Det med dimensioneringsprogram i all ära, allt är beroende på husets behov och det kan variera rätt bra. Sen sdom tillverkarna talar om, Oj vad våra VP är bra, dom jobbar som en del talar om, ner till många minusgrader. Klart dom gör, men vad blir det s.k COP då, med minus på KB. Specarna brukar vara i härat 0 - 35 C och upp till 45 C för att ge ett bra effektvärde. Så ta det dom skriver med en nypa salt.
Absolut. Men om man har ett borrhål som blir minusgrader med en pump på 5 kW och sedan stoppar dit en kraftigare pump så kommer det att bli ännu kallare och dom räknar inte med hur många minusgrader som helst.useless skrev:
För när borrhålet börjar frysa så sjunker värmeöverföringen i hålet då isen i någon mån isolerar vilket gör att plötsligt får man ett ohyggligt dåligt utbyte.
Dvs har man inte ett jättedjupt hål så går det inte att utan vidare stoppa dit en jättekraftig pump då den i alla fall kommer att reglera ner sig så att den inte fryser hålet för mycket.
Nyare pumpar har ju den fördelen att dom känner av och när det börjar bli för kallt i hålet så reglerar den ner pumpens uttag ur hålet så att det inte skall totalfrysa.
Men det betyder i alla fall att det i många fall inte går att räkna hem en kraftigare pump utan att kompletteringsborra eller lägga jordslingor som komplettering.
Exakt vart den gränsen går är ju svårt att säga eftersom det beror på de exakta förutsättningarna i just det hålet.
Nej, Is leder värme bättre än vatten. Is har värmeledningsförmågan 2,2 W/mK och vatten 0,6. Berg har ca 3-4 W/mK så isen kan då föra över mer av bergets värme till brinevätskan.S stefanbarme skrev:
Frysning av hålet kan däremot leda till ihoptryckta brineledningar beroende på hur det fryser så generellt vill man inte frysa hålet. Värmeöverföringen blir dock bättre.
Det där med överföring av värme är relativt komplicerat.Q qvirre skrev:
Du har ju inte bara överföring av värme via ledning. Du har även överföring genom konvektion och strålning.
Ifråga om vatten så sker en stor andel av överföringen i hålet med konvektion.
Is däremot är ju fast och kan inte överföra värme via konvektion eftersom is inte strömmar pga just det.
Dvs trots att vatten har en lägre värmeledningsförmåga än is om du mäter just överföring genom ledning så kan det i många fall bli så att överföringen av värme blir sämre när man totalfryser borrhålet pga att konvektionen försvinner.
Sen har man ju dessutom det faktum att COP för pumpen kommer att rasa när hålet blir väldigt kallt. Temperatursänkningen stoppas ju upp när hålet börjar frysa pga att vatten har så hög smältentalpitet men när hela hålet frusit så kommer nedkylningen att fortsätta med sänkt COP som följd.
Plus det faktum som du nämner att det finns en risk för att frysning av hålet medför att kollektorslangarna kläms ihop.
Dock är ihopklämda kollektorslangar relativt ovanligt verkar det som. Det är i vart fall inte något som speciellt många rapporterar om och förekommer framför allt i relativt täta.
Men det är ju pga dom två anledningarna som moderna värmepumpar känner av temperaturen i brinelösningen och reglerar värmeuttaget utifrån det. Dels för risken att klämma kollektorslangar men också för att möjligt energiuttag kan försämras rätt drastiskt om man totalfryser hålet.
Jag är ingen expert på värmeöverföring i borrhål men glömmer du inte begrepp som grundvattenflöde och konvektion/strömning i vatten? Har du någon källa på ditt påstående att värmeöverföringen blir bättre med is än med grundvatten mellan kollektorslang och omgivning? Brine (saltlösning) som köldbärare är väl ovanligt i markvärmesystem nuförtiden?Q qvirre skrev:
Det här blir ju lite av en utsvävning så vi kanske inte ska fördjupa oss mer.S stefanbarme skrev:
Du kan läsa om frysning och hur det påverkar både positivt på värmeledningen och hur det i sällsynta fall leder till problem i denna rapport:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1026570/FULLTEXT01.pdf
Från rapporten:
Uttagstemperaturen ur bergvärmehål är ofta så låg att det bildas is i borrhålen. Detta kan vara till fördel för värmeuttaget då is leder värme bättre än vatten
I de borrhål där köldbärartemperaturens returtemperatur är under 0 grader (från värmepumpen) sker det ofta en frysning i borrhålet. Detta sker oftast uppifrån och ner i hålet, vilket normalt inte ställer till något problem utan rent av kan vara bra då frysningen bidrar med tillskottsenergi.
