Nu har jag läst på om nätnytta... Jag har tex. 10 öre i bidrag från min nätleverantör.Attitudeswe skrev:
ex.
1. Om elpriset är -10 öre (minus) så borde nätleverantören gå plusminus noll. För fortfarande så får nätlev. gratis el från mig värd 10 öre.
2. Om elpriset är noll eller över så bidrar nätlev. med hela summan. ( kostnad för nätlev.)
3. Om elriset är -20 öre (minus) så borde nätlev förlora 10 öre. Nätnytta har nätleverantören vid alla prisnivåer oavsett.
Du tänker dig ett exempel med solceller...Kul skämt.. men samma förhållande utan solceller ger exakt det resultat du tar upp i exemplet.S SwiftD skrev:
Detta är nästan för komplicerat att tänka på. Att vara elkund är inte enkelt längre. Men i grund och botten enkelt, för den kundkrets som saknar solceller. Bara tuta och köra och använda så mycket el som säkringen klarar av.
Vet inte om detta svar ifrån Tibber är till ngn nytta för ngn men här är det: "Du får inte ersättning för det du överproducerar från Tibber vid negativa elpriser, men bra att ha i åtanke är att även om du inte får ersättning från oss så har du oftast nätnytta från nätbolaget och som mikroproducent får du även tillbaka på deklarationen för inmatning av förnybar el, så i det stora hela går du inte back när det är så låga negativa siffror"S styren skrev:
Hej mrPersson67M mrPersson67 skrev:
När det gäller kostnadsbilden för ” mikroproducenter” så kan det bli en förändring framöver.
”Fram till nu har så kallade mikroproducenter av solel sluppit betala elnätsavgift för det överskott de producerar och säljer vidare till andra via det gemensamma elnätet. Men i mars i år införde Energimarknadsinspektionen, Ei, nya regler som gör att mikroproducenter kan bli tvungna att betala en avgift. – Rent rättsligt hade vi inte kunnat ta ett annat beslut, säger Carl Johan Wallderström, chef teknisk analys Ei. Det finns enligt Ei två problem som myndigheten vill komma till rätta med genom det beslut man nu tagit. Dels strider ellagen i Sverige mot rådande EU-regelverk och dels måste spelreglerna klargöras nu när allt fler satsar på solceller. – På sikt kan det uppstå problem där hela kundkollektivet drabbas när en växande grupp inte betalar för de kostnader de ger upphov till, säger Carl Johan Wallderström, avdelningschef för teknisk analys på Ei.”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/s...r-sma-producenter-av-solel-maste-borja-betala
När Ei här säger; ”dels måste spelreglerna klargöras nu när allt fler satsar på solceller” så handlar det om förståelse av skärningspunkten mellan det vi ser som rättvisa och det jag beskrivit som ”mängdläran” (alla kan inte satsa på samma ”häst”).
För något år sedan var det svårt att få förståelse för att, en för stor mängd av solcellsinstallationer i Europa (och Sverige) skulle kunna påverka elpriset nedåt, speciellt på tider (på dygnet eller året) när solen lyser. Eller det, att vända effektriktningen och/eller öka effektöverföringen i ett redan utbyggt distributionsnät till villor skulle innebära ökade elnätsavgifter på sikt.
Att fortsätta att mata in effekt i elkraftnätet när (låga) elpriser signalerar att produktionen är för stor i förhållande till elanvändningen är definitivt inte bra på sikt. Ett negativt elpris är en tydlig (röd) signal till elmarknaden att förändra balansen mellan utbud och efterfrågan.
Jag arbetar för en fungerande elkraftförsörjning till ett rimligt lågt elpris. Vill vi ha det, då kan vi inte ”önska bort” fysikaliska lagar eller ekonomiska realiteter.
Jag saknar en bättre förståelse (utbildning) hur vår elkraftförsörjning fungerar hos de som (på olika nivåer) tar beslut i samhället.
