46 534 läst · 717 svar
47k läst
717 svar
Vad är värst? Juridiskt och moraliskt
När jag läste så fick vi som sagt ofta 3p för en kurs som gav 5p på det fristående programmet. Det innebar i sin tur att vi läste i ett högre tempo än de fristående programmen. Vi läste i snitt en extra kurs, dvs tre kurser parallellt när fristående programmen läste två. Detta var främst de två första åren. Tentorna på 3p kurserna var väldigt lika 5p kurserna i fristående programmen.Anna_H skrev:Det är nivån det handlar om, inte själva titeln. Om de fristående kurserna värderas lägre beror det väl på att det är sämre kurser. När jag gick på KAU var det exakt samma kurser, det gick både linjestudenter och fristående studenter på samma kurs. Självklart värderas det exakt lika, och som jag uppfattat det är det så det fungerar nu, de har inte en separat utbildning i samma ämne med samma poäng på pappret men med lite sämre innehåll.
Om man då läst fristående kursen så gick den i många fall att tillgodoräkna sig, men då är det inte motsvarande poäng utan motsvarande kunskap. Dvs den som läst två år fristående måste läsa in 1-2 terminer till för att få ihop samma kurser. Man kan tex inte hoppa över linjär algebra eller statistik för att fristående kurserna i endim och flerdim gav 5p istf 3p.
Givetvis, om man läser samma antal kurser med samma innehåll så är det nog inte alls omöjligt att tillgodoräkna sig och ta en civilingenjörsexamen. Men det gick inte då att säga att man läst samma antal poäng och tagit en magisterexamen och sen få byta in den till en civilingenjör.
Vissa kurser var också obligatoriska och fanns inte som fristående.
Om man nu läst 2 år på fristående kurser så tror jag säkert att man kunde börja programmet, men precis som du själv säger, då är det nog bättre ta en magisterexamen och vara nöjd med det.
Som jag förstår är tanken med civilingenjör att man faktiskt läst en viss mix av kurser, för att få en bredd.
För att få en magister så kan man ju läsa nästan vadsomhelst men sen rikta in sig på tex matte inom ett rätt smalt område och inte läst tex någon statistik eller mekanik eller kvantfysik.
Hela grejen med civilingenjör är, tycker jag, att det är ett brett program där man kan kasta fram nästan vadsomhelst och ingenjören kommer ha läst några poäng om det. De som läst annat är ofta vassa inom ett visst område men kan vara helt "tomma" i andra.
Tyvärr är det få ingejörer som får nytta av sina kunskaper. Många blir chefer som mest har administrativa uppgifter. Många hade klarat sig på en gymnasie eller högskoleexamen för att de när de börjar jobba jobbar inom ett smalt område och lär sig vad de behöver där. Några få får chefstjänster där de faktiskt behöver förstå teknik för att ta rätt beslut eller blir teknikexperter som behöver bredden för att kunna jobba med tex förutvecklning eller forskining.
Jag har stött på civilingenjörer som är fullständigt värdelösa både när det kommer till praktisk och teoretiskt teknisk förståelse. Och tvärt om, andra som är fullständigt lysande. Samma sak med högskoleingenjörer. I slutändan är det en ung människa som skall göra ett studieval, 3år till i skolan eller 5år. Sett som stor grupp så är det naturligtvis en högre profil på civil men individuellt kan det vara både högt och lågt. Det jag ofta har sett är lite mer analytisk förmåga och eftertänksamhet på civil och mer hands-on på högskoleingenjörer.J JohanLun skrev:När jag läste så fick vi som sagt ofta 3p för en kurs som gav 5p på det fristående programmet. Det innebar i sin tur att vi läste i ett högre tempo än de fristående programmen. Vi läste i snitt en extra kurs, dvs tre kurser parallellt när fristående programmen läste två. Detta var främst de två första åren. Tentorna på 3p kurserna var väldigt lika 5p kurserna i fristående programmen.
Om man då läst fristående kursen så gick den i många fall att tillgodoräkna sig, men då är det inte motsvarande poäng utan motsvarande kunskap. Dvs den som läst två år fristående måste läsa in 1-2 terminer till för att få ihop samma kurser. Man kan tex inte hoppa över linjär algebra eller statistik för att fristående kurserna i endim och flerdim gav 5p istf 3p.
Givetvis, om man läser samma antal kurser med samma innehåll så är det nog inte alls omöjligt att tillgodoräkna sig och ta en civilingenjörsexamen. Men det gick inte då att säga att man läst samma antal poäng och tagit en magisterexamen och sen få byta in den till en civilingenjör.
Vissa kurser var också obligatoriska och fanns inte som fristående.
Om man nu läst 2 år på fristående kurser så tror jag säkert att man kunde börja programmet, men precis som du själv säger, då är det nog bättre ta en magisterexamen och vara nöjd med det.
Som jag förstår är tanken med civilingenjör att man faktiskt läst en viss mix av kurser, för att få en bredd.
För att få en magister så kan man ju läsa nästan vadsomhelst men sen rikta in sig på tex matte inom ett rätt smalt område och inte läst tex någon statistik eller mekanik eller kvantfysik.
Hela grejen med civilingenjör är, tycker jag, att det är ett brett program där man kan kasta fram nästan vadsomhelst och ingenjören kommer ha läst några poäng om det. De som läst annat är ofta vassa inom ett visst område men kan vara helt "tomma" i andra.
Tyvärr är det få ingejörer som får nytta av sina kunskaper. Många blir chefer som mest har administrativa uppgifter. Många hade klarat sig på en gymnasie eller högskoleexamen för att de när de börjar jobba jobbar inom ett smalt område och lär sig vad de behöver där. Några få får chefstjänster där de faktiskt behöver förstå teknik för att ta rätt beslut eller blir teknikexperter som behöver bredden för att kunna jobba med tex förutvecklning eller forskining.
Sen skiljer det en del på högskoleingenjör och högskoleingenjör. Runt 1990 så var en sån utbildning 2år, de som gick den slutade vanligtvis efter 3år på tekniskt gymnasium. Då fanns det ”4-årigt teknisk” med väldigt mycket teknik sista året, mer än på en 2-årig högskoleingenjörsutbildning. Numera är högskoleingenjör 3 år.
Nu har ju Sverige varit Socialistiskt i snart hundra år förutom några för vanliga löntagare katastrofala mandatperioder.P pmd skrev:
Jag tycker det gått riktigt bra vi är ett av världens rikaste länder och lyckligaste folk.
”Socialdemokraternas ideologi är demokratisk socialism, vilken partiet anser vara synonym med begreppet socialdemokrati. Socialdemokraterna betonar vikten av en rättvis och aktiv fördelningspolitik samt principen av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.”
Och nej jag är inte sosse men rätt ska vara rätt.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 19 082 inlägg
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 19 082 inlägg
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 19 082 inlägg
Avsevärt bättre än alternativet förstås, men politiker de med, så visst kan och bör man klaga på dem.
Du menar till skillnad från en gäng ängsliga Sossar som ägdes av psykjärringen Märta och hennes strykrädda miljömuppkompis, en rabiat kommunist och det rödhåriga talfelet?K kortis skrev: