Då jag kollat på priserna på LVVP (ej LL) så har det inte skiljt så mycket mellan tex 8-9kW varianter och 12or, bara 5-6tusen och det hämtar man in fort även utan dagens sanslösa elpriser, speciellt om man ska ta topparna med elpatron.Höghus skrev:
Fast det är klart ...jag kollade ju bara 8-12kW varianter ... går man på 5-8kW eller 12-16kW kanske det är annorlunda.
(anledningen till att jag kollat är min gamla LVVP troligen sjunger på sista verserna och vill veta vad det finns för alternativ om den skulle gå sönder)
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 1 901 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 1 901 inlägg
i en värmepump vill du ta topparna med tillsats för annars blir den överdimensionerad för resterande del av året. Överdimensionerad vp har många start-stop och kommer utsättas för mer slitageM MrDizzy skrev:
Hej Höghus
Du skriver ”Det är oekonomiskt att köpa värmepump som klarar hela uppvärmningsbehovet.”
Eftersom det finns flera typer av värmepumpar, och det är olika kallt på olika orter i Sverige, så gäller det uttalande nog inte generellt.
Har man en värmepump som hämtar sin värmeenergi från luften (luft/luft eller luft/vatten) då minskar värmepumpens värmefaktor (COP) med sjunkande utemperatur eftersom ”värmekällan” (uteluften) blir kallare.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Värmepump
Hämtar värmepumpen sin värme från markslinga, borrhål eller vatten då blir inte ”värmekällan” kallare i samma utsträckning.
Jag bor i norra Sverige där man kan förvänta sig att temperaturen kan bli under -30 grader (har varit med om -43). Jag installerade bergvärme i april 2006 efter ett par års väntan på att varvtalsstyrda bergvärmepumpar skulle lanseras.
En varvtalsstyrd bergvärmepump kan dimensioneras för att klara husets hela värmebehov och man undviker då att behöva elpatron när det är som kallast och det är färre start och stopp, som normalt är en extra påfrestning för elmaskiner.
Innan värmepumpinstallationen hade jag en genomsnittlig energiåtgång på ca 42 600 kWh/år. Ett effektbehov, för uppvärmning, på ca 13 kW (utom vid -43 grader då det behövdes drygt 15 kW) och jag hade 25 A huvudsäkring.
Förra året (2020) använde jag totalt 13 870 kWh elenergi varav 6 744 kWh till uppvärmning/varmvatten och 7 126 kWh till övrigt.
Idag har jag en 16 A huvudsäkring som kostar 4 821,25 kr/år. Hade jag haft kvar 25 A huvudsäkring så hade det kostat ca 3 800 kr/år, mer.
Mitt val att täcka hela energibehovet kostade mer, vid installationen men den årliga kostnaden är lägre och jag rimligen ett ´längre livslängd på värmepumpen.
Den minskade elkostnaden under 15 år kan, vid ett pris på 1 kr/kWh, grovt beräknas till ca 27 500 x 15 = 412 500 kr, ca dubbelt så mycket som installationen av värmepumpen kostade.
Till detta kommer ca 15 x 3 800 kr = 57 000 kr i minskad kostnad för en mindre huvudsäkring.
Skulle effektavgift införas, så innebär en varvtalsstyrd bergvärmepumpar ett relativt jämt elbehov på mellan 1 kW och 5,5 kW (vid -30 grader). Vi får då se om jag inför någon variation i värmepumpdriften för att lämna ett utrymme för övriga effektlaster utan att det innebär en kraftig debitering av effektavgift.
Väljer man en värmepump som har uteluften som ”värmekälla” då kan men inte undvika att den behöver någon form av ”stöd” när det är som kallast. Något som kan bli kostsamt om elpriser samtidigt är högt och/eller det införs effektavgifter.
En luftvärmepump utsätts dessutom för extra stor påfrestning (högt tryck) när uteluften är kall och man bör därför minska drifttiden vid låg utetemperatur eller räkna med förkortad livslängd.
Jag tror alltså inte, att det ”Det är oekonomiskt att köpa värmepump som klarar hela uppvärmningsbehovet”.
Däremot så bör man titta på olika lösningar och inte alltid välja det som har lägst investeringskostnad, utan även inbegripa underhåll och driftkostnad. Det är naturligtvis värdefullt att ha uppvärmning som viktig parameter när man köper huset, så eventuellt val av alternativ energilösning inte blir så kostsam.