”Jens har investerat i solceller – oroas av nya regler: ”Känns som ett bedrägeri””
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/s...terat-i-solceller-det-kanns-som-ett-bedrageri
”Eon avvaktar trots Ei:s beslut: ”Vi gör inga förändringar i nuläget”” https://www.svt.se/nyheter/lokalt/s...i-s-beslut-vi-gor-inga-forandringar-i-nulaget
Redigerat:
Jag läser allt du skriver och tar till mig men uppfattar det som väldigt ensidigt i det att du förefaller har ett särintresse för just elnätet, som medborgare ser jag elnätet som ett verktyg för att uppnå våra samhällsmål, inte att vi ska bygga samhället för att elnätsägarna i första hand ska må bra och trivas, och därför är jag ganska döv inför nätägarnas gnäll, lös uppgiften eller kliv av helt enkelt. Min uppfattning är att de inte har gjort något väsentligt (sett till de pengar vi har pumpat in) och nu när de behöver lyfta på rö.. så gnälls det, inte ovanligt när man är fet och glad iofsM Martin Lundmark skrev:
Jag såg en översikt som visade att antalet solanläggningar ökat snabbt och det är ju inte så konstigt eftersom intresset är rätt nytt, med tanke på investeringarna som krävs av enskilda så kan man anta att vi rätt snart kommer falla av i takten. Siffran som nämndes var 175' tak i Sverige, de flesta anläggningar små, det är inte stor andel av våra tak det.
Resonemangen om solcellernas invaderande liknar i mångt och mycket Hassan-sketchen "10.000 tyska läderbögar" och det lite gubbiga -tänk om alla skulle! . Det är inte rimligt att utgå ifrån att alla husägare i Sverige har ett fritt överskottskapital på 250-350' liggandes, speciellt när undersökningar om privatekonomin visar att mer än hälften av familjerna inte skulle klara en oförutsedd utgift på 25.000kr...
Ungefär som elbilar, alla rika köpte med en gång, när de har köpt så kommer det slå av väsentligt på takten (om vi inte sätter in åtgärder).
djacD djac skrev:Jag läser allt du skriver och tar till mig men uppfattar det som väldigt ensidigt i det att du förefaller har ett särintresse för just elnätet, som medborgare ser jag elnätet som ett verktyg för att uppnå våra samhällsmål, inte att vi ska bygga samhället för att elnätsägarna i första hand ska må bra och trivas, och därför är jag ganska döv inför nätägarnas gnäll, lös uppgiften eller kliv av helt enkelt. Min uppfattning är att de inte har gjort något väsentligt (sett till de pengar vi har pumpat in) och nu när de behöver lyfta på rö.. så gnälls det, inte ovanligt när man är fet och glad iofs
Jag såg en översikt som visade att antalet solanläggningar ökat snabbt och det är ju inte så konstigt eftersom intresset är rätt nytt, med tanke på investeringarna som krävs av enskilda så kan man anta att vi rätt snart kommer falla av i takten. Siffran som nämndes var 175' tak i Sverige, de flesta anläggningar små, det är inte stor andel av våra tak det.
Resonemangen om solcellernas invaderande liknar i mångt och mycket Hassan-sketchen "10.000 tyska läderbögar" och det lite gubbiga -tänk om alla skulle! . Det är inte rimligt att utgå ifrån att alla husägare i Sverige har ett fritt överskottskapital på 250-350' liggandes, speciellt när undersökningar om privatekonomin visar att mer än hälften av familjerna inte skulle klara en oförutsedd utgift på 25.000kr...
Ungefär som elbilar, alla rika köpte med en gång, när de har köpt så kommer det slå av väsentligt på takten (om vi inte sätter in åtgärder).
Jag tror att även du har ett intresse för elnäten och dess (framtida) kostnader!
Starkt förenklat så byggs elnäten för att tillhandahålla (distribuera) elkraften från elkraftgenereringen till elanvändaren.
Dimensioneringen (utförandet) av elnäten styrs till stor del utifrån elanvändarnas krav och behov med den aspekten att de skall fungera under lång tid. Det tar tid att planera och bygga elnät samtidigt som det råder en allvarlig brist på ingenjörer i teknikområdet.
Kostnaden för elnätens uppbyggnad och drift betalas enbart av de som använder elnäten (elanvändarna). Det finns regler hur elnäten skall byggas och förvaltas och varje elnätsbolag sätter sina priser utifrån detta och utifrån sitt kundunderlag och sina kostnader övervakade av energimarknadsinspektionen.
