Mäklararvodet är säkert över 100 0000, kanske närmare 200 000.M MGA89 skrev:
Mäklarens prisbedömning var betydligt lägre, hur trolig är budgivning som drar iväg upp mot 5 mille?
Kalkylera med mäklarens indikatipn, blir det över den indikationen är det "grädde på moset"
Försäljningspris ca 4 500 000 kr ger med dina uppgifter ca 2 900 000 kvar till ny bostad, när lån är löst, mäklararvode, reavinst flytt och städkostnader är betald.
Gör ingen glädjekalkyl innan försäljningen är slutförd.
Du har trots allt ett guldläge om du i unga år, efter slutförd utbildning, kan skaffa en bostad för ca 3 mille utan att låna pengar.
Medlem
· Stockholms län
· 500 inlägg
Här ska du verkligen anlita någon större revisionsbyrå (Kpmg/Pwc) för att räkna fram korrekt inbetalning av skatt efter dina förutsättningar. Skatteplanering elakt kallat…M MGA89 skrev:
Jag styckade och sålde av 2 tomter och revisionsfirman kunde få ner min skatteinbetalning från ca. 270.000 till 115.000.
Mvh
Man reagerar olika. Det är inte konstigt att bli handlingsförlamad och bara se hinder i stället för möjligheter när ens förälder dör. Sorg tar sig olika uttryck.A A bygg skrev:Tycker att denna tråd och TS börjar luta åt ett troll
Om min far avled skulle jag vara mer ledsen för dödsfallet, än att ärva 4-5 miljoner.....
Kanske man blir lite förvirrad också. Varför bär man upp möbler till övervåningen om det mesta ska bort på ett eller annat sätt.
Därför att överblicken ökar och det blir lättare att se vad som en vill spara, slänga, sälja, skänka osv. Möblerna måste ju ändå upp en våning för att komma bort från huset och billigast är att bära upp dem själv. Dock de som ska säljas kan ju stå kvar nere och de finns möbler att sälja kvar i källaren. Allt är icke uppburet.A aries skrev:
Finns det några bilder på kåken ? , bilder säger mycket mer om evt. behov av renoveringar
Tänk gärna till någon månad eller två, innan ni skrider till verket, nu börjar det snart bli sommar tider och det kanske är bättre att vänta till Aug/Sep innan man lägger ut till försäljning
Tänk gärna till någon månad eller två, innan ni skrider till verket, nu börjar det snart bli sommar tider och det kanske är bättre att vänta till Aug/Sep innan man lägger ut till försäljning
M MGA89 skrev:
▪️Men då så! Då är läget under ”kontroll”! Du vill ju inte skriva vilken kommun vi pratar om, men jag uppfattade det som att du ville bo i Stockholm. För mig är Stockholm just Stockholm med närförort. Vi pratar inte Västerhaninge, Märsta, Åkersberga osv. Sorry då missförstod jag dig.M MGA89 skrev:
▪️Sedan är det ju inget som säger att detta inte är ett lockpris och att det kommer att gå upp väsentligt.
▪️Likafullt är det bra om du ställer in dig på att inte leva ett liv i sus och dus. Du ska fortsätta plugga och kanske t o m fortsätta efter gymnasiet. Med endast det kan det vara svårt att få välbetalda jobb direkt.
▪️Oavsett hur du tänker göra med studier och försäljning, bör du ställa in dig på att ditt arv inte kommer att ge dig ”nyckeln till frihet”. Vore jag du skulle jag satsa på att bli klar med skolan, fortsätta bo i din lägenhet, försöka se om du kan få till ett byte till bättre område. Att ha en bostad med förstahandskontrakt är inte att förakta och inget du ska ge upp.
▪️Sälj huset direkt. Det kommer bara att belasta dig med kostnader som du idag inte kan överblicka. Du verkar inte vara den kunniga, händiga typen och om du är ensamstående kan det vara jättetungt att lösa själv. Hade ni varit två och du inte haft tummen mitt i hand, hade du kunnat göra en affär av ditt arv, eller en framtida bostad till dig och din familj. Nu kommer huset tyvärr att bli en belastning för din ekonomi och du verkar inte ha mycket koll om husägande. Förlåt, inte illa ment, men ”alla bör och ska inte ha hus”.
▪️Jag är själv ensamstående efter separation och har ett stort hus (275 kvm + ouppvärmd vind, samt flera uthus, förråd och friggebod) att sköta med tillhörande stor trädgård (2300 kvm) från 1921. I hyfsat gott skick, men ständigt händer det saker som tickar pengar. Ofta det är ganska ansenliga belopp. Så gott som dagligen ställer jag mig frågan om det är värt det och för mig är det det. Jag bor i ett attraktivt område 600 meter från havet, där det inte är några som helst problem att sälja med god vinst. Men allt måste underhållas, ses över och åtgärdas. Då KRÄVS DET att det finns 1. En väl tilltagen plånbok. 2 Ett visst kunnande. 3. Ett visst intresse. 4. Och sist men inte minst, en känsla av att det är kul och roligt att äga ett hus! Utläst av det du skrivit har du inte något av dessa fyra punkter och då hjälper du dig själv med att sälja så snabbt som möjligt.
▪️Synd kan jag känna, att du och din pappa inte hade ett gemensamt intresse för huset medan han fortfarande levde. Du har ju varit vuxen ganska många år och ni tillsammans hade kanske kunnat göra ditt kommande arv till något värdefullt och beständigt.
▪️Konkret skull jag råda dig till att:
- sluta bära runt på prylarna inne i huset. Meningslöst/tidsödande…
- fota och sälj allt du vill bli av med på Marketplace och Blocket
- ordna en loppis på hemmaplan och låt folk komma och köpa direkt på plats
- kasta och kör resten till tippen eller skänk bort
- annonsera och få hjälp med städningen. Mycket lättare att städa ett ”tomt” hus.
- sedan visar du upp huset för minst tre olika mäklare som känner till ”ditt” område
- fråga efter ev råd av dem, om du kan göra några åtgärder som förbättrar priset
- sedan säljer du pappas hus och när allt är klart funderar du över ditt framtida boende
- själv skulle jag inte skjuta upp vinstskatten. Så surt med alla ”skulder” man ska leva med; vinstskatt, studielån, bostadslån osv. Mycket skönare att veta att det du har, det har du. Jag är inte i skuld till någon och det är en ljuvlig känsla. Allt jag har är mitt och jag är fri att göra vad jag vill med detta. Usch, att vara skuldsatt åt alla håll. När banken äger mer än man själv gör i huset man bor i, så är man egentligen bara en ”hyresgäst”. Helt i klorna på bankerna och deras räntehöjningar.
Lycka till med allt!
Detta gäller en kranskommun. Intresse för huset finns men inte intresse av att bo där. Kul och roligt att bo i hus tycker jag att det är men inte i detta hus då det är i det skick det är. Tummen mitt i hand har jag ej. Dessutom har jag lätt för att lära mig saker och ta reda på information när det behövs. Dock inte sagt att detta räcker för att renivera/underhålla en villafastighet. Vad gäller att skjuta upp vinstskatt beror det på hur mycket pengar som blir kvar om hela skatten betalas och efter köpt lägenhet. Om summan kvar blir låg kan det ev. vara värt att skjuta upp vinstskatten om det nu är möjligt att göra på ett arv av dödsbo vilket först måste tas reda på. Självklart kommer arvet inte ge mig ekonomisk frihet livet ut.B Byggahus48 skrev:▪️Men då så! Då är läget under ”kontroll”! Du vill ju inte skriva vilken kommun vi pratar om, men jag uppfattade det som att du ville bo i Stockholm. För mig är Stockholm just Stockholm med närförort. Vi pratar inte Västerhaninge, Märsta, Åkersberga osv. Sorry då missförstod jag dig.
▪️Sedan är det ju inget som säger att detta inte är ett lockpris och att det kommer att gå upp väsentligt.
▪️Likafullt är det bra om du ställer in dig på att inte leva ett liv i sus och dus. Du ska fortsätta plugga och kanske t o m fortsätta efter gymnasiet. Med endast det kan det vara svårt att få välbetalda jobb direkt.
▪️Oavsett hur du tänker göra med studier och försäljning, bör du ställa in dig på att ditt arv inte kommer att ge dig ”nyckeln till frihet”. Vore jag du skulle jag satsa på att bli klar med skolan, fortsätta bo i din lägenhet, försöka se om du kan få till ett byte till bättre område. Att ha en bostad med förstahandskontrakt är inte att förakta och inget du ska ge upp.
▪️Sälj huset direkt. Det kommer bara att belasta dig med kostnader som du idag inte kan överblicka. Du verkar inte vara den kunniga, händiga typen och om du är ensamstående kan det vara jättetungt att lösa själv. Hade ni varit två och du inte haft tummen mitt i hand, hade du kunnat göra en affär av ditt arv, eller en framtida bostad till dig och din familj. Nu kommer huset tyvärr att bli en belastning för din ekonomi och du verkar inte ha mycket koll om husägande. Förlåt, inte illa ment, men ”alla bör och ska inte ha hus”.
▪️Jag är själv ensamstående efter separation och har ett stort hus (275 kvm + ouppvärmd vind, samt flera uthus, förråd och friggebod) att sköta med tillhörande stor trädgård (2300 kvm) från 1921. I hyfsat gott skick, men ständigt händer det saker som tickar pengar. Ofta det är ganska ansenliga belopp. Så gott som dagligen ställer jag mig frågan om det är värt det och för mig är det det. Jag bor i ett attraktivt område 600 meter från havet, där det inte är några som helst problem att sälja med god vinst. Men allt måste underhållas, ses över och åtgärdas. Då KRÄVS DET att det finns 1. En väl tilltagen plånbok. 2 Ett visst kunnande. 3. Ett visst intresse. 4. Och sist men inte minst, en känsla av att det är kul och roligt att äga ett hus! Utläst av det du skrivit har du inte något av dessa fyra punkter och då hjälper du dig själv med att sälja så snabbt som möjligt.
