Han är som du kanske vet inte intresserad av att bli hjälpt, det handlar mest om att klaga så mycket som möjligt och göra så långa, oftast obegripliga, inklippta kommentarer som möjligt.M -MH- skrev:
Vid fastighetsbestämning av gräns bestäms aldrig enbart en punkt utan en gränssträcka. (Dock kanske bara en punkt på gränsen är definierad och sedan definieras en riktning mot en annan punkt, fast gränsen slutar i en odefinierad punkt innan den.)M -MH- skrev:
Dessa mått är koordinater i ett system som definieras av baslinjen. Dock kan onoggrannheten vara för stor om koordinaterna anges i decimetrar eller halvmetrar. Detta avgörs av basnivåer som skiljer sig berorende på markanvändning.M -MH- skrev:
Särskild gränsutmärkning kan även göras för att förtäta markeringar, det vill säga markera i punkter där det aldrig har funnits markering.SarB skrev:
Varför har du rätt till dina kläder, saker, bostad osv.N Nils ST skrev:
Ändå in på 1990 talet fick länsstyrelsen via lantmäteriet stjäla från jordbrukare.
Tjänstemän från lantbruksnämnden & lantmäteriet sprang omkring med sina kartor och bestämde vilka som skulle få köpa vad och vilka som skulle få bidrag och vad som skulle planteras igen med skog,
Sosseriets storhetstid...
Något liknande skulle aldrig hända i ett riktigt demokratiskt land.
Vill staten ta det du köpt, förvaltat och vårdat ska dom ju bara få göra det.
Eller hur enligt ditt sätt att resonera, a la Nordkorea !
Lägg ner.B nord123 skrev:
Påstår du att de laga skiften som gjordes var till nackdel för Sverige?B nord123 skrev:
Varför?
Redigerat:
Nej, det påstod han uppenbarligen inte. Din fråga är mycket långsökt. Laga skifte infördes enligt Wikipedia efter beslut år 1827 och upphörde när fastighetsbildningslagen infördes år 1970 (förutom några pågående förrättningar som slutfördes därefter enligt äldre lag). Han skrev om lantbruksnämnden (som infördes efter beslut år 1948), igenplantering och att det pågick in på 1990-talet. Igenplantering var nog knappast aktuellt före år 1970 så de förrättningar som han menar var fastighetsregleringar (och kanske en del sammanläggningar) enligt fastighetsbildningslagen.
Jag inväntar svar från den jag ställde frågan till istället. Det finns fler situationer än de du beskrivit man kan ha refererat till, personen i fråga angav inga tidsaspekter och det handlade ju inte enbart om igenplantering, utan var en mycket vid beskrivning med flera exempel. Att "lantmäteriet sprang omkring med kartor och beslutade vem som får köpa vad" behöver, särskilt inte efter att jag sett tidigare inlägg av personen i fråga, innebära enbart regleringar eller sammanläggningar enligt FBL.C civilingenjören skrev:
Det har du nog rätt i men det är en legitim känsla. Sverige var ingen rättsstat under sosseriets storhetstid och fälldes ofta i Europadomstolen för brott mot europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, vilket regimen struntade högaktningsfullt i tills den ville gå med i EG. Då (1995) var den tvungen att införa konventionen som lag (gällde tidigare som folkrätt).kashieda skrev:
Redogörelse om lantbruksnämndens uppdrag till KR -gårdar
Arronderingen i skogsmarken var inte den bästa inom xxxxxx by missnöje levde kvar
från 18xx års laga skifte med många små skiften utslängda lite hip som hap här och där som
dessutom vid generationsskiften blivit styckade i mindre lotter vilket inte var det bästa
I Lantbruksnämndens planering av jord-och skogsbruket för xxxxxx by har enheter efter viss
förstärkning bedömts kunna bli bärkraftigare och bli bestående. Enhetens areal om ca xx hektar är
fördelad på tre ställen. För erhållande av bättre arrondering inom jordbruksnäringarna har LM genom avstyckningar, ägoutbyte och omfördelning mellan olika fastigheter och lantbruksnämndens fastigheter inom xxxxxx by på sådant sätt, att beskrivna brukningsenheter i framtiden erhåller sin areal i färre antal och större skiften i anslutning till brukningsenhetens centrum.
Avsikten med LM-förrättningarna förutom nämnda ägoutbyten, är att förstärka brukningsenheten med
skogsskiften m xx hektar tillhörande lantbruksnämndens fastigheter inom xxxxxx by.
Skiftet är beläget vid xxfjärden Den föreslagna styckningslotten angränsar skogsskiftet till
fastigheten xxxxxx, vilken icke bärkraftiga fastighet i nära framtid kommer att bli disponibel för
lantbruksnämndens räkning. Härvid kommer nu aktuell styckningslott att tillsammans med nämnda
skogsskifte bilda ett sammanhängande.
Den genom LM-avstyckning och sammanläggning bildade fastigheten kommer att i sina skiften innehålla
cirka xxx hektar i ett sammanhängande skifte
Arronderingen i skogsmarken idag är inte den bästa. Underhandlingar härom har redan påbörjats. Nu
aktuell LM-förrättning får därför ses som ett led i pågående storleksrationalisering inom jord och
skogsbruket. Resterande del av styckningsfastigheten kommer att nyttjas till förstärkning av andra
jordbruksfastigheter inom xxxxxx by.
Lantbruksnämndens uppdrag var att genom rationalisering inlösa/avstycka mindre olönsamma sprida
skiften till att bilda större gårdar med bärkraftigare och rationellare drift av gröna näringar
Under 1960-70 talet då staten omorganiserade via lantbruksnämnden som senare gick in i länsstyrelsen.
Man gjorde ju då en bedömning vilka som hade bäst förutsättningar att bedriva jord och
skogsbruk
Under 1900-talet ändrades förutsättningarna för Svenskt jordbruk drastiskt. Antalet jordbrukare och
jordbruksföretag minskade kraftigt och den agrara produktionen underställdes nya krav på modernitet
och effektivitet. Staten försökte kontrollera omvandlingen genom rådgivning, subventioner och
lagstiftning som t.ex. reglerade rätten att köpa och sälja jordbruksmark.
Konflikter som uppstod mellan stat och befolkning i frågor om jordägande under
strukturomvandlingens mest intensiva fas.
I vissa fall ritade man genom LM om en hel by, beslagtog och fördelade mark under flera år. I dess spår följde
personliga konkurser och en jordbruksbygd som inte hämtade sig förrän flera år och ägarbyten
senare.
Redan 1955, efter bara tio års verksamhet, riktade JO skarp kritik mot lantbruksnämndernas sätt att
fungera och agera. I december 1958 riktar riksdagens revisorer allvarlig kritik mot
lantbruksnämndernas verksamhet. Så allvarlig att man förordar att de avvecklas.
Det skulle komma att ta över 30 år innan lagen om förvärvstillstånd och lantbruksnämnderna avskaffades.
Arronderingen i skogsmarken var inte den bästa inom xxxxxx by missnöje levde kvar
från 18xx års laga skifte med många små skiften utslängda lite hip som hap här och där som
dessutom vid generationsskiften blivit styckade i mindre lotter vilket inte var det bästa
I Lantbruksnämndens planering av jord-och skogsbruket för xxxxxx by har enheter efter viss
förstärkning bedömts kunna bli bärkraftigare och bli bestående. Enhetens areal om ca xx hektar är
fördelad på tre ställen. För erhållande av bättre arrondering inom jordbruksnäringarna har LM genom avstyckningar, ägoutbyte och omfördelning mellan olika fastigheter och lantbruksnämndens fastigheter inom xxxxxx by på sådant sätt, att beskrivna brukningsenheter i framtiden erhåller sin areal i färre antal och större skiften i anslutning till brukningsenhetens centrum.
Avsikten med LM-förrättningarna förutom nämnda ägoutbyten, är att förstärka brukningsenheten med
skogsskiften m xx hektar tillhörande lantbruksnämndens fastigheter inom xxxxxx by.
Skiftet är beläget vid xxfjärden Den föreslagna styckningslotten angränsar skogsskiftet till
fastigheten xxxxxx, vilken icke bärkraftiga fastighet i nära framtid kommer att bli disponibel för
lantbruksnämndens räkning. Härvid kommer nu aktuell styckningslott att tillsammans med nämnda
skogsskifte bilda ett sammanhängande.
Den genom LM-avstyckning och sammanläggning bildade fastigheten kommer att i sina skiften innehålla
cirka xxx hektar i ett sammanhängande skifte
Arronderingen i skogsmarken idag är inte den bästa. Underhandlingar härom har redan påbörjats. Nu
aktuell LM-förrättning får därför ses som ett led i pågående storleksrationalisering inom jord och
skogsbruket. Resterande del av styckningsfastigheten kommer att nyttjas till förstärkning av andra
jordbruksfastigheter inom xxxxxx by.
Lantbruksnämndens uppdrag var att genom rationalisering inlösa/avstycka mindre olönsamma sprida
skiften till att bilda större gårdar med bärkraftigare och rationellare drift av gröna näringar
Under 1960-70 talet då staten omorganiserade via lantbruksnämnden som senare gick in i länsstyrelsen.
Man gjorde ju då en bedömning vilka som hade bäst förutsättningar att bedriva jord och
skogsbruk
Under 1900-talet ändrades förutsättningarna för Svenskt jordbruk drastiskt. Antalet jordbrukare och
jordbruksföretag minskade kraftigt och den agrara produktionen underställdes nya krav på modernitet
och effektivitet. Staten försökte kontrollera omvandlingen genom rådgivning, subventioner och
lagstiftning som t.ex. reglerade rätten att köpa och sälja jordbruksmark.
Konflikter som uppstod mellan stat och befolkning i frågor om jordägande under
strukturomvandlingens mest intensiva fas.
I vissa fall ritade man genom LM om en hel by, beslagtog och fördelade mark under flera år. I dess spår följde
personliga konkurser och en jordbruksbygd som inte hämtade sig förrän flera år och ägarbyten
senare.
Redan 1955, efter bara tio års verksamhet, riktade JO skarp kritik mot lantbruksnämndernas sätt att
fungera och agera. I december 1958 riktar riksdagens revisorer allvarlig kritik mot
lantbruksnämndernas verksamhet. Så allvarlig att man förordar att de avvecklas.
Det skulle komma att ta över 30 år innan lagen om förvärvstillstånd och lantbruksnämnderna avskaffades.
Du måste öva på att skriva inlägg som någon orkar läsa...B nord123 skrev:
Du behöver inte läsa om det är för svårt att förstå...N Nils ST skrev:
Du bör och kan söka hjälp med läsförståelse och läsövningar om du har den problematiken...
Jag valde att inte kommentera innan, för jag vill inte vara elak och vill inte kritisera någon med eventuella skrivsvårigheter.B nord123 skrev:
Jag har läst hela och det är ofta svårt att förstå. Du använder fel ord och meningsuppbyggnader, på ett ställe bara slutar du mitt i en lång och svårbegriplig mening. Det bara tar slut, mitt i utan punkt eller något.
Det är en mycket bristfällig redogörelse faktiskt.
Nu svarar jag däremot, för det är skriften det är fel på, inte lässvårigheten. Tyvärr.
För att använda ditt eget råd, du bör och kan söka hjälp för att uttrycka dig i skrift om du har den problematiken.