1 januari 1996 avreglerades elmarknaden. Detta skedde genom att separera elnäten och elhandeln i två olika system som inte får bedrivas i samma företag. Handeln med el sker via marknadsplatsen Nordpool och överföringen av elenergin är att betrakta som ett naturligt monopol,
https://sv.wikipedia.org/wiki/Reglering_av_elnät
https://sv.wikipedia.org/wiki/Elmarknad
Jag tillhörde de som var tveksamma till förändringen eftersom det vi hade var inarbetat och fungerade ganska bra.
Men i den diskussion som då förekom så var entusiasmen för avreglering så stor att det var svårt att få gehör för tveksamheter. Det framfördes t.o.m. åsikter att villaägare (stödda av villaägarföreningen vad jag minns) att villaägare borde ha schablonmätning av elen enligt någon norsk modell som ingen kunde visa jag aldrig fick någon bra källa till.
Idag är det många som inte förstår på vilket sätt de påverkar kostnadsbilden (ökade kostnader) för elnäten, något som inte, senare, kan förhandlas bort när kostnaderna skall betalas.
Jag kan inte med mina inlägg ändra på hur lagstiftningen för elnäten är skriven, de fysikaliska lagar som gäller eller att kostnader måste betalas. Däremot så kan jag försöka öka medvetenheten om vad som sker.
Vi elanvändare påverkar just nu elnätens utformning och kostnadsökning (t.ex. genom att ansluta stora solcellsanläggningar till ett elnät avsedd för en effektriktning) ibland (i en del elnät) kan det bli stora kostnadsökningar.
Jag skriver för att vi elanvändare skall inse vilken påverkan vi kan ha på elnätens kostnader.
Jag kan förstå din roll och läser som sagt allt du skriver med god vilja, jag tror också att allt är i stort korrekt.M Martin Lundmark skrev:
För att spetsa till det så har vi inget intresse i elnäten (jo, jag är teknikintresserad så där ljög jag lite), precis som bilförare i allmänhet inte har något intresse i bärlagren under vägarna men visst är funktionen viktig och priset är en del av denna.
Men.. det jag inte köper är att näten har förvaltats, eller nu förvaltas, i enlighet med våra intressen, jag ser det som helt omöjligt, de förvaltas naturligtvis utefter nätägarnas avkastning i första hand, inga företag drivs, eller får drivas, av något annat skäl, att vi kan transportera el är en bieffekt av deras företagande. Därför blir också möjligheten att påverka kostnad och funktion mycket liten, inget kan göras om det inte leder till ekonomiska fördelar för de som driver näten, självklart, så måste det vara.
Min tilltro till energimarknadsinspektionen är mer än låg och samhället är fullt av liknande omställningar, det är bla därför vi svårt med medicinförsörjningen i landet, men vi har gott om hudkräm och smink.
Hej djacD djac skrev:
Jag skrev tidigare ”1 januari 1996 avreglerades elmarknaden”. ”Jag tillhörde de som var tveksamma till förändringen eftersom det vi hade var inarbetat och fungerade ganska bra.”
Jag är fortfarande tveksam till att förändringen blev bra, och det kan jag inget göra åt.
Djac. Hur såg, för övrigt, dina protester ut vid tiden för avregleringen?
När det gäller ägarna (och deras intressen) då tänker jag så här;
Det bästa man därför idag kan göra, åt detta, är att bosätta sig, där elnätet ägs av kommunen där man betalar kommunalskatt. Den vinst som elnätsbolaget genererar i form av avkastning hamnar då i kommunen där man bor.
Har man Vattenfall som ägare av elnätet då hamnar den vinst som elnätsbolaget genererar i form av avkastning i landet där man bor.