▪️Synd kan jag känna, att du och din pappa inte hade ett gemensamt intresse för huset medan han fortfarande levde. Du har ju varit vuxen ganska många år och ni tillsammans hade kanske kunnat göra ditt kommande arv till något värdefullt och beständigt.
▪️Konkret skull jag råda dig till att:
- sluta bära runt på prylarna inne i huset. Meningslöst/tidsödande…
- fota och sälj allt du vill bli av med på Marketplace och Blocket
- ordna en loppis på hemmaplan och låt folk komma och köpa direkt på plats
- kasta och kör resten till tippen eller skänk bort
- annonsera och få hjälp med städningen. Mycket lättare att städa ett ”tomt” hus.
- sedan visar du upp huset för minst tre olika mäklare som känner till ”ditt” område
- fråga efter ev råd av dem, om du kan göra några åtgärder som förbättrar priset
- sedan säljer du pappas hus och när allt är klart funderar du över ditt framtida boende
- själv skulle jag inte skjuta upp vinstskatten. Så surt med alla ”skulder” man ska leva med; vinstskatt, studielån, bostadslån osv. Mycket skönare att veta att det du har, det har du. Jag är inte i skuld till någon och det är en ljuvlig känsla. Allt jag har är mitt och jag är fri att göra vad jag vill med detta. Usch, att vara skuldsatt åt alla håll. När banken äger mer än man själv gör i huset man bor i, så är man egentligen bara en ”hyresgäst”. Helt i klorna på bankerna och deras räntehöjningar.
Lycka till med allt!
Redigerat:
Nu är ju uppskjuten reavinstskatt sen ett bra tag helt kostnadsfritt, så att inte skjuta upp den om möjligheten finns - är faktisk ren ekonomisk värdeförstöring. Ett riskfritt sparkonto ger idag strax under 3.5% ränta... (Max 660tkr skatt kan dock uppskjuten och som skrivits tidigare, kvotering görs av vinsten om billigare boende införskaffas)
Latent skatteskuld eller uppskjuten reavinstskatt är det bästa lån man kan ha i dagsläget!
Studielån är trots försämring också bra.
Oaktat bostadspriserna gått ner en del är det för de flesta fortfarande nödvändigt att låna till bostadsköp. Ju mer lån man kan lösa genom ovan exempel och inte via bostadslån - desto bättre. ->Lägre ränta och amortering.
Att inte belåna sin bostad alls må kännas tryggt men är på lång sikt ingen bra affär rent ekonomiskt. Räntekostnader är avdragsgilla (kräver förstås inkomster) - skattereglerna gör skuldsättning fördelaktig även om räntorna är högre nu. På sikt stiger bostadspriserna och skulden inflateras bort...
(Jobbar inom finansbranschen och är utbildad inom ekonomi och skatt)
Tips: mäklarna som sålt i området har tillgång till bättre statistik på vad som sålts och hur olika objekt ska jämföras. För villor som avviker från normen ger Booli/Hemnet rätt dåliga uppskattningar. Mäklarna kan om de får se objektet ofta ge en mer preciserad uppskattning. Sen är det ytterst marknaden och spekulanterna som avgör. Budstrid eller inte...
Ditt objekt köps troligen av någon hantverkskunnig som ser möjligheten renovera upp själv med eget arbete.
Latent skatteskuld eller uppskjuten reavinstskatt är det bästa lån man kan ha i dagsläget!
Studielån är trots försämring också bra.
Oaktat bostadspriserna gått ner en del är det för de flesta fortfarande nödvändigt att låna till bostadsköp. Ju mer lån man kan lösa genom ovan exempel och inte via bostadslån - desto bättre. ->Lägre ränta och amortering.
Att inte belåna sin bostad alls må kännas tryggt men är på lång sikt ingen bra affär rent ekonomiskt. Räntekostnader är avdragsgilla (kräver förstås inkomster) - skattereglerna gör skuldsättning fördelaktig även om räntorna är högre nu. På sikt stiger bostadspriserna och skulden inflateras bort...
(Jobbar inom finansbranschen och är utbildad inom ekonomi och skatt)
Tips: mäklarna som sålt i området har tillgång till bättre statistik på vad som sålts och hur olika objekt ska jämföras. För villor som avviker från normen ger Booli/Hemnet rätt dåliga uppskattningar. Mäklarna kan om de får se objektet ofta ge en mer preciserad uppskattning. Sen är det ytterst marknaden och spekulanterna som avgör. Budstrid eller inte...
Ditt objekt köps troligen av någon hantverkskunnig som ser möjligheten renovera upp själv med eget arbete.
PS. För att kunna ta med dig reavinstskatten med uppskov måste du överföra villan på dig själv och sälja i eget namn, samt iaf på pappret bosätta dig där och avvakta i ca 1 år - därav knappast aktuellt givet din situation. Försäljningen underlättas om du säljer i eget namn - knöligt sälja genom dödsbo även om det absolut går.J JASpennare skrev: