan vara en utmaning vid drift under en längre tid. Är det bara ett lokalt strömavbrott man garderar sig mot är det troligen bara att åka och tanka, men annars är ju större mängder bensin vanskligt att hantera.
Bränslet är inget som jag är superrolig för på kort sikt. Vi har ju farmartank på gården då traktorenrna och bilarna är dieseldrivna, så förrutom möjlighet att lagra länge så är det ett bränsle som redan används flitigt på gården. Aspen 4 är ju också ett alternativ då vi har lager med detta till motor/röjsåg och gräsklipparna. Har bara hört att dieselverken ska vara dem driftsäkraste och tåligaste när det kommer till livslängd och strömmatning 🤷‍♂️
 
C
D dombacksmarkssmåbruk skrev:
Vi har ju farmartank på gården då traktorenrna och bilarna är dieseldrivna
Då är diesel förstås det självklara alternativet. Någon farmartank med bensin är ju inte att tänka på 😀

Tror som sagt inte att du hittar så många dieselverk med inverter, så det gör ju det valet enkelt. För den delen inte så lätt att hitta små (< 5kW) dieselverk heller, även om de finns...
 
D dombacksmarkssmåbruk skrev:
Bränslet är inget som jag är superrolig för på kort sikt. Vi har ju farmartank på gården då traktorenrna och bilarna är dieseldrivna, så förrutom möjlighet att lagra länge så är det ett bränsle som redan används flitigt på gården. Aspen 4 är ju också ett alternativ då vi har lager med detta till motor/röjsåg och gräsklipparna. Har bara hört att dieselverken ska vara dem driftsäkraste och tåligaste när det kommer till livslängd och strömmatning 🤷‍♂️
Hej dombacksmarkssmåbruk

Bor i prisområde 1 där det kan vara ned mot minus 30 (eller mer) under några dagar varje vinter. Träffade häromdagen en driftig bekant som haft bekymmer med långtidsförvaring av ”miljövänlig diesel”.

I botten på tanken hittar man ibland slemliknande avlagringar (alger) som växt till genom förekomsten av vatten i dieseln.

Det verkar som om man måste välja HVO100 för att kunna långtidsförvara diesel.

Det blir ofta en högre prislapp om man vill välja en diesel i stället för bensinmotor på ett elverk med samma driftskvalité.
 
M Martin Lundmark skrev:
Hej Avemo

Räknar man perioder så verkar det vara ca 4,4 kHz, (om jag räknat rätt).

Då kan det vara switchfrekvensen från en inverter eller switchad nätdel eller någon typ av skyddskretsar i en inverter som Matthias Wandel skrev om när han studerat skyddskretsarna i EcoFlow invertern vid startströmmar. Se länken.
[länk]

Har switchbruset hög amplitud i en reservkraftkrets så är det inte helt ofarligt som jag tidigare skev i mitt inlägg #8 här i tråden.
Ingen inverter inkopplad då. Det är en generator som gissningsvis är från 70-talet och en liten kompressor från Jula. Skall jag våga mig på en gissning så är magnetiseringsströmmen till rotorn pulserande med den frekvensen och det blir någon slags oscillation med induktansen i kompressorn. Med en resistiv last kan man fortfarande se ripplet. Men med en mycket lägre amplitud.

C cpalm skrev:
Jag tänker mer på det du skrev att du inte tror att det är några tvivel om att inverter är bättre än direktmatande. Jag tolkade det som att det fanns ett antal självklarheter som talar till inverterns fördel och var nyfiken på vad du tänker på.
Elverken med inverter brukar anpassa varvtalet efter belastningen så att de friare kan välja belastningspunkt. Därmed kan de få bättre bränsleekonomi vid dellast. De direktdrivna måste hela tiden gå på samma varvtal för att hålla frekvensen rätt. Jag tror dessutom att de brukar vara så konstruerade att det inte blir lika mycket transienter.

C cpalm skrev:
Inte minst blir det lite bakvänt i kontextet "fyrkantvåg" och "modifierad sinus", då det uppenbart krävs en inverter för att skapa dessa vågformer.
Jag har aldrig sett ett elverk som ger "modifierad sinus". Varför jag tog upp det var för att billiga UPS:er avsedda att driva just datorer ofta hade det för några år sedan. Därav drar jag slutsatsen att kurvformen inte är så viktig.
 
  • Gilla
cpalm
  • Laddar…
A Avemo skrev:
Ingen inverter inkopplad då. Det är en generator som gissningsvis är från 70-talet och en liten kompressor från Jula. Skall jag våga mig på en gissning så är magnetiseringsströmmen till rotorn pulserande med den frekvensen och det blir någon slags oscillation med induktansen i kompressorn. Med en resistiv last kan man fortfarande se ripplet. Men med en mycket lägre amplitud.
Hej Avemo

Tack för utmärkt information.

Även om det inte är en switchfrekvens så är det en spänning som uppstår vid en reservkraftdrift (i ett svagt nät) som ligger överlagrad 50Hz spänningen till alla eventuella andra laster kopplade till generatorn.

