Då kan jag jag glatt informera dig om att jag finns.dickarne skrev:
Vet du vad? Jag dricker inte heller kaffe, alkohol (eller knappt ens te)
Ja, jag är en jättekonstig person. Men jag finns. Du behöver inte förstå, men du kan väl iaf acceptera mina val.
Intressant att Radiotjänst hävdar att beställ-TV är avgiftsfri. SVT play är ju beställ-tv eftersom ingen signal når dig innan du beställt den. Samma gäller alla andra aktörer på internet. Marksänd TV skickar radiosignaler i etern som når och nuddar alla vare sig de vill eller inte. Sändaren är helt beslutande om sändningen. Vid beställ-TV utgår ingen sändning och inte når den någon överhuvud taget. Det är enbart om mottagaren begär att får sändningen skickad till sig som det utgår en överföring mellan sändaren och mottagaren. Ingen annan mottagare får strömmen av ljud/video, utan det är enbart en överföring mellan två parter helt utan möjlighet för andra att ta del av den. Det är alltså mottagaren som är beslutande. En väsentlig och viktig skillnad.cocuyo skrev:
Det är ett också märkligt resonemang angående datorn och dess kapabilitet att ta emot en sändning. 1) de säger att det räcker att den tekniska utrustningen kan ta emot tv-sändningen samt 2) de säger att det inte spelar roll om det saknas tekniska förutsättningar.
(1) En programvara är en integral del av datorns funktion. Saknas korrekt program kan datorn inne ta emot en sändning av TV och är inte avsedd för det heller. Den tekniska förutsättningen finns helt enkelt inte.
(2) Det är INTE samma sak som dålig mottagning eller att TVn, videon eller boxen är trasig och att det därav inte går att ta emot sändningen. TVn, videon och boxen är och var avsedda ändamålet. I princip skulle de gå att laga för att uppnå teknisk kapabilitiet. Det gäller inte den gamla datorn (eller äldre mobiler, osv) där det saknas möjlighet att bygga ut eller lägga till teknisk kapabilitet för att ta emot en videoström. Vidare faller det på att internet-tv är beställ-tv, vilken är avgiftsfri enligt lagen (som de själva hävdar).
Mycket märklig argumentering av Radiotjänst och medgivande domstolar.
Redigerat av moderator:
Kan tänka mig att en advokat som diskuterar med Radiotjänst kan te sig ungefär såhär:
Problemet som måste lösas i en rättegång jag ser det är att Radiotjänst hävdar att det räcker att det finns ett schemalagt programutbud (TV) (§1 sidan 3: http://ifokus-assets.se/uploads/b9f/b9ff1934cb5126f57a9024b9cfdc9e77/yttrande-radiotjanst.pdf). Radiotjänst verkar inte överhuvud taget bry sig om huruvida sändningen skickas (broadcast, som de säger) till hela allmänheten eller enbart en endaste mottagare.
...
Problemet som måste lösas i en rättegång jag ser det är att Radiotjänst hävdar att det räcker att det finns ett schemalagt programutbud (TV) (§1 sidan 3: http://ifokus-assets.se/uploads/b9f/b9ff1934cb5126f57a9024b9cfdc9e77/yttrande-radiotjanst.pdf). Radiotjänst verkar inte överhuvud taget bry sig om huruvida sändningen skickas (broadcast, som de säger) till hela allmänheten eller enbart en endaste mottagare.
150miljoner för ett kontrollorgan som inte producerar något eller tillför något värdeskapande. Det är slöseri oavsett hur du vänder på det.Nerre skrev:
Undrar när andra aktörer som sänder tv via nätet kan börja kräva pengar från mig.....typ porrsidor som freesex.com xhamster.com osv....för vi alla har en dator som mottagare och kan se deras "dokumentärer"
Du misstar dig. Radiotjänst hävdar att de har rätt att kräva pengar om andra aktörer än SVT sänder TV till allmänheten, inte att de andra aktörerna har rätt att kräva pengar av dig.fasadnisse skrev:
I mina ögon är det sak samma:
1.Jag tittar inte på svt varken på datorn och jag har inte ens en tv antenn
2. Jag tittar inte på några andra sändningar från andra aktörer heller (förutom roliga filmklipp som sprids på fb)
så för mig så är det svårt att se skillnad på svt, radiotjänst, xhamster.com osv och ännu svårare att motivera varför jag ska dela med av mina pengar
1.Jag tittar inte på svt varken på datorn och jag har inte ens en tv antenn
2. Jag tittar inte på några andra sändningar från andra aktörer heller (förutom roliga filmklipp som sprids på fb)
så för mig så är det svårt att se skillnad på svt, radiotjänst, xhamster.com osv och ännu svårare att motivera varför jag ska dela med av mina pengar
Dina ögon verkar då ha missat att det finns en LAG, fastställd av Sveriges riskdag, som säger att man ska betala TV-licens.fasadnisse skrev:
Det finns mig veterligen ingen lag som säger att man ska betala licens xhamster för att ta del av deras utbud.
Problemet är att Radiotjänst tolkar lagen som att de har rätt att driva in pengar om någon, oavsett vem, sänder TV till Sveriges allmänhet och att det gäller för beställ-tv på internet. Broadcast fungerar inte på internet.Nerre skrev:
Ja...jo...Micke64 skrev:
Men det skulle inte förvåna mig om licensskolkandet ökade betydligt ifall radiotjänst stängde ner verksamheten. Inte omöjligt att intäkterna går ner betydligt mer än 150 miljoner.
Men lägg det på skatten så får man in pengarna från alla, samt slipper bekosta radiotjänst med 150 mille årligen.
Men nu är väl detta ganska OT, då tråden inte handlar om finansieringsmodellen, utan om det tveksamma med att inbegripa allt möjligt förutom TV.mottagare i licensplikten.
Finansieringsmodellen som har föreslagits för att ta bort Radiotjänst var att låta det fortsätta vara en avgift, men att den skulle tas ut av alla myndiga personer utom pensionärer, och hanteras av RSV. Utredningen visade att det skulle bli billigare för samhället och att avgiften skulle kunna hållas hyggligt låg.
Vilka som motsätter sig det? Gissa...
Man bör inte glömma bort att Radiotjänst är ett helägt dotterbolag till SVT och UR, och att det är SVT och UR som därigenom indirekt kräver den här avgiften för att de bryter mot sitt sändningstillstånd, och dävid hävdar att beställ-TV via Internet skulle vara "utsändning eller vidaresändning" enligt lagen om TV-avgift.
Det är helt enkelt förbannat bekvämt att sitta uppe i Kiruna och ringa runt till folk och få ut lön, framför att gå ner i gruvan och jobba. Det kanske inte heller finns så väldigt många jobb i Kiruna, så de slåss med näbbar och klor för att få ha den onödiga förvaltningen kvar. Visst är det slöseri, men de slipper sitta och tigga på gatan, när de kan pressa pengar av folk ostraffat genom att påföra avgifter och gömma sig bakom Förvaltningslagen.
Besparingen skulle också bli mycket större än Radiotjänsts budget, då även andra kostnader för samhället som beror på deras gangsterverksamhet skulle minska. TV-avgifter som inte har betalats orsakar betydande kostnader hos kronofogden. Om jag minns rätt skulle den totala besparingen bli mer än dubbelt så hög som Radiotjänsts budget.
Efterredigering: Minnet är en svekfull vän... Besparingen skulle enligt utredningen vara 125 miljoner. Utredningen (SOU 2012:59) finns på:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/86/92/18ea0825.pdf
Framtidens radio- och tv-avgift
Vi menar att bristerna i nuvarande finansierings- och uppbördsmodell är så tydliga att de motiverar en ändring av modellen (kap. 6).
Kopplingen mellan innehav av en viss teknisk utrustning och utnyttjandet av en viss tjänst har upphört. Man kan välja att enbart titta på andra kanaler än SVT:s på sin tv och ändå tvingas betala en avgift. Man kan också välja att enbart ta del av SVT:s och UR:s utbud via internet och därför inte omfattas av skyldigheten att betala. Vidare omfattas inte de som enbart tar del av SR:s utbud av avgiftsskyldighet.
Avgiftsskolket bland de hushåll som är avgiftsskyldiga är också högt, drygt 12 procent. Det innebär ett bortfall på knappt en miljard kronor per år som antingen hade kunnat tillfalla programföretagen eller använts för att sänka avgiften för de som betalar. Hur stort skolket är bland juridiska personer vet vi inte. Kostnaden för uppbörden är också relativt hög. År 2011 uppgick den till cirka 159 miljoner kronor.
I stället för nuvarande avgift, som är kopplad till hushåll och innehav av en tv-mottagare, föreslår vi en individuell radio- och tv-avgift som beräknas utifrån beskattningsbar förvärvsinkomst och som inte har någon koppling till innehav av en viss teknisk utrustning.
Avgiftsuttaget kopplas till prisbasbelOppet och ett tak för full avgift fastställs. Företag och andra juridiska personer, liksom personer under 18 år, bör inte omfattas av avgiftsskyldigheten.
Vi föreslår att Skatteverket får till uppgift att sköta uppbörden och att avgiftsmedlen placeras på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret, efter redovisning på statsbudgetens inkomstsida. Kammarkollegiet får i uppdrag att förvalta kontot och betala ut medlen till programföretagen.
Vi menar att den av oss föreslagna modellen ger förutsättningar för ett fortsatt starkt oberoende och frihet från politisk styrning för programföretagen samtidigt som den ger en trygg, förutsägbar och stabil finansiering av public service. Modellen är vidare mer rättvis än dagens modell eftersom avgiftsskolket försvinner, de med låga eller inga förvärvsinkomster betalar en lägre eller ingen avgift och ensamhushåll och ensamstående med barn får som regel en lägre avgift än hushåll med två eller flera vuxna. Genom att Skatteverket får ansvar att sköta uppbörden minskar kostnaderna för denna med cirka 125 miljoner kronor per år.
Tre andra finansieringsmodeller behandlas också, s.k. hushållsavgift, avgift kopplad till fastighetsinnehav och anslagsfinansiering. Vid en sammantagen bedömning anser vi inte att dessa modeller är att föredra framför den modell som vi föreslår. Att anslagsfinansiera radio och tv i allmänhetens tjänst på samma sätt som exempelvis statliga myndigheter har inte varit och är fortfarande inte, enligt vår bedömning, ett reellt finansieringsalternativ givet de utgångspunkter vi har haft enlIgt direktiven.
Vi är medvetna om att vårt förslag delvis är ett avsteg från de principer som gäller för hur statens inkomster ska hanteras. Regeringsformen öppnar dock upp för denna möjlighet. Vi menar att public service är ett område där det är motiverat att göra ett sådant avsteg med hänsyn till public service särställning.
Vår bedömning är att risken för spridningseffekter till andra statliga inkomster är mycket liten. Vi betonar också att förslaget leder till en förbättring i förhållande till principerna för hur statens inkomster ska hanteras i och med att inkomsterna kommer att redovisas på statsbudgetens inkomstsida.
Vilka som motsätter sig det? Gissa...
Man bör inte glömma bort att Radiotjänst är ett helägt dotterbolag till SVT och UR, och att det är SVT och UR som därigenom indirekt kräver den här avgiften för att de bryter mot sitt sändningstillstånd, och dävid hävdar att beställ-TV via Internet skulle vara "utsändning eller vidaresändning" enligt lagen om TV-avgift.
Det är helt enkelt förbannat bekvämt att sitta uppe i Kiruna och ringa runt till folk och få ut lön, framför att gå ner i gruvan och jobba. Det kanske inte heller finns så väldigt många jobb i Kiruna, så de slåss med näbbar och klor för att få ha den onödiga förvaltningen kvar. Visst är det slöseri, men de slipper sitta och tigga på gatan, när de kan pressa pengar av folk ostraffat genom att påföra avgifter och gömma sig bakom Förvaltningslagen.
Besparingen skulle också bli mycket större än Radiotjänsts budget, då även andra kostnader för samhället som beror på deras gangsterverksamhet skulle minska. TV-avgifter som inte har betalats orsakar betydande kostnader hos kronofogden. Om jag minns rätt skulle den totala besparingen bli mer än dubbelt så hög som Radiotjänsts budget.
