Då läste du dåligt. Jag skrev: "Många har redan insikt, andra kommer aldrig få det." Det syftar på insikt, inte på effektavgift.P paralun skrev:
Ja, det skadar kanske inte, men jag har nog rätt bra koll, även om jag inte vet vad det kommer bli för mig eftersom mitt bolag inte presenterat sin modell än.P paralun skrev:
Skulle säga att många som har äldre hus för länge sedan tilläggsisolerat, installerat luftvärmepump och/eller bytt till treglasfönster. Så det är kostnader många norrut fått ta för att minska energiförbrukningen....D Dilato skrev:
Sommardäck? Vad är det för något? 😆
Mitt hus byggt 1955 och 1965:ish drar ungefär 12000 kWh totalt inkl hushåll med LVVP.@ @ndreas skrev:
Jag har svårt att se hur extra isolering eller fönsterbyte skulle betala sig inom överskådlig framtid, bara att byta ett fönster kostar som två vintermånader i el och jag har 23 st.
Beror på vad elpriser är framöver 😉D Dilato skrev:
Vet inte om förbrukningen på fjärrvärme är jämförbar men det går åt 19.500 kW per år och 8.000 kW el (varav bilen tar 2.800 kW). Men då är huset relativt nytt.....
65,7 öre/kWh + 3700 kr/årD Dilato skrev:
Exkl. Moms var det visst. Alltså 82.1 inkl. MomsD Dilato skrev:
Ändå bra pris. Avesta ca 0,99:-/kWh och nästan 9000:- i fast avgift. Så går det när kommunen säljer ut . Leverantör: Adven@ @ndreas skrev:
Hej DilatoD Dilato skrev:
Jag tror inte våra äldre hus i norr är så väldigt mycket elenergisnålare än husen söderut. Men vi har fått vänja oss med att få kosta på huset åtgärder, för att hålla ned elenergianvändningen.
Jag bor i prisområde 1 och köpte en tegelvilla med källare och vidbyggt garage (125+125+60) m2, 1994.
Jag mätte årsenergibehovet de första tio åren till i genomsnitt ca 42 600 kWh
Jag ville byta till bergvärme, men jag fick vänta till dec 2006 innan den första varvtalsstyrda bergvärmepumpen utan elspets (IVT X15) erbjöds villamarknaden och kunde installeras.
Första året var elbehovet för värme och varmvatten ca 16 000 kWh och som lägst ha elbehovet varit ca 14 000 kWh/år och ca 5 300 W i toppeffekt för värmepumpen vid drygt 30 minusgrader.
Jag har nu bytt ut samtliga (nära 60 år gamla) tvåglasfönster till treglasfönster i aluminiumram på huset (inte garaget) och detta innebär minskat underhållsbehov av tegelvillan samtidigt som det sänker årsenergibehovet något. Dessutom så minskar effektbehovet (och toppeffektbehovet) för uppvärmning.
I inlägg #1 634 i en annan tråd gjorde jag en beräkning vad det skulle innebära att driva min varvtalsstyrda värmepump med en dieselgenerator om man vill se det som ett alternativ med höga elenergikostnader och effektavgifter. https://www.byggahus.se/forum/threa...rar-man-en-vecka.403877/page-109#post-5607489
Grovt räknat, med ett elverk på ca 3,5 kW så kan jag klara värme och varmvatten ned till drygt 30 minusgrader genom att driva värmepumpen, men då måste jag tillföra en komunikation/styrning av värmepumpen som inte finns på min ca 17 år gamla IVT X15. Med en större generator skulle jag klara el och värme vid strömavbrott.
Ett dieselelverk som levererar 3,5 kW kräver ca 1 liter dieselolja/timmen
Sätter jag ett elverk inne i garaget och därigenom tar vara på förlustvärme klarar jag rimligen med mindre driveffekt.
När det nyligen var ca 15 minusgrader, så mätte jag medeleffektbehovet till värmepumpen till 2,22 kW under ca 6 timmar med i stort sett konstant utetemperatur.
Om innetemperaturen då antas till ca 20 grader och jag drar av 2 grader som förlustvärme från personer och elapparater i huset, då är temperaturskillnaden inne ute (20–2) – (-15) grader = 33 grader
Om jag genomsnittligen till värmepumpen behöver tillföra 2 220 W så innebär det (2 220/33) W = 67 W per grad temperaturskillnad inne ute. Observera att detta är en approximativ och ingen exakt beräkning, men den ger en indikation om effektbehovet.
Genom att ett antal gånger genomföra liknande mätningar/beräkningar framöver så får jag ett bättre underlag. Det är till exempel i början på vintersäsongen och temperaturen i borrhålen har ännu inte sjunkit till sin lägsta punkt.
DUT (dimensionerande utetemperatur) som huset byggdes för, är -34 grader och en grov överslagsberäkning säger att om inga parametrar ändras så behöver värmepumpen vid den temperaturen 18-(-34) *67W = 3 484 W i driveffekt. I praktiken är det naturligtvis mer.
Jag har tyvärr inga motsvarande mätningar gjorda före fönsterbytet men jag mätte husets värmebehov när vi tillträdde för ca 30 år sedan till ca 290 W per grad temperaturskillnad inne ute, då fanns inte bergvärmepumpen installerad, utan mätningen gjordes på befintlig elpanna.
Vad innebär då effektavgiften?
Vi har ännu inte effekttariffer men när detta kommer så innebär ett minskat toppeffektbehov en fördel. Jag har ingen elpatronspetsning av värmen, värmepumpen klarar själv av hela husets värmebehov inklusive varmvatten.
Det finns en elpatron för legionellakörning var 16:e dag. Jag mätte upp ett medelvärde på 4,54 kW (sett över en klocktimme) vid legionellakörning, värmepumpen vilar då.
Jag uppskattar med att med effektavgifter så skulle elnätskostnaden för mitt hus kunna minska under sommarhalvåret och höjas tre vintermånader (dec-feb) och totalt samma eller en minskad kostnad över helåret.
Redigerat:
Som sagt, tanken är inte att det skall vara bra för alla.J jonaserik skrev:
Men varför skall vi räkna, du har väl en kostnadsprogos på Ellevios hemsida där du direkt ser hur det hade påverkat baserat på senaste året?