Endast i förrättningsakterna. Det hade varit toppen med ett attribut, som anger beteckningen på den akt där gränsen skapades eller senast bestämdes, på varje gränslinje i geodatabanken. Lantmäterimyndigheten kunde då lägga in denna information under förrättningens gång efterhand som det utreds, liksom man lägger in inmätta befintliga gränspunkter. Sedan skulle den som använder informationen kunna högerklicka på en gränslinje och välja att öppna akten.Krille-72 skrev:
Efter att ha fått frågan direkt från Krille och tittat närmare på saken kan jag konstera följande i hans fråga.
Gränsen i fråga är en gammal rågång mellan två hemman som tidigast redovisades genom en arealavmätning på 1800-talets mitt. Detta var en åtgärd som bara redovisade hävden och inte bestämde några gränser, således ännu äldre hävd.
I samband med Krilles hemmans uppdelning på 1900-talets början avsöndrades strandremsorna i fastigheter medan den andra marken ägostyckades. Då anges tre gränspunkter utmed krilles linje samt två stommätpunkter (en gränspunkt är även en stomnätspunkt). Avsöndringskartan och ägostyckningskartan är nära identiska.
Om gränspunkterna tillkom vid ägostyckningen eller ej framgår inte. Rågången var i alla fall inte föremål för en bestämning eller ägoutbyte.
Vid sekundärdelningar därefter anges inte de ursprungliga gränsmarkeringarnas typ utan bara med punktnummer så det är oklart om de ursprungliga markeringarna återfunnits när dessa markerats (sammanlagt tre "nya" markeringar). Om de inte ligger i linje mellan de tre ursprungliga (om de går att återfinna) så är de att betrakta som excentriska även om de inte anges som detta i sina respektive handlingar.
Frågan om de tre ursprungliga markeringarnas bedömning som fastställda eller inte lämnar jag åt myndigheten att tolka om en urminnes hävd kan anses föreligga (i det fall de anses vara tillkomna innan avsöndringen/ägostyckningen men inte kan fastställas när).
Vidare kan jag konstatera att det är en KLM som gjort sekundärdelningarna och jag har en oroande känsla av att de tre ursprungliga markeringar som anges med koordinater i dessa förrättningar just är vad de är. koordinater som KLM kanske inte har full kontroll över dess noggrannhet då de transformerats in från ägostyckningskartan (ca 200 fastigheter bildades då) och därefter tagits som oproblematiska trots att en oklarhet råder. Men, jag kan ha fel och man hittat dom när man gjort sekundärdelningarna men varför har då inte markeringstyperna angetts...
ps. Huruvidas sista kommentar är en bra sammanfattning av läget. Jag har lagt ca 4 tim på att tolka handlingar och läst gamla protokoll och ändå har jag inte ett glasklart svar. Och då är arkivforskning min specialitet...
Gränsen i fråga är en gammal rågång mellan två hemman som tidigast redovisades genom en arealavmätning på 1800-talets mitt. Detta var en åtgärd som bara redovisade hävden och inte bestämde några gränser, således ännu äldre hävd.
I samband med Krilles hemmans uppdelning på 1900-talets början avsöndrades strandremsorna i fastigheter medan den andra marken ägostyckades. Då anges tre gränspunkter utmed krilles linje samt två stommätpunkter (en gränspunkt är även en stomnätspunkt). Avsöndringskartan och ägostyckningskartan är nära identiska.
Om gränspunkterna tillkom vid ägostyckningen eller ej framgår inte. Rågången var i alla fall inte föremål för en bestämning eller ägoutbyte.
Vid sekundärdelningar därefter anges inte de ursprungliga gränsmarkeringarnas typ utan bara med punktnummer så det är oklart om de ursprungliga markeringarna återfunnits när dessa markerats (sammanlagt tre "nya" markeringar). Om de inte ligger i linje mellan de tre ursprungliga (om de går att återfinna) så är de att betrakta som excentriska även om de inte anges som detta i sina respektive handlingar.
Frågan om de tre ursprungliga markeringarnas bedömning som fastställda eller inte lämnar jag åt myndigheten att tolka om en urminnes hävd kan anses föreligga (i det fall de anses vara tillkomna innan avsöndringen/ägostyckningen men inte kan fastställas när).