Efterredigering: Minnet är en svekfull vän... Besparingen skulle enligt utredningen vara 125 miljoner. Utredningen (SOU 2012:59) finns på:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/86/92/18ea0825.pdf
Framtidens radio- och tv-avgift
Vi menar att bristerna i nuvarande finansierings- och uppbördsmodell är så tydliga att de motiverar en ändring av modellen (kap. 6).
Kopplingen mellan innehav av en viss teknisk utrustning och utnyttjandet av en viss tjänst har upphört. Man kan välja att enbart titta på andra kanaler än SVT:s på sin tv och ändå tvingas betala en avgift. Man kan också välja att enbart ta del av SVT:s och UR:s utbud via internet och därför inte omfattas av skyldigheten att betala. Vidare omfattas inte de som enbart tar del av SR:s utbud av avgiftsskyldighet.
Avgiftsskolket bland de hushåll som är avgiftsskyldiga är också högt, drygt 12 procent. Det innebär ett bortfall på knappt en miljard kronor per år som antingen hade kunnat tillfalla programföretagen eller använts för att sänka avgiften för de som betalar. Hur stort skolket är bland juridiska personer vet vi inte. Kostnaden för uppbörden är också relativt hög. År 2011 uppgick den till cirka 159 miljoner kronor.
I stället för nuvarande avgift, som är kopplad till hushåll och innehav av en tv-mottagare, föreslår vi en individuell radio- och tv-avgift som beräknas utifrån beskattningsbar förvärvsinkomst och som inte har någon koppling till innehav av en viss teknisk utrustning.
Avgiftsuttaget kopplas till prisbasbelOppet och ett tak för full avgift fastställs. Företag och andra juridiska personer, liksom personer under 18 år, bör inte omfattas av avgiftsskyldigheten.
Vi föreslår att Skatteverket får till uppgift att sköta uppbörden och att avgiftsmedlen placeras på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret, efter redovisning på statsbudgetens inkomstsida. Kammarkollegiet får i uppdrag att förvalta kontot och betala ut medlen till programföretagen.
Vi menar att den av oss föreslagna modellen ger förutsättningar för ett fortsatt starkt oberoende och frihet från politisk styrning för programföretagen samtidigt som den ger en trygg, förutsägbar och stabil finansiering av public service. Modellen är vidare mer rättvis än dagens modell eftersom avgiftsskolket försvinner, de med låga eller inga förvärvsinkomster betalar en lägre eller ingen avgift och ensamhushåll och ensamstående med barn får som regel en lägre avgift än hushåll med två eller flera vuxna. Genom att Skatteverket får ansvar att sköta uppbörden minskar kostnaderna för denna med cirka 125 miljoner kronor per år.
Tre andra finansieringsmodeller behandlas också, s.k. hushållsavgift, avgift kopplad till fastighetsinnehav och anslagsfinansiering. Vid en sammantagen bedömning anser vi inte att dessa modeller är att föredra framför den modell som vi föreslår. Att anslagsfinansiera radio och tv i allmänhetens tjänst på samma sätt som exempelvis statliga myndigheter har inte varit och är fortfarande inte, enligt vår bedömning, ett reellt finansieringsalternativ givet de utgångspunkter vi har haft enlIgt direktiven.
Vi är medvetna om att vårt förslag delvis är ett avsteg från de principer som gäller för hur statens inkomster ska hanteras. Regeringsformen öppnar dock upp för denna möjlighet. Vi menar att public service är ett område där det är motiverat att göra ett sådant avsteg med hänsyn till public service särställning.
Vår bedömning är att risken för spridningseffekter till andra statliga inkomster är mycket liten. Vi betonar också att förslaget leder till en förbättring i förhållande till principerna för hur statens inkomster ska hanteras i och med att inkomsterna kommer att redovisas på statsbudgetens inkomstsida.
Redigerat:
Kan man inte filtrera bort svt ska man inte tvingas att betala heller. Jag betalar massor för mina betal kanaler och tittar aldrig på svts kanaler. Lyssnar bara på reklambaserade radio kanaler, så valet måste bli fritt om man vill betala för påtvingade tv kanaler. Våga vägra svt!!!