Har man t.ex. Ellevio AB som elnätsbolag då är ägarna Omers Infrastructure (50%); Tredje AP-fonden (20%); Folksam (17,5%); AMF (12,5%). Då hamnar den vinst som elnätsbolaget genererar i form av avkastning möjligen i ett av de pensionsbolag som betalar ut ens pension.
https://www.google.com/search?q=Ele...12l3.1145396388j0j15&sourceid=chrome&ie=UTF-8
Det misstag man kan göra som elanvändare är att, utöver den vinstens elnätsbolag tar ut, ytterligare öka elnätsbolagets kostnader som jag skrev om i tidigare inlägg. Då lurar vi oss själva.
Jag tror inte på att elnäten i ett kommunalt elnätsbolag (eller i Vattenfall elnät) främst har tillkommit för att skapa en avkastning för ägarna, utan för att tillhandahålla (distribuera) elkraften från elkraftgenereringen till elanvändaren.
Redigerat:
Jag kan nog hålla med om att om kommunen driver ett nät så är det snäppet bättre än tex Eon, men bara snäppet, vi ser ju att även kommunala bostadsbolag drivs som de kommersiella, med samma förväntade ekonomiska avkastningar men visst förekommer säkert nyansskillnader i beteende.M Martin Lundmark skrev:
För min del skulle jag ha störst förtroende för ett statligt verk, med tydligt framåtriktade och samhällsutvecklande direktiv, som i sin tur leds av sakkunniga.
Hej djacD djac skrev:
Oroväckande om du inte inser skillnaden, att överskottet ifrån ett elnätsbolag ägt av en kommun, hamnar i samma kassa som kommunalskatten i kommunen.
Jag upprepar; Jag arbetar för en fungerande elkraftförsörjning till ett rimligt lågt elpris. Vill vi ha det, då kan vi inte ”önska bort” fysikaliska lagar eller ekonomiska realiteter.
Jag saknar en bättre förståelse (utbildning) hur vår elkraftförsörjning fungerar hos de som (på olika nivåer) tar beslut i samhället.
Detta gäller naturligtvis, även oss elanvändare.
Redigerat:
Självklart, därför nämnde jag kommunala bostadsbolag som jämförelse, förr tog de ett större de också ett större samhällsansvar, och vinsten stannade i kommunen, idag tar de ett mindre samhällsansvar men vinsten stannar såklart fortfarande i kommunen.M Martin Lundmark skrev:
Är de kommunala näten bättre byggda och underhållna än de privata så förstår jag poängen, är de inte det så förefaller det sig som att de uppför sig ungefär likadant och tillhandahåller ungefär samma service och funktion?
Hej djacD djac skrev:
I ett kommunalt elnät där styrelsen och rimligen hela arbetsstyrkan är (och har varit) boende i området och anslutna till elnätet, varför skulle de inte ha motiv att elnätet skulle fungera bra?
Där är snarast det bekymmer jag har beskrivit, att vi elanvändare inte förstår att elnäten kostar mycket att bygga upp och underhålla därför bör man undvika förtida ombyggnad.
Det stadsnät jag är ansluten till är ett ca 50 år gammalt kabelnät dimensionerat för elvärme ca 18 kW/villa och det kan rimligen klara ett flertal år innan det kräver ombyggnad.
Det som främst kan kosta för elnätsbolaget framöver är förutom underhåll, den förbättring som nu sker av landsbygdsnäten t.ex. till belagd luftledning, och utbyggnad för nyanslutning.
MEN det som skulle kunna driva upp elnätskostnaderna ordentligt, är om många elanvändare skulle vilja ansluta solcellsanläggningar, vända effektriktningen och därigenom kräva en kostsam förtida ombyggnad av ett fungerande distributionsnät.
Den elanvändare som vill sätta solceller på taket och som inte är insatt i hur elnäten fungerar riskerar att koncentrera sig på att kunna tjäna pengar på sin solcellsanläggning och tar gärna till i storlek då han ändå satsar. Gärna det som ryms på taket. Han tänker inte på hur det påverkar elnätens kostnad.
I inlägg #303 (i denna tråd) har jag hänvisat till en rapport som utkom 2017, ”UTBYGGNAD AV SOLEL I SVERIGE, RAPPORT 2017:376, Energimyndigheten.”
https://energiforskmedia.blob.core....lel-i-sverige-energiforskrapport-2017-376.pdf
På sid 102 Under rubriken ”9.2.3 Elnät och elkvalitet ” kan vi i rapporten bl.a. läsa; ”För att ändå göra en kvantifiering avseende mängden solel som kan integreras i systemet innan problem i elnätet börjar bli en reell begränsning kan man utgå från att problemen bör vara små om all producerad el konsumeras direkt hos producenten. Marginell överproduktion och därmed små problem för elnätet fås om installerad effekt är ca 1 kW per hushåll, vilket kan summeras till ca 4 GW om alla Sveriges hushåll inkluderas (Kamp 2013).”
Det tolkar jag så att man bedömer att det med ”små problem” ”ryms” 4 GW solel i Sverige fördelat med ett snitt på ”1 kW per hushåll”.
Det innebär, starkt förenklat, t.ex. att 10 % av hushållen kan investera i 10 kW solel vardera eller 5,8 % av hushållen kan investera i 17,3 kW solel vardera. Investerar vi mer så ökar ”problemen”.
Utgående ifrån rapportens slutsatser; Om mer än 5,8 % av hushållen i ett område vardera vill investera i 17,3 kW solel till sin villa (ca 25 A) då ökar ”problemen” och kostnaderna i elnäten.
Då hjälper det inte att det handlar om ett kommunalt elnät där styrelsen och rimligen hela arbetsstyrkan är (och har varit) boende i området och anslutna till elnätet, med det långsiktiga motivet att elnätet skulle fungera bra till en rimligt låg kostnad. Då driver elanvändarna (utan att de själva begriper det) genom sina initiativ ändå upp kostnaden för elnäten.
Jag saknar en bättre förståelse (utbildning) hur vår elkraftförsörjning fungerar hos de som (på olika nivåer) tar beslut i samhället. Detta gäller naturligtvis, även oss elanvändare.
Redigerat:
Här där jag bor så ägdes elnätet av de som bodde i området men på 70 talet så hade vi en som fick lite uppdrag av kommunen och eftersom detta område hade slagits ihop till en större kommun så tyckte han och många med honom att det lilla elnätsbolag som fanns här skulle inte bli lönsamma så han åkte runt till alla och pratade för att det skulle slås ihop med kommunens bolag så skulle det bli mer lönsamt. Tydligen gick all med på detta själv hade man inte något att säga till om, så det blev en sammanslagning. Nu ägde kommunen elnätsbolaget, KREAB blev namnet och det var Klippans kommunen som ägde bolaget mycket bra för då kommer ju överskottet att komma till kommun invånarna, men någon gång på 90 eller början av 2000 talet så sålde kommunen bolaget till Lunds Energi. Ja nu gick överskottet till några andra kommun invånare, sedan blev detta Kraftringen som hade en avkastning på 48 % under 2021 men det räcker inte. Vad det gäller kostnaden som solcellsägarna orsakar så är jag lite fundersam då nätbolagen betalar ut en förlustersättning på mellan 10 - 20 öre/KWh som solcellsleverantören skickar in på nätet. Om de nu måste ta ut en avgift på inlevererad KWh så kan de ju enkelt minska ersättningen på förlustersättningen så är ju problemet löst år 2022 fick jag 5 öre/KWh och nu får jag 11 öre/KWh en höjning på 6 öre, hur hög avgiften skall vara vet jag inte men läste någonstans att det rörde sig om något öre/KWh.M Martin Lundmark skrev:
Jag ler lite när jag läser ditt svar, jag misslyckas totalt med att förklara vad jag uppfattar som skillnaden i våra synsätt, trots att jag tycker den är så tydlig.M Martin Lundmark skrev:Hej djac
I ett kommunalt elnät där styrelsen och rimligen hela arbetsstyrkan är (och har varit) boende i området och anslutna till elnätet, varför skulle de inte ha motiv att elnätet skulle fungera bra?
Där är snarast det bekymmer jag har beskrivit, att vi elanvändare inte förstår att elnäten kostar mycket att bygga upp och underhålla därför bör man undvika förtida ombyggnad.
Det stadsnät jag är ansluten till är ett ca 50 år gammalt kabelnät dimensionerat för elvärme ca 18 kW/villa och det kan rimligen klara ett flertal år innan det kräver ombyggnad.
