Jo men det är ju kopplat till en revidering av EU's gemensamma elhandelsavtal som då inkluderar kärnkraft på samma villkor.D Daniel 109 skrev:
Just nu och några veckor framåt har kontinenten semester så det finns inte mycket nyheter om hur det går för von der Leyen och framtida politik.
Man får göra skillnad på PPAer och strike prices. När staten ställer upp och ger ett strike price så är det (givet att det är högt nog) extremt fördelaktigt för en vindkraftpark, eftersom det saknar golv för hur mycket du behöver leverera och inte har något tak på hur mycket du får leverera när det blåser mycket. Iom att vindkraftverkens produktion skalar mot kuben på vindstyrkan så får man oproportionerligt stor del av elen när det blåser rejält (och därmed är praktiskt taget noll elpris).D Daniel 109 skrev:
De PPAer som tecknades medan det såg ut som om det skulle vara billig el under överskådlig framtid har nog en stor risk att ha satt för hög andel produktion i PPAet, kombinerat med ett alltför lågt pris.
(I gengäld kan man fundera på om elköparna i sagda PPAer har funderat ordentligt över motpartsrisken.)
jo, aktuell vindkraftpark färdigställdes under brinnande covid-nedstängningar, i slutet av 2020
det året var elpriset särskilt lågt, just på grund av pandemin och många nedstängda verksamheter, blott 15 öre/kWh i parkens hemvist, SE2
men tittade man lite bakåt på normalår så hade elpriset i SE2 de senaste fem åren dessförinnan snittat 32.5 öre/kWh – full tillräckligt för att gå med vinst
sen kom Putin igång och elpriset i SE2 har snittat 52 öre/kWh de kommande tre åren 2021-23 – så kostnaden för att köpa in ersättningsel blev 60% dyrare är innan ("förväntat")
jag ser också att parken enligt Svensk Vindenergis uppgifter antogs ha en kapacitetsfaktor på 38%, vilket är ett högt, men inte ovanligt, antagande för landbaserad vindkraft – då parken är ny finns heller inga historiska data på dess produktion
nu vet vi inget om deras PPA-avtal så allt blir spekulation, men det är inte svårt att föreställa sig att det kan bli en perfekt storm – en nystartad park med kanske lägre produktion än prognostiserat och tidsmässigt precis i skarven när elpriset brakade iväg till mycket högre pris för att köpa in el
otur/dåliga avtal betyder inte i sig att vindkraften som sådan inte skulle vara lönsam – i det här fallet blev PPAerna ett tungt sänke, men är något om efterfrågas av finansiärerna då PPAerna har ansetts ge vindkraftparkerna en känd, garanterad intäkt och därmed lägre investeringsrisk...
det året var elpriset särskilt lågt, just på grund av pandemin och många nedstängda verksamheter, blott 15 öre/kWh i parkens hemvist, SE2
men tittade man lite bakåt på normalår så hade elpriset i SE2 de senaste fem åren dessförinnan snittat 32.5 öre/kWh – full tillräckligt för att gå med vinst
sen kom Putin igång och elpriset i SE2 har snittat 52 öre/kWh de kommande tre åren 2021-23 – så kostnaden för att köpa in ersättningsel blev 60% dyrare är innan ("förväntat")
jag ser också att parken enligt Svensk Vindenergis uppgifter antogs ha en kapacitetsfaktor på 38%, vilket är ett högt, men inte ovanligt, antagande för landbaserad vindkraft – då parken är ny finns heller inga historiska data på dess produktion
nu vet vi inget om deras PPA-avtal så allt blir spekulation, men det är inte svårt att föreställa sig att det kan bli en perfekt storm – en nystartad park med kanske lägre produktion än prognostiserat och tidsmässigt precis i skarven när elpriset brakade iväg till mycket högre pris för att köpa in el
otur/dåliga avtal betyder inte i sig att vindkraften som sådan inte skulle vara lönsam – i det här fallet blev PPAerna ett tungt sänke, men är något om efterfrågas av finansiärerna då PPAerna har ansetts ge vindkraftparkerna en känd, garanterad intäkt och därmed lägre investeringsrisk...