För många år sedan så provade vattenfall att lägga som konvektorer i en älv och ta ut värme därifrån, med att det skulle frysa på dom. Det är rätt, med att just i frysögonblicket så upptas det otroliga mängder inergi. Sen skiftades komvektorerna till andra som inte var bottenfrusna. Problemet som gorde att det föll, var att det tog för lång tid att tinna upp dom i strömmande vatten. och då vart det inte lönsamt.
Svar från länsstyrelsen.Nancy Biäng skrev:
Ska se om jag kan göra något, jobbar på Lst men helt fel avdelning... men vem vet, jag kanske hittar någon ansvarig i fikarummet
"Syftet med stödet är inte att en sökande ska få hjälp med att ersätta ett värmesystem. Syftet är att nya system ska göra hus mer energieffektiva. Innan man kan få stödet tar vi som granskar ansökan ställning till om huset är uppvärmt innan åtgärden på ett sätt som gör att stöd inte kan lämnas. Och jag kan se på din fråga att du har koll på det.
I regel ska huset vara eluppvärmt. Om det finns ett annat sorts värmesystem installerat får man i regel avslag om det inte rör sig om en luft-luftvärmepump äldre än 10 år (vilket är ett undantag).
Jag tolkar dig som att du har en bergvärmepump. I nästan samtliga fall innebär det att man inte är berättigad till stöd. Precis som du själv är inne på kan man i vissa fall ändå vara berättigad stödet. Då behöver man som sökande styrka att anläggningen är ur funktion, att den tekniska livslängden är över och att de finns andra källor som värmer huset. Vi kan inte lämna förhandsbesked. Vi skulle behöva se en fullständig ansökan för att avgöra sådana här förutsättningar."
Det låter som att man skulle kunna vara berättigad till stöd om man kan visa att anläggningen har passerat sin tekniska livslängd och att kompressorn inte längre fungerar. Frågan är kanske om elpatronen i vp är tillräckligt mycket "andra källor".
Jag ska göra ett försök att ansöka om bidrag efter att ha installerat BV i höstas. Tidigare en riktigt dålig och underdimensionerad LVVP (CO2) från 2006.
BV har minskat hushållets elförbrukning med ca 50% nu under vintermånaderna, så uppvärmningen har minskat mer. Får väl om det går att övertyga dem om att detta är väldigt bra för miljön, elnät eller vad grundsyftet är med bidraget.
BV har minskat hushållets elförbrukning med ca 50% nu under vintermånaderna, så uppvärmningen har minskat mer. Får väl om det går att övertyga dem om att detta är väldigt bra för miljön, elnät eller vad grundsyftet är med bidraget.
Renoveringsnovis
· Vassbacken Västra Götaland
· 569 inlägg
Borde alltså vara så att om en för gammal pump rasar och man ställer ett elelement i varje rum så kan man få bidraget. Men innan handläggaren fattat beslutet har säkert ev bidraget ätits upp av de höga elkostnaderna.C Corsair skrev:
Man kan ju sätta ut elelement ocksåMathiasS skrev:
Hej cotillionC cotillion skrev:
Bra att du tar upp ”avkastning på en helt avskriven pump”.
Många räknar noggrant när investeringen år återbetald, men glömmer bort att det är då, när Pay-off-tiden har passerat) som den egentliga vinsten med investeringen sker. Det är ju först då investeringen är återbetald och kostnaden är lägre.
Det är ju om den tidsperioden kan bli lång, (innan nästa reinvestering, t.ex. köp av en ny värmepump, och ny Pay-offtid startar) som man rimligen har gjort en bra satsning.
Har man en hög uppvärmningskostnad och satsar på den lösning som har kortast Pay-offtid då är har den lösningen oftast inte största besparingen. Om en sådan investering klarar Pay-offtiden men inget mer, då har man ju inte vunnit något.
Jag hör sällan att man försöker satsa på att hålla tiden efter det att Payoff-tiden passerat lång
Utan många verkar ”glada och nöjda” när de klarat Payoff-tiden.
Redigerat: