• Gilla
Byggahus4429
  • Laddar…
Har varit sambo med min man i snart 8 år. Som många redan sagt Man får inte stirra sig blind på de stora summorna utan ge och ta i ekonomin, för i slutänden så är det möjligt att om man skulle räkna på det så är det den person som pumpat in pengar för småutgifter som mat som kanske lagt ned mest pengar. Om din sambo har aft en inkomst och hon via denna inomst alltid har hadlat mat till eran familj så har ju du ätit "gratis" under denna tid och på så sätt sprata pengar gentemot om du hade bott själv och fått köpa din mat själv. Ska man börja räkna och resonera så, så blir man tokig och förhållandet kommer inte hålla. Utan man får verkligen se allt som våra pengar. I mitt förhållande så är det lite omvänt, jag är tjej och det är jag som äger hus, det är jag som har den stora inkomsten. Men för att ha uppnått detta så har jag pluggat och medans jag har pluggat så har min sambo betalat för vårat leverne. Visst känns det ibland lite surt att jag inte får använda min feting lön till ex en ny dator utan den äts upp och levs upp pga sambon nu har en liten inkomst och snart ingen inkomst alls, men det jämnar alltid ut sig i slutändan. Tror man lever som sundast om man bara skiter i att se de stora summorna som upkommer om man skulle gå skilda vägar och acceptera att man delar om man ska ha ett liv tillsammans med någon och att det över tid blir mycket pengar och slit som båda bidrar med.
 
  • Gilla
Workingclasshero
  • Laddar…
sunqan skrev:
Www.maistraatti.fi ;-)
Verkar vara en finsk site!
 
Precis.
Visserligen är det intressant att veta att lagstiftningen skiljer sig men...
 
Om hon älskar, behöver hon inte köpa sig i!
Att köpa in sig har kostat en av mina söner 300000. På tre år som kärleken blommade.
 
M
Finns bara ett sätt och det är att värdera huset, sedan går ni tillväga som om ni skulle köpa det gemensamt. Dvs. hon cashar in halva kontantinsatsen, och du likadant, sedan tar ni lån till 85% gemensamt. Naturligtvis kommer detta innebära att du får en liten summa på bankboken och det är inte mer än rätt. Vid giftemål skriver ni ett förord där ni har enskild ekonomi.
Jag har själv varit i liknande sits, jag fick köpa ett hus av en äldre släkting för 500, det är idag värt 10 ggr detta. Jag hade efter 10 års samboskap och gemensamma barn tankar på att skriva över halva huset på henne. Men en dag ville hon dra, det kom som en chock. Men jag klarade mig, är ganska glad över det idag! Så det stämmer att kärleken är blind:D . Jag har flera arbetskamrater som råkat ut för samma historia och där har dom fått lämna sitt hus som dom slitit med bara för att den andra skulle ha halva. Så tänk efter både en och 2 gånger innan man ger bort halva sin "förmögenhet". Skulle det varit det omvända så skulle jag aldrig ens tänka tanken på att hon plötsligt en dag skulle ge mig några miljoner, det skulle kännas fel.
 
  • Gilla
Bengt Larsson och 3 till
  • Laddar…
F
Här är min logik.

Jag och min sambo gör olika saker. Jag står för all renovering/tillbyggnad, bilskötsel ja de traditionellt manliga grejorna. Hon står för det traditionellt kvinnliga. mat, städ, läxhjälp till barn, tvätt osv jag behöver inte rada upp, ni fattar.

Nu blev det lite roligt en dag (alltså vi har det bra men.......) Jag gnällde lite om att hon gott kunde hjälpa till mer hemma......................Hjälpa till ??? undrade hon. Och sedan la hon ner arbetet med dammsugaren och tog en målarpensel istället och så målade vi huset.

Fan vad lätt det var tänkte jag...............tills det var dags för mat.

Nu slutade det med att jag gick till jobbet i finkostym (det var det enda som var rent !!). Det visade sig nämligen att hon inte bara är vacker, hon är smart också. Jag hade aldrig fattat hur bra jag hade det och behövde ett uppvaknande.




Därför är logiken klar i detta fall också.

Då värdet på huset idag är 1 300 000 kr och lånen är 1 000 000 så "bjussar" du bara henne på 150 000 spänn. Ni kommer få ett bättre förhållande och det rör sig om en relativt liten summa (det är ju ändå inte Björn Borg och Loredana vi snackar om). Det där du skriver om att du skulle få lösa ut henne med 650 000 kr hade ju bara stämt om huset varit betalt.

Visst sedan att du precis som jag gör allt som syns i kåken, men marktjänsten hon gör är värt mer än man först tror också. Sedan det där med att lita på folk, ja du har ju skaffat barn med henne - Det hade jag bara gjort med någon jag haft förtroende för i alla fall.
 
Redigerat:
  • Gilla
TorpSara och 5 till
  • Laddar…
Micro skrev:
aedwall , här finns en lag till [länk]
Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för den missvisande länken...:surprised:
Får skylla på att jag var trött...googlade bara lite snabbt på hur fort sambolagen trädde i kraft , fick upp en massa lagtext o det blev fel...:banghead:
 
Det enda rätta måste vara att du tar dit en värderingsman, du får ett värde på huset och din sambo tar ett lån på hälften av den summan. ...alt. tar över den summan av ditt lån.
Detta resulterar ju i att du antagligen får en mindre låneandel än henne, fast det är ju å andra sidan du dom har "pumpat in pengarna"

Fungerar inte detta så får ni väl sälja och köpa en gemensam bostad och skriva papper ifrån början.

Lycka till!
 
En del av er skriver att 150000 är ganska små pengar. Visst. Om man har en lön på +50000 i mån kan man spara det ganska fort. Men för en kille som inte varit duktig i skolan och har vanlig sketen anställning med 23000 brutto och fått 500000 till insats av föräldrar är 150' mycket pengar! Varför skulle han skänka bort 50% av allt han har till en som kanske lämnar honom inom 4-5 år?
 
  • Gilla
Mattias L. och 1 till
  • Laddar…
Svåra frågor där många stenar vänts på och som väl belyser komplexiteten i vårt moderna sätt att leva där separationer blivit ett slags normaltillstånd. Många kloka saker har sagts, låt mig bara tillägga:

L Y S S N A till ditt hjärta, om man inget vågar kan man inget vinna, alla värden i livet är inte mätbara enligt matematiska lagar.
 
Och varför ska den andre bo inhyst och aldrig känna det som att det är dennes hem också? Och bli påtvingad allt som "måste" göras...
 
F
Jag känner att det där med 150 000 kr var riktat till mig och vill därför gärna kommentera det.

Markarbetaren skriver ovanför mitt inlägg att det i hans fall handlade om ca 5 000 000 kr och i det caset är det lika självklart för mig. Varför skulle jag skänka bort halva min förmögenhet, så i det fallet hade hon fått leva med delad ekonomi. Ännu värre såklart om en person (spelar ingen roll om det är han eller hon) kommer in med miljonskulder till ett förhållande med ett förhållande med en välbärgad partner.

Men i detta fallet då skulderna faktiskt tar upp en såpass stor del av huset så anser i alla fall jag att inte 150 000 kr är en stor summa. Trådskaparen får väl lägga in att han fått en tjej som förmodligen också har ett jobb och drar in pengar till hushållet, som gör en massa jobb i det hemmet och dessutom gett honom en arvinge.

I det fallet är verkligen inte 150 000 kr speciellt mycket.


Sedan kan jag säg att vi tjänar lika mycket, jag har 23 500 brutto. Vilket blir ca 19 000 kr efter skatt
 
D09
Men om man vänder på det.. För skojs skull och spekulerar i att pengar inte är viktigt..

Varför kan man då inte känna att ett hus är ett hem om man inte äger det?

Eller vad säger alla som hyr lägenheter / rum när man åker xxx från t ex krogen

- Ha det gott, nu drar jag till lägenheten/ radhuset / rummet 😉 eller säger man hem?

Eller måste man äga 50% för att ens vilja hjälpa till med en renovering?

Eller indirekt ha betalt för att umgås med sina barn? Partnern får ju en högre levnadsstandard om den andra renoverar..

Jag skulle dock inte ta emot en andel på ett hus om min sambo så skänkte den till mig.
 
Oavsett arbetsinsats, så borde det väl finnas ett taxeringsvärde och ett marknadsvärde på huset? Taxeringsvärdet vet ni väl redan, och marknadsvärdet kan ni ta dit en mäklare för att bedöma. Sedan är det väl "bara" att dela lika?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.