PPAer är ju bara en form av aktieoptioner. Man kan hamna på den ena eller den andra sidan. Problemet här är ju bara det att säljaren, vindkraftsparken, går omkull om de hamnar på fel sida. Hade de vara sålt sin el på marknaden så hade de åtminstone sluppit köpa dyr el då det inte blåser. Det kanske ändå gått med förlust, men det är ju inte hasardspel i alla fall...
ett inlägg som inte direkt handlar om Sveriges fantastiska elproduktion, men om något som är på gång bland några av våra närmaste grannar, med flera kopplingar till Sverige
som jag nämnde som hastigast i ett tidigare inlägg (#3866) så upphör synkronsammankopplingen mellan de tre baltstaterna å ena sidan samt Belarus och Ryssland å den andra – BRELL-avtalet – om ett halvår, den 7 februari 2025
baltstaterna meddelade de två andra parterna för någon vecka sedan formellt att det rådande avtalet inte kommer att förnyas efter den 7 februari, och näten kommer då att fysiskt frånskiljas
den 8e februari kommer de tre baltstaterna befinna sig ö-drift – men med möjlig fortsatt elimport via likströmskablarna från Sverige, Finland och kanske från Polen, precis som vanligt
den 9e februari kommer man därefter att ansluta med AC till Polen och därefter blir det baltiska nätet synkroniserat med det centraleuropeiska
diskussioner om att knyta baltstaternas elnät närmare övriga Europa har funnits länge, och mer konkreta planer på att koppla loss sig från Ryssland tog fart 2018, alltså långt innan Rysslands stora invasionsförsök utav Ukraina – men balterna har ökat tempot och tidigarelagt övergången för att minska sin exponering mot den aggressive östra grannen
man övervägde att synkronisera sig med Sverige och Finland (som är de två stora importkällorna) men man valde i stället att synkronisera sig med centraleuropeiska nätet via Polen
de tre baltiska ländernas kraftsystem liknar Sveriges, men är nerskalat i volym till en femtedel – de har en årlig förbrukning på 25-30 TWh och ett effektbehov som varierar mellan ungefär 2 och 5 GW
historiskt har länderna varit mycket fossilorienterade i elproduktionen, samt med kärnkraft i form av det nedlagda Ignalina-verket; Lettland har faktiskt ett av de större vattenkraftverken i Europa i generatorkapacitet räknat – i Sverige är det bara Harsprånget som är större – men produktionen är inte så stor, kapacitetsfaktorn ligger under 20%
det som skiljer sig mest är kanske att de har ett stort produktionsunderskott och man importerar el från främst Sverige och Finland – det finns även en förbindelse med Polen även om den förefaller vara mer dubbelriktat utnyttjad
idag är man förbunden med Polen via en kort snutt likströmsförbindelse för att upprätthålla frekvensseparation (levererad av ABB) i Litauen som en del av LitPol-förbindelsen från 2015, men efter februari kommer man köra växelström hela vägen in i det litauiska nätet, men det tillkommer nya transformatorer för att skifta mellan övriga Europas 400 kV-linjer till baltstaternas 330kV (vilket är dominant spänning hos högspänningsnätet i den europeiska delen av Ryssland)
för att klara frånkopplingen av Ryssland och Belarus har man bland annat installerat:
– nio synkrongeneratorer (i vart fall några, kanske alla, från Siemens)
– sex batterilager för snabb respons (LT: 200MW/200MWh, LV: 80MW/160MWh)
– några nya högspänningsledningar
– och så förbindelsen med Polen där omformarstationen ersätts med transformatorer
förutom att hantera frånkopplingen med Ryssland/Belarus menar man också att de investeringar som gjorts kommer underlätta för att ansluta ny elproduktion inom länderna
blir det någon ny elproduktion då för att stärka sitt oberoende? innan omläggningen är det enbart mer sol- och vindkraft som tillkommer – i fjol installerades 1 GW solceller, kanske blir det något liknande i år och i slutet av året kommer en ny vindpark i Litauen tas i drift på 0.3 GW
i närtid de närmaste åren tillkommer ett antal havsvindparker som är under uppsegling där var och en är i GW-klassen – den första att driftas blir nog den i Rigabukten, och det senaste året har fem auktioner hållits och dessa kan komma driftsättas bortåt 2030-2035
därtill sker förstås löpande en fortsatt utbyggnad av vindkraft på land – så sent som för några veckor sedan beviljade SEB/Litauen ytterligare ett lån till en vindpark på 100 MW med driftstart 2026
vi kan nog komma att se mer el flöda från Litauen till SE4 i framtiden, än vad vi varit vana med
en intressant konsekvens av frånkopplingen från Ryssland blir att Kaliningrad-enklaven hamnar i ö-drift nästa år – det går nog ingen nöd på elproduktion, den lär räcka till (gas, olja och kol)
ryska Rosatom ville för cirka tio år sedan bygga två kärnreaktorer i Kaliningrad, med avsikt att sälja ett stort överskott av el till omgivningen (Litauen, Polen), men intresset var svalt bland de tilltänkta kunderna, både att köpa elen och att bidra finansiellt till bygget, så det blev inget av det hela
att baltstaterna väljer att byta kopplingen från Ryssland till Europa mitt i smällkalla vintern känns kanske inte helt optimalt, men det hänger nog främst samman med att nuvarande avtal löper ut då (strategiskt valt datum vid tecknandet...), och man lär vilja lämna fortast möjligt
lite spännande blir det nog allt där framme i februarimörkret...