Vidare kan jag konstatera att det är en KLM som gjort sekundärdelningarna och jag har en oroande känsla av att de tre ursprungliga markeringar som anges med koordinater i dessa förrättningar just är vad de är. koordinater som KLM kanske inte har full kontroll över dess noggrannhet då de transformerats in från ägostyckningskartan (ca 200 fastigheter bildades då) och därefter tagits som oproblematiska trots att en oklarhet råder. Men, jag kan ha fel och man hittat dom när man gjort sekundärdelningarna men varför har då inte markeringstyperna angetts...
ps. Huruvidas sista kommentar är en bra sammanfattning av läget. Jag har lagt ca 4 tim på att tolka handlingar och läst gamla protokoll och ändå har jag inte ett glasklart svar. Och då är arkivforskning min specialitet...
Jag måste passa på att utrycka min otroliga tacksamhet till Brentman ditt engagemang i frågan. Det jag nu sakta men säkert börjar förstå är att det här med gränser är mycket mer komplicerat än vad jag någonsin kunnat ana.B Brentman skrev:
Det blir inte lättare när gränspunkter byter namn och försvinner genom åren utan förklaring. Det finns säkert förklaringar även till detta men då måste man nog vara väldigt insatt.
Jag har beställd en nybyggnadskarta och har idag muntligen blivit lovad att man ska visa mig på plats var gränsen går. Enligt hen jag pratade med så vet man med stor säkerhet var gränsen går.
Det som gör det hela så spännande är att jag hittat 2 gamla punkter som alltså ligger på den gamla Rågången (tror jag). Jag skulle uppskatta att det är ca 60 m mellan dessa punkter. När jag spänner ett snöre mellan dessa punkter så hamnar en ny gränsmarkering från 2012 minst 50 cm utanför snöret.
Än en gång. Ett stort tack för hjälpen. Har ni problem eller frågor om vattenskador, badrum eller mycket annat inom bygg så lovar jag att göra mitt bästa för att hjälpa till.
Från Brentman: ”Vidare kan jag konstatera att det är en KLM som gjort sekundärdelningarna och jag har en oroande känsla av att de tre ursprungliga markeringar som anges med koordinater i dessa förrättningar just är vad de är. koordinater som KLM kanske inte har full kontroll över dess noggrannhet då de transformerats in från ägostyckningskartan (ca 200 fastigheter bildades då) och därefter tagits som oproblematiska trots att en oklarhet råder. Men, jag kan ha fel och man hittat dom när man gjort sekundärdelningarna men varför har då inte markeringstyperna angetts...”
Detaljplanen runt vårt område gjordes om 1994. Området är större än vårt område och består av minst 4 olika detaljplaner.
Om jag nu tolkar allt rätt, vilket jag inte är säker på, så lever antagligen många grannar i tron om att dom vet var gränsen går. Men i praktiken är gränserna inte juridiskt fastslagna.
Det jag nu undrar är hur tillförlitliga uppgifterna på geodata.se är egentligen.
Tittar jag på min egen vänstra gräns som tillkom vid avsöndringen 1924 så står det 0,02 på gränslinjerna från geodata. Det finns 4 punkter. 2 är nya och är juridiskt fastslagna OM jag förstår Brentman rätt. Det 2 yttersta gränspunkterna på denna räta linje är antagligen inte juridiskt fastslagna om jag tolkat allt rätt. Dom härstammar från avsöndringen 1924.
Ändå ser gränsen ”säker ut” om man tittar på geodata.se
1924 fanns ytterligare en gränspunkt med på kartan. (Hb). Den finns inte med på geodata.se
Detaljplanen runt vårt område gjordes om 1994. Området är större än vårt område och består av minst 4 olika detaljplaner.
Om jag nu tolkar allt rätt, vilket jag inte är säker på, så lever antagligen många grannar i tron om att dom vet var gränsen går. Men i praktiken är gränserna inte juridiskt fastslagna.
Det jag nu undrar är hur tillförlitliga uppgifterna på geodata.se är egentligen.
Tittar jag på min egen vänstra gräns som tillkom vid avsöndringen 1924 så står det 0,02 på gränslinjerna från geodata. Det finns 4 punkter. 2 är nya och är juridiskt fastslagna OM jag förstår Brentman rätt. Det 2 yttersta gränspunkterna på denna räta linje är antagligen inte juridiskt fastslagna om jag tolkat allt rätt. Dom härstammar från avsöndringen 1924.
Ändå ser gränsen ”säker ut” om man tittar på geodata.se
1924 fanns ytterligare en gränspunkt med på kartan. (Hb). Den finns inte med på geodata.se
Kartan på geodata saknar rättslig verkan.
Det känner jag till. Men det är intressant att LM säger att den stämmer enligt den noggrannhet som anges. I mitt fall kan det vara så. Eller inte?B nord123 skrev:
Sen misstänker jag att Lm sätter ut nya gränser som blir juridiskt gällande utan att faktiskt undersöka gamla gränser ordentligt först. Kanske finns någon förklaring även till detta?
De vill undvika tjafs och eventuellt överklagande av förrättningskostnaden. Gör de förrättningen för dåligt bör man överklaga.
Säger LM att det stämmer? Ofta lägger kommunerna in information om hög noggrannhet trots att det inte stämmerDet känner jag till. Men det är intressant att LM säger att den stämmer enligt den noggrannhet som anges. I mitt fall kan det vara så. Eller inte?
Sen misstänker jag att Lm sätter ut nya gränser som blir juridiskt gällande utan att faktiskt undersöka gamla gränser ordentligt först. Kanske finns någon förklaring även till detta?
Ville dom undvika överklagandet borde dom väl vara noggranna i sin myndighetsutövning?C civilingenjören skrev:
Jag har för mig att man har 4 v på sig att överklaga. Någon som vet om det går att överklaga längre än så ifall man kan visa att något troligen är fel?
Lm har på mail skrivit att det är högst osannolikt att gränsen inte stämmer då den anges med låg felmarginal i deras system. Fick även en utskrift som visar gränsen mot en satellitbild. Men troligen har dom rätt. Gränsen stämmer mot de nya pinnar som tillkommit på senare år och som jag tolkar det är juridiskt gällande men inte mot den gamla rågränsen som rimligen borde vara den som gäller juridiskt...M Manfreds skrev:
Begär resning
Som jag förstått det lyckades lantmäterimyndigheten i detta fall undvika överklagande genom att göra det billigt i stället för noggrant. Myndigheten bedömde att risken för överklagande hade varit större om förrättningen hade gjorts noggrannare (d.v.s. dyrare), vilket verkar ha varit en riktig bedömning. Nu har besvärstiden gått ut.
Nej, har gränsen mellan två fastigheter bestämts är det det som gäller även om man senare skulle lyckas hitta de gränsmärken som gällde innan. Det är meningen att man ska kunna lämna osäkerheten bakom sig, gå vidare och inrätta sig efter den nya, väldefinierade gränsen. Därför får respektive ägare på vardera sidan om gränsen en besvärshänvisning med en frist om 4 veckor.
Vi är inte ute efter att överklaga. Vi vill bara veta var gränsen går mot ett naturreservat som är vår högra granne. Tack vare er har intresset för gränser väckts. Och jag kan bara konstatera att systemet inte verkar vara anpassat för en villaägare. Om vi bryter en gren inne på naturreservatet kan vi bli åtalade. Men när LM sätter ut nya tomtpinnar så kan dom alltså slarva. Och om dom slarvar och man inte upptäcker det inom 4 v. Då kan man inte begära rättning!C civilingenjören skrev:
Det tycker jag känns märkligt. Jag kan också tycka att OM en myndighet som LM sätter ut en eller flera nya markeringar på en gräns, som är juridiskt korrekta. Då borde dom rimligen se till så att HELA den gränslinjen markeras med juridiskt korrekta markeringar.
Om jag nu försöker sammanfatta vår gräns mot naturreservatet så tror jag att det är så att vi har gamla gränsmarkeringar som antagligen är juridiskt gällande. Mellan dessa har vi nya markeringar som är juridiskt gällande. Men drar man en linje mellan dessa så måste nog gränsen ritas om från ett rakt streck.