Det som främst kan kosta för elnätsbolaget framöver är förutom underhåll, den förbättring som nu sker av landsbygdsnäten t.ex. till belagd luftledning, och utbyggnad för nyanslutning.
MEN det som skulle kunna driva upp elnätskostnaderna ordentligt, är om många elanvändare skulle vilja ansluta solcellsanläggningar, vända effektriktningen och därigenom kräva en kostsam förtida ombyggnad av ett fungerande distributionsnät.
Den elanvändare som vill sätta solceller på taket och som inte är insatt i hur elnäten fungerar riskerar att koncentrera sig på att kunna tjäna pengar på sin solcellsanläggning och tar gärna till i storlek då han ändå satsar. Gärna det som ryms på taket. Han tänker inte på hur det påverkar elnätens kostnad.
I inlägg #303 (i denna tråd) har jag hänvisat till en rapport som utkom 2017, ”UTBYGGNAD AV SOLEL I SVERIGE, RAPPORT 2017:376, Energimyndigheten.”
[länk]
På sid 102 Under rubriken ”9.2.3 Elnät och elkvalitet ” kan vi i rapporten bl.a. läsa; ”För att ändå göra en kvantifiering avseende mängden solel som kan integreras i systemet innan problem i elnätet börjar bli en reell begränsning kan man utgå från att problemen bör vara små om all producerad el konsumeras direkt hos producenten. Marginell överproduktion och därmed små problem för elnätet fås om installerad effekt är ca 1 kW per hushåll, vilket kan summeras till ca 4 GW om alla Sveriges hushåll inkluderas (Kamp 2013).”
Det tolkar jag så att man bedömer att det med ”små problem” ”ryms” 4 GW solel i Sverige fördelat med ett snitt på ”1 kW per hushåll”.
Det innebär, starkt förenklat, t.ex. att 10 % av hushållen kan investera i 10 kW solel vardera eller 5,8 % av hushållen kan investera i 17,3 kW solel vardera. Investerar vi mer så ökar ”problemen”.
Utgående ifrån rapportens slutsatser; Om mer än 5,8 % av hushållen i ett område vardera vill investera i 17,3 kW solel till sin villa (ca 25 A) då ökar ”problemen” och kostnaderna i elnäten.
Då hjälper det inte att det handlar om ett kommunalt elnät där styrelsen och rimligen hela arbetsstyrkan är (och har varit) boende i området och anslutna till elnätet, med det långsiktiga motivet att elnätet skulle fungera bra till en rimligt låg kostnad. Då driver elanvändarna (utan att de själva begriper det) genom sina initiativ ändå upp kostnaden för elnäten.
Jag saknar en bättre förståelse (utbildning) hur vår elkraftförsörjning fungerar hos de som (på olika nivåer) tar beslut i samhället. Detta gäller naturligtvis, även oss elanvändare.
Du skriver tex att installation av nyare utrustning tvingar fram en uppgradering av nätet, beskriver det tom som ett problem, jag ser det tvärtom som ett misslyckande att nätet inte löpande uppgraderats och därför är redo. Nu köper ju folk tex 5G-telefoner, trots att 4G funkar utmärkt, då förväntar alla sig att näten uppgraderas i förväg. Det finns ingen som argumenterar för att användare ska kunna 5G innan de väljer telefon, nätägarna har helt enkelt fått hålla sig a jour och se till vara relevanta, men sen är dessa ju inga privata monopol, som ju är en lösning från den mörka sidan.
Elbilar tvingar också fram laddstationer och jag menar att i stort sett all utveckling har förutsatt att samhällsinfrastrukturen hänger med, de privata hogavkastande monopolen vill vara ett undantag, det tycker jag är en svaghet.
Att en individ på något sätt ska försöka ta ett kollektivt ansvar är dömt att misslyckas. Man måste rigga reglerna så att kostnadsoptimering från alla intressenter sammanfaller med det utfall man önskar.M Martin Lundmark skrev:
Tids nog kommer man få sätta effektvakter på utgående servis för att kunna styra hur mycket man matar ut mot elnätet.