Spänningen söker sig i form av en ström till den plats i reservkraftnätet där impedansen är lägst för just den frekvensen.

Amplituden är flera tiotalet volt och det kan generera strömmar in i tex EMC-filter i nätdelar som ansluts till generatorn.

EMC-filtret till den första nätdelen till fiberomvandlaren som levererades till mitt bredband blev förstört och då ökade mängden ¤EMC störningar så de t.o.m. blev hörbara i en transformator,
 
A Avemo skrev:
Jag har aldrig sett ett elverk som ger "modifierad sinus". Varför jag tog upp det var för att billiga UPS:er avsedda att driva just datorer ofta hade det för några år sedan. Därav drar jag slutsatsen att kurvformen inte är så viktig.
Om man kopplar en likriktare direkt på en fyrkantsvåg så mår den inte illa av det. Det gäller sedan att eventuella glättningskondensatorer även hänger med.
 
C
A Avemo skrev:
Elverken med inverter brukar anpassa varvtalet efter belastningen så att de friare kan välja belastningspunkt. Därmed kan de få bättre bränsleekonomi vid dellast. De direktdrivna måste hela tiden gå på samma varvtal för att hålla frekvensen rätt. Jag tror dessutom att de brukar vara så konstruerade att det inte blir lika mycket transienter.
Ja, det är samma slutsats jag också dragit, vilket jag också antar är förklaringen till att nästan alla bensindrivna elverk har inverter, och nästan alla dieseldrivna elverk saknar inverter. En dieselmotor kan vara effektiv över hela effektområdet vid ett konstant varvtal på 1 500 eller 3 000 RPM (beroende på poltal), men det gäller inte bensinmotorer.
 
  • Gilla
Avemo
  • Laddar…
M Martin Lundmark skrev:
Hej Avemo

Tack för utmärkt information.

Även om det inte är en switchfrekvens så är det en spänning som uppstår vid en reservkraftdrift (i ett svagt nät) som ligger överlagrad 50Hz spänningen till alla eventuella andra laster kopplade till generatorn.

Spänningen söker sig i form av en ström till den plats i reservkraftnätet där impedansen är lägst för just den frekvensen.

Amplituden är flera tiotalet volt och det kan generera strömmar in i tex EMC-filter i nätdelar som ansluts till generatorn.

EMC-filtret till den första nätdelen till fiberomvandlaren som levererades till mitt bredband blev förstört och då ökade mängden ¤EMC störningar så de t.o.m. blev hörbara i en transformator,
Jag lade upp bilden dels som en kuriositet och dels som ett exempel på att det inte måste bli sinusformad spänning från en enkel synkrongenerator. Jag tänker mig två sätt som problem på nätet kan skada elektronik. Genom överspänning eller överström.

Överspänning. Här pratar vi typiskt om transienter som är mycket snabba. Om likriktarens dioder inte hinner börja leda innan spänningsspiken kommit upp i ett farligt värde för elektroniken kan det leda till att likriktaren går sönder. Men eftersom de flesta apparater redan har varistorer på ingången så är de ganska väl skyddade mot dessa spikar. Det här är scenariot jag pratade om i inlägg #7.

Överström. Här pratar vi om flanker där spänningen stiger mycket snabbare än vid 50 Hz sinusformad spänning, men mycket långsammare än vid transienterna i det tidigare fallet. Dioderna hinner börja leda utan att det blir någon överspänning. Men den höga förändringstakten på spänningen gör att det går onormalt hög ström genom dioderna för att ladda glättningskondensatorerna. Detta scenario kan till exempel uppstå vid en billig växelriktare med modifierad sinusvåg eller i exemplet med mitt elverk som oscilloskop-bilden kom från. Det som jag tror räddar situationen här är just det svaga nätet. Det blir bara den kurvformen som syns på bilden därför att det inte leder till att det går en hög ström. Kopplar man in en pryl med likriktare och glättningskondensatorer så påverkar den det svaga nätet och dämpar svängningarna i stället för att förstöras.

Alla prylar som säljs skall ju genomgå EMC-test. Och då utsätts de för ganska elaka spikar. Klarar de inte dessa så blir inte EMC-testet godkänt.
 
M Martin Lundmark skrev:
Hej dombacksmarkssmåbruk

Bor i prisområde 1 där det kan vara ned mot minus 30 (eller mer) under några dagar varje vinter. Träffade häromdagen en driftig bekant som haft bekymmer med långtidsförvaring av ”miljövänlig diesel”.

I botten på tanken hittar man ibland slemliknande avlagringar (alger) som växt till genom förekomsten av vatten i dieseln.

Det verkar som om man måste välja HVO100 för att kunna långtidsförvara diesel.

Det blir ofta en högre prislapp om man vill välja en diesel i stället för bensinmotor på ett elverk med samma driftskvalité.
Hvo100 får också alger, det enda du kan vara säker att lpngtidslagra utan att få alger är EcoPar diesel
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.