som jag nämnde som hastigast i ett tidigare inlägg (#3866) så upphör synkronsammankopplingen mellan de tre baltstaterna å ena sidan samt Belarus och Ryssland å den andra – BRELL-avtalet – om ett halvår, den 7 februari 2025
baltstaterna meddelade de två andra parterna för någon vecka sedan formellt att det rådande avtalet inte kommer att förnyas efter den 7 februari, och näten kommer då att fysiskt frånskiljas
den 8e februari kommer de tre baltstaterna befinna sig ö-drift – men med möjlig fortsatt elimport via likströmskablarna från Sverige, Finland och kanske från Polen, precis som vanligt
den 9e februari kommer man därefter att ansluta med AC till Polen och därefter blir det baltiska nätet synkroniserat med det centraleuropeiska
diskussioner om att knyta baltstaternas elnät närmare övriga Europa har funnits länge, och mer konkreta planer på att koppla loss sig från Ryssland tog fart 2018, alltså långt innan Rysslands stora invasionsförsök utav Ukraina – men balterna har ökat tempot och tidigarelagt övergången för att minska sin exponering mot den aggressive östra grannen
man övervägde att synkronisera sig med Sverige och Finland (som är de två stora importkällorna) men man valde i stället att synkronisera sig med centraleuropeiska nätet via Polen
de tre baltiska ländernas kraftsystem liknar Sveriges, men är nerskalat i volym till en femtedel – de har en årlig förbrukning på 25-30 TWh och ett effektbehov som varierar mellan ungefär 2 och 5 GW
historiskt har länderna varit mycket fossilorienterade i elproduktionen, samt med kärnkraft i form av det nedlagda Ignalina-verket; Lettland har faktiskt ett av de större vattenkraftverken i Europa i generatorkapacitet räknat – i Sverige är det bara Harsprånget som är större – men produktionen är inte så stor, kapacitetsfaktorn ligger under 20%
det som skiljer sig mest är kanske att de har ett stort produktionsunderskott och man importerar el från främst Sverige och Finland – det finns även en förbindelse med Polen även om den förefaller vara mer dubbelriktat utnyttjad
idag är man förbunden med Polen via en kort snutt likströmsförbindelse för att upprätthålla frekvensseparation (levererad av ABB) i Litauen som en del av LitPol-förbindelsen från 2015, men efter februari kommer man köra växelström hela vägen in i det litauiska nätet, men det tillkommer nya transformatorer för att skifta mellan övriga Europas 400 kV-linjer till baltstaternas 330kV (vilket är dominant spänning hos högspänningsnätet i den europeiska delen av Ryssland)
för att klara frånkopplingen av Ryssland och Belarus har man bland annat installerat:
– nio synkrongeneratorer (i vart fall några, kanske alla, från Siemens)
– sex batterilager för snabb respons (LT: 200MW/200MWh, LV: 80MW/160MWh)
– några nya högspänningsledningar
– och så förbindelsen med Polen där omformarstationen ersätts med transformatorer
förutom att hantera frånkopplingen med Ryssland/Belarus menar man också att de investeringar som gjorts kommer underlätta för att ansluta ny elproduktion inom länderna
blir det någon ny elproduktion då för att stärka sitt oberoende? innan omläggningen är det enbart mer sol- och vindkraft som tillkommer – i fjol installerades 1 GW solceller, kanske blir det något liknande i år och i slutet av året kommer en ny vindpark i Litauen tas i drift på 0.3 GW
i närtid de närmaste åren tillkommer ett antal havsvindparker som är under uppsegling där var och en är i GW-klassen – den första att driftas blir nog den i Rigabukten, och det senaste året har fem auktioner hållits och dessa kan komma driftsättas bortåt 2030-2035
därtill sker förstås löpande en fortsatt utbyggnad av vindkraft på land – så sent som för några veckor sedan beviljade SEB/Litauen ytterligare ett lån till en vindpark på 100 MW med driftstart 2026
vi kan nog komma att se mer el flöda från Litauen till SE4 i framtiden, än vad vi varit vana med
en intressant konsekvens av frånkopplingen från Ryssland blir att Kaliningrad-enklaven hamnar i ö-drift nästa år – det går nog ingen nöd på elproduktion, den lär räcka till (gas, olja och kol)
ryska Rosatom ville för cirka tio år sedan bygga två kärnreaktorer i Kaliningrad, med avsikt att sälja ett stort överskott av el till omgivningen (Litauen, Polen), men intresset var svalt bland de tilltänkta kunderna, både att köpa elen och att bidra finansiellt till bygget, så det blev inget av det hela
att baltstaterna väljer att byta kopplingen från Ryssland till Europa mitt i smällkalla vintern känns kanske inte helt optimalt, men det hänger nog främst samman med att nuvarande avtal löper ut då (strategiskt valt datum vid tecknandet...), och man lär vilja lämna fortast möjligt
lite spännande blir det nog allt där framme i februarimörkret...
PPAs tecknas oftast tidigare, så det här är tecknat redan 2018 och då hade inte så många förväntningar på att det skulle bli snordyrt framöver. (Ja, namnet är annorlunda, men områdena stämmer med de som nämns i ST-artikeln.)harka skrev:
Glad motpart den här gången är en favorit i repris: Hydro. De verkar vara hårda förhandlare.
Även om vindkraft inte är olönsam i allmänhet så finns det ett incitament för bolagen som uppför parkerna att teckna för omfattande PPAer som på papperet ser bra ut för investerare. Sen säljer man parken vidare innan det uppdagas att det är svårt att hålla nivåerna i PPAt. Inte helt olikt upplägget för huskraschen 2008.
Ett inlägg om vindkraftens påverkan
https://www.affarsvarlden.se/kronika/mareld-och-havsbaserad-vindkraft-snart-i-en-skargard-nara-dig
https://www.affarsvarlden.se/kronika/mareld-och-havsbaserad-vindkraft-snart-i-en-skargard-nara-dig
Jo och just Stockholms yttre skärgård får nog fart på debatten rejält.pacman42 skrev:
Alternativet som blir allt tydligare är Studsvik och SMR reaktorer.
https://www.tn.se/naringsliv/37033/har-ar-hetaste-platsen-for-ny-svensk-karnkraft/
Medlem
· Västra Götaland
· 3 953 inlägg
Det verkar vara samma personer som är för en extrem marknadsliberalism på elmarknaden som är extremt emot marknadsskolan. Dvs vänsterfolk. Man drivs väl av en ideologisk syn som säger att all elproduktion skall komma från sol och vind och om drömmen kolliderar med verkligheten skall fri prissättning och statliga garantier ta upp slacket. Henrik Jönsson, som väl får sägas representera det motsatta perspektivet, har heller inga lösningar.
Men elförsörjningen är till för att möjliggöra en modern ekonomi, inte att man skall tjäna pengar på den. Det måste givetvis gå att få en avkastning på investerat kapital, men det krävs samtidigt att man begränsar uttaget av profit. På samma sätt som i skolan, det fungerar inte att vissa aktiebolag snor alla de bästa eleverna och debiterar kommunen fullpris samtidigt som kommunala skolor inte kan sätta in åtgärder mot problemen.
Därför föreslår jag att regeringen ser över en progressiv beskattning av vinsterna inom elproduktion och att man tar bort statliga garantier för elpriset och att ny kraft får betala sin anslutning själv. Det senare för att få bort alla drömprojekt som inte går att räkna hem.
Jag finner det konstigt att inget synligt görs inom uppvärmning. Det borde väl vara en lågt hängande frukt att värmesystem, om de kräver el, skall ha buffertkapacitet, dvs en ackumulatortank. Likaså borde man kunna fjärrstyra värmepumpar så att inte alla kör samtidigt.
För vissa hushåll får vi acceptera att vedeldning är den bästa lösningen oavsett hur mycket vissa skriker sig hesa om partiklar och annat. Men i glesbygd kommer det inte att installeras fjärrvärme och det där med tvångsförflyttning av folk hoppas jag vi lämnat bakom oss.
Det är en ren illusion att net zero står vid dörren och väntar på att komma in. I Tyskland går man nu baklänges in i fossileran. Vi kommer att behöva acceptera en mix inom elproduktion för lång framtid. Men det sagt kan man ju försöka förbättra styrningen av det vi har så gott det går.
Och så presenterar jag återigen min gamla favorit - när kommer en statligt finansierad pilot för vätgas? Alltså elektrolysörer, lager och generator i realistisk skala? Det borde installeras en anläggning på 100MW i varje stad med över 100.000 invånare så vi kan få erfarenheter av tekniken. Fungerar den kan vi köra på, för Sverige har gott om yta. Fungerar den inte så får vi prova något annat. Kanske skulle man dessutom bygga en 100MW SMR bredvid så vi ser vad som fungerar.
För att avsluta KRÄVER JAG att varje regering som säger sig ta ansvar bygger en stor havsbaserad vindkraftpark alldeles utanför Södermalm.
Men elförsörjningen är till för att möjliggöra en modern ekonomi, inte att man skall tjäna pengar på den. Det måste givetvis gå att få en avkastning på investerat kapital, men det krävs samtidigt att man begränsar uttaget av profit. På samma sätt som i skolan, det fungerar inte att vissa aktiebolag snor alla de bästa eleverna och debiterar kommunen fullpris samtidigt som kommunala skolor inte kan sätta in åtgärder mot problemen.
Därför föreslår jag att regeringen ser över en progressiv beskattning av vinsterna inom elproduktion och att man tar bort statliga garantier för elpriset och att ny kraft får betala sin anslutning själv. Det senare för att få bort alla drömprojekt som inte går att räkna hem.
Jag finner det konstigt att inget synligt görs inom uppvärmning. Det borde väl vara en lågt hängande frukt att värmesystem, om de kräver el, skall ha buffertkapacitet, dvs en ackumulatortank. Likaså borde man kunna fjärrstyra värmepumpar så att inte alla kör samtidigt.
För vissa hushåll får vi acceptera att vedeldning är den bästa lösningen oavsett hur mycket vissa skriker sig hesa om partiklar och annat. Men i glesbygd kommer det inte att installeras fjärrvärme och det där med tvångsförflyttning av folk hoppas jag vi lämnat bakom oss.
Det är en ren illusion att net zero står vid dörren och väntar på att komma in. I Tyskland går man nu baklänges in i fossileran. Vi kommer att behöva acceptera en mix inom elproduktion för lång framtid. Men det sagt kan man ju försöka förbättra styrningen av det vi har så gott det går.
Och så presenterar jag återigen min gamla favorit - när kommer en statligt finansierad pilot för vätgas? Alltså elektrolysörer, lager och generator i realistisk skala? Det borde installeras en anläggning på 100MW i varje stad med över 100.000 invånare så vi kan få erfarenheter av tekniken. Fungerar den kan vi köra på, för Sverige har gott om yta. Fungerar den inte så får vi prova något annat. Kanske skulle man dessutom bygga en 100MW SMR bredvid så vi ser vad som fungerar.
För att avsluta KRÄVER JAG att varje regering som säger sig ta ansvar bygger en stor havsbaserad vindkraftpark alldeles utanför Södermalm.
Apropå Mareld och deras investeringskostnader, så bör man alltså specifikt notera att det dessutom är flytande havsvindkraft vilket har ohyggligt mycket högre investeringskostnader och risker än vanlig havsvindkraft.
För att få en uppfattning om skillnaden kan vi se på vad Storbritannien är villiga att betala i sina CfD:er. I den nuvarande rundan är staten villiga att betala följande (i 2012 års priser):
Landbaserad vindkraft: £64/MWh
Havsbaserad vindkraft: £73/MWh
Flytande havsbaserad vindkraft: £176/MWh
Som jämförelse har vi den klassiska "så in i helvete dyrt att man inte kan förstå hur staten kunde gå med på det" Hinkley Point C, med £92/MWh.