Sedan en investering återbetalat sig så innebär varje extra års drifttid, fortsatta besparingar. Min granne bytte sin on/off värmepump efter 23 år. 23 års drifttid skulle i mitt fall, med samma antaganden som tidigare, innebära mer än 200 000 kr i fortsatt besparing gentemot den ursprungliga elanvändningen.
Tokig diskussion det hamnat på olika typer av pumpar mm. I #10 skriver TS "luftvärmepumpen" och hur man från det börjar prata om bergvärme är för mig otroligt.
Att bara köra med luftvärmepump och inte ha några vanliga radiatorer för att kunna stänga en dörr utan att det blir kallt tycker jag är dumt.
Att bara köra med luftvärmepump och inte ha några vanliga radiatorer för att kunna stänga en dörr utan att det blir kallt tycker jag är dumt.
Det var ett väldigt långt och väldigt OT svar,M Martin Lundmark skrev:
OT då TS har en luftvärmepump.
LVP går ner till typ COP 2 när det är snorkallt.
Merkostnaden för hårdvara för att täcka relativt korta perioder med sådan kyla, räcker till mycket tillskottsvärme från annan källa.
Mindre nu än innan energikrisen, och det kommer säkert att bli värre.
/Höghus
/Höghus
Hej LajiksL Lajiks skrev:
Jag uppfattar att du nyligen har köpt ett hus och nu vill ”fixa till” ett antal saker, däribland värmen.
Har man nyligen tillträtt ett nytt hus bör man ”lära sig hur huset fungerar”, under alla årstider, innan man gör förändringar och sedan planera för hur man vill ha det framöver.
Du skriver ”men nu är det luftvärmepumpen som sköter värmen.”
Många hus med luftvärmepump behåller elelement för att klara uppvärmningen under hela året.
Som jag skrev i inlägg #20 så är en värmepump som har uteluften som värmekälla en allt sämre värmeavgivare när det blir kallare.
En sådan värmepump slits dessutom hårdare (kortare livslängd) när den används vid låg utomhustemperatur. Att dina värmeelement sitter kvar, kan bero på att du behöver dem under kallaste perioden (om du inte har någon ytterligare värmekälla som en spis).
Du skriver ” Vi kommer ha kvar några element och framförallt elementen i källaren.”
Tills du vet hur värmen i ditt hus fungerar, vid kyla, rekommenderar jag att du väntar med att koppla bort extra värmekällor. Det kan vara nödvändig stödvärme till din värmepump.
Som utvecklingen är nu på elmarknaden så kan det på sikt bli betydligt dyrare att använda el som uppvärmning.
Vi har just nu höga elpriser (energipriser) och det kommer nog att vara så ett tag framöver. Det kan dessutom bli effektavgifter, t.ex. en extra avgift för högsta timvärde en månad. Det kan bli dyrt med den uppvärmningsmetod du har idag. Det verkar som att ett lågt och jämt effektuttag ger lägre kostnader i framtiden. En luftvärmepump med stöd av elelement kan vara en kostsam metod framöver.
Jag har i inlägg #20 redovisat hur jag gjorde när jag bytte ut den kostsamma vattenburna värmen i mitt hus. Den lösningen ser ut att hålla ner uppvärmningskostnaden, även om elpriserna stiger och vi får effekttariffer.
Hej! Vi fick i vår nyköpta hus samma typ av regulator. Däremot finns lite mer info om funktionen, se bilden med instruktionslappen.L Lajiks skrev:
Vi har både luftvärmepump och element som styra av denna regulator. Jag antar att det finns en N ledare som styr värmeelement i huset. Fråga är hur många kretsar som finns och hur det lirar ihop med element. Jag märkte att vi vissa läge även värmepump kopplas ifrån.
Det är en cebtral styrning av värmen och kan vara en termostat som sitter i något rum, som i sin tur styr en kontaktor som kan sitta i lådan eller i en låda på utsidan elcentralen. Mycket vanlig installation för en del år sen. Vid el-element så var det termostaten som bestämde tempen i huset på tider som uret ställts för. I övrigt när uret sa till om värme, så var det varje element som arbetade. Sen hur denna är kopplad för olika styrning, utanför element, går inte att säga,utan att gå på djupet fysiskt.M milaninsweden skrev: