113 451 läst · 1 517 svar
113k läst
1,5k svar
Svenska språket
Japp, även den läkare jag frågade ansåg att begreppet användes olika utifrån forskning och idag allmänt.Nötegårdsgubben skrev:Samma bakgrund alltså, det visste jag inte. Det är väl för att man är bättre på sitt eget språk än andra som gör att man lätt läser in en annan (smalare eller bredare) begränsning i ett utländskt ord.
För även om det var ohistoriskt så trodde jag att screening var mer granska de utan att nödvändigtvis vara sorterande eller filtrerande i sig. Men inte så uppenbarligen.
Då återstår bara halmstrået att orden kanske används olika trots liknande bakgrund.
"Inferior decorator"B Blazermannen skrev:
Känner du till svenska.se?A AndersS skrev:Kunde inte låta bli att gräva lite till i begreppet screening inom sjukvården och frågade bekant som är läkare varifrån det kom och när (avvaktade med att googla själv utan ville få en förklaring av de som arbetar med det). Svaret blev att det har nog smugit sig in med vår landsövergripande forskning och globalisering. Det var inget nytt utan att mammografi är en tidig form, så någon form av preventiv eller förebyggande kontroll av vissa grupper av människor. Men även att man forskat och använd begreppet, som sedan följt med ut och blivit ett dagligt begrepp inom vården.
Sedan gjorde jag ett sök och fick bl.a. denna träff där man även ser tandläkarbesök i förebyggande syfte som en form av screening, visserligen wikipedia som inte alltid är källsäkrad, .[länk]
Så min tolkning är att det är engelskan som smugit sig in och ersatt det svenska undersökning, vilket även den jag frågade såg som troligt.
https://svenska.se/tre/?sok=screening&pz=2
Och att det togs upp 2015, dvs det engelska ordet hade då börjat användas så frekvent att det accepterades som "svenskt ord". Så då stämmer det vi diskuterat tidigare att från att ha varit använt som ett skråord har det vandrat ut som generellt begrepp. Och lite roligt att på skylten när jag senast besökte ett sjukhus stod det på samma skylt Mammografi och Aortascreening.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 724 inlägg
Jag tror det beror på sammanhanget. För mig är både skruvdragare och cirkelsåg handverktyg, både batteridrivna och sladdmatade.
Men läser jag vissa verkstadstrådar så förstår jag att de där menar manuella verktyg när de skriver handverktyg. Och då är skruvdragaren på samma sida som planhyveln, medan hanverktygen är mejsel och en hyvel #5.
Jag förstår båda perspektiven i sitt sammanhang, men tänker spontant på alla handhållna verktyg som handverktyg i kontrast till vägg-, bänk- eller golvfasta/-stående.
Men läser jag vissa verkstadstrådar så förstår jag att de där menar manuella verktyg när de skriver handverktyg. Och då är skruvdragaren på samma sida som planhyveln, medan hanverktygen är mejsel och en hyvel #5.
Jag förstår båda perspektiven i sitt sammanhang, men tänker spontant på alla handhållna verktyg som handverktyg i kontrast till vägg-, bänk- eller golvfasta/-stående.
Kan nog vara en "det beror" och utifrån generation och yrke.
Två släktingar kallar verktyg som inte är motordrivna för handverktyg.
De som är motordrivna hamnar i maskiner och de säger också "går bra att göra för hand, behövs inga maskiner".
Jag inkluderar nog mina handhållna maskiner i handverktyg t.ex. elhyveln till skillnad om jag kör i den stationära rikt/planhyveln. Säger nog "körde med handhyvel" oberoende av elhyvel eller en vanlig handhyvel.
Men här använder jag ju "hand" för att visa på en ej motordriven.
Två släktingar kallar verktyg som inte är motordrivna för handverktyg.
De som är motordrivna hamnar i maskiner och de säger också "går bra att göra för hand, behövs inga maskiner".
Jag inkluderar nog mina handhållna maskiner i handverktyg t.ex. elhyveln till skillnad om jag kör i den stationära rikt/planhyveln. Säger nog "körde med handhyvel" oberoende av elhyvel eller en vanlig handhyvel.
Men här använder jag ju "hand" för att visa på en ej motordriven.
Läser en det text från 1700-1800-tal och använder ibland SAOB. Men även här finns det ord som inte entydiga och säkert skiljer sig beroende av yrke, präst, lantmäteriet, militär, osv, och utifrån utbildning.
Ett ord som jag sett lantmätarna frekvent använda för flytande vattendrag är "strömma", ex. "god tillgång på fisk i strömma och sjöar", där bäckar får den benämnning utan att det är ett strömmande vattendrag som idag det vanliga.
Är säkert flera här i forumet som brottas med våra gamla ord. Läste två meningar från Mönstringdlängd 1775 om en husar/ryttare hur han beskrivs, men begrep inte alls andra meningen. Sedan kunde jag tyda ett ord och då utläsa hela meningen, det var hans nya häst som ersatte den "störtade" som beskrevs.
Ett ord som jag sett lantmätarna frekvent använda för flytande vattendrag är "strömma", ex. "god tillgång på fisk i strömma och sjöar", där bäckar får den benämnning utan att det är ett strömmande vattendrag som idag det vanliga.
Är säkert flera här i forumet som brottas med våra gamla ord. Läste två meningar från Mönstringdlängd 1775 om en husar/ryttare hur han beskrivs, men begrep inte alls andra meningen. Sedan kunde jag tyda ett ord och då utläsa hela meningen, det var hans nya häst som ersatte den "störtade" som beskrevs.
Ja, i min släktforskning stöter jag med på patrull i bland. Svårt många gånger att tyda gamla kyrkböcker. Sen blir det inte lättare när prästen skrivet som en kråka.A AndersS skrev:Läser en det text från 1700-1800-tal och använder ibland SAOB. Men även här finns det ord som inte entydiga och säkert skiljer sig beroende av yrke, präst, lantmäteriet, militär, osv, och utifrån utbildning.
Ett ord som jag sett lantmätarna frekvent använda för flytande vattendrag är "strömma", ex. "god tillgång på fisk i strömma och sjöar", där bäckar får den benämnning utan att det är ett strömmande vattendrag som idag det vanliga.
Är säkert flera här i forumet som brottas med våra gamla ord. Läste två meningar från Mönstringdlängd 1775 om en husar/ryttare hur han beskrivs, men begrep inte alls andra meningen. Sedan kunde jag tyda ett ord och då utläsa hela meningen, det var hans nya häst som ersatte den "störtade" som beskrevs.
Men "liksom" är ett gammalt ord som på vissa dialekter säkert funnits i över hundra år eller längre Det är en sammansättning av "lika som" och funnits i århundranden. Talspråk har sedan blivit ett accepterat ord.A Achren57 skrev:
Även blivit ett ord som kanske används lite för ofta, ett utfyllnadsord.
Kan liknas vid "alltså" som också är gammalt men används av "yngre" som en sätt att inleda en mening.
Kunde skrivit "Liksom alltså som också......"
Redigerat:
Medlem
· Blekinge
· 10 510 inlägg
Värst är väl radiopratare som börjar sitt inlägg efter påannoncering med : "Jamen precis". Och så babblar dom på.A Achren57 skrev:
Och så radiopratare som inte kan uttala utländska namn. US-presidenten hete inte "Ioe Biden" utan Joe Biden, uttalad Dschoe Biden. Usch, vad jag blir irriterad på yrkesfolk som inte kan uttala tonande ljud i utländska ord.