Med omvandling från 2012 års priser (1,4x) och pund (13,53) så är alltså brittiska staten villiga att betala 3334 kr/MWh för el från flytande vindkraft. Vilket förstås indikerar att det mer är ett forsknings-/utvecklingsstöd och att man hoppas att priserna ska kunna gå ner när någon väl har lyckats.
Medlem
· Västra Götaland
· 3 953 inlägg
Hinckley Point är dyrt, men i jämförelse så kommer inte havsbaserad vindkraft att rädda situationen. Och i dagens situation måste man även tänka på sårbarhet och där ligger allt havsbaserat sämre till.
Så vi behöver något annat.
Så vi behöver något annat.
jaha, och? tycker du att det var en bra och läsvärd artikel? att det som står där är sant och något som är väl värt att sprida?
redan i rubrik och ingress inleds trollandet
...Mareld och havsbaserad vindkraft – snart i en skärgård nära dig...
de allra flesta ansökningar om havsbaserad vindkraft gäller anläggningar som ligger inom Sveriges ekonomiska zon, men utanför den svenska territorialgränsen, alltså minst 22 km utanför minsta ö
...i utkanten av Stockholms skärgård finns ansökningar...
den närmaste vindkraftparkens hörn ligger över 3 mil utanför Stockholm skärgårds yttersta utpost, Svenska Högarna
det vore lika rätt/tokigt att skriva ...i utkanten av Stockholms skärgård ligger Arlanda...
eller för att ta ett västkustskt exempel ...i utkanten av Göteborgs skärgård ligger Lerum...
man ryser vid tanken – ska man bygga ett torn i Lerum? gud så hemskt för oss i skärgår'n!
"i en skärgård nära dig" – näää
...det finns idag ansökningar om havsbaserad vindkraft motsvarande 453 Terawattimmar vilket är mer än tre gånger Sveriges nuvarande elproduktion...
nej det finns inte ansökningar på 453 MWh, utan ungefär hälften – den andra hälften befinner sig möjligen i samråd (med ambitionen att så småningom leda till en ansökan)
så redan där har man anslagit tonen genom att måla upp en felaktig bild – är det lönt att läsa resten av smörjan? hur ska man värdera vad de påstår?
jag ser att de skriver ...där Pågen och Lindab valt att investera utomlands eftersom de inte kan garanteras el när det inte blåser...
är inte det samma gamla historia om begränsningar i det skånska lokalnätet som inte har något alls att göra med kärnkraft, vindkraft eller stamnät? har Pågens verkligen investerat i produktion utomlands?
(och jag noterar för övrigt att Lindab skriver i sin senaste årsrapport att de är i full färd med att byta alla sina elavtal till att bara omfatta el från förnyelsebara källor)
det är möjligt att det finns någon ny, relevant frågeställning i vad författarna skriver, men det mesta är skrivet på ett sätt där de förvränger fakta, repeterar vandringssägner, visar okunnighet om vad de själva skriver (...elproduktionen kommer att öka med 12 TWh...men bara när det blåser...) och syftet kan rimligen inte vara något annat än att förleda läsaren
många inlägg här på byggahus håller långt bättre kvalité då dom inte ser ut som en grundskoleuppsats
det är enkelt att förstå varför skribenten blivit så populär gäst i SD-media
Redigerat:
hur menar du? man går taktfast iväg från det fossila:A Anders_Nilsson skrev:
fossilanvändningen har ner med en tredjedel på åtta år, och jämför man över 20 år så är nedgången 50% – på vilket sätt "går man in i fossileran"?
lite lätt slarvigt kan man säga att de allra flesta havsvindparker som diskuteras, planeras för att ligga utanför Sveriges territorialgräns, alltså över 20 km (12nm) utanför fastlandet och skärgårdens allra yttersta öar (och därmed bebyggelse)A Anders_Nilsson skrev:
och när man bygger vindkraft på land undviker man att placera kraftverk närmare än ungefär en kilometer från fasta boende, och ännu längre bort om det är en anhopning av fasta boende – varför kräver du att praxis ska sänkas till 300 meter?