S SNf skrev:
Hålen är inte heller förborrade, trävirket spricker!
Moderna konstruktionsskruv för trä från ex Heco och Essve skall inte förborras.
 
  • Gilla
Joak och 1 till
  • Laddar…
Mats-S
Många inlägg ang Svea Solars "klämmetod" för att fästa panelerna. Mycket snack men lite fakta.
Om metoden är så totalt felaktig och riskfylld, finns det någon som kan peka på att Svea Solars installationer drabbats av problem med att infästningen lossar? Jag har aldrig hört talas om det, men jag har väl inte specifikt letat efter fakta heller.

Någon här som kan peka på FAKTA ang att "klämmetoden" har drabbats av större skadegrad än "skruvmetoden"?
 
  • Gilla
davveno1
  • Laddar…
S
R Robert-san01 skrev:
Moderna konstruktionsskruv för trä från ex Heco och Essve skall inte förborras.
Det kan man visst gora, speciellt om det är hårt trä! Du såg väl på bilden att trävirket sprucket.
Man kan ev använda en mindre borr än vad skruven behöver som sk skälvborrande. Självborrande funkar bäst i mjukt virke med marginal till ändträ.

Sn
 
S SNf skrev:
Det kan man visst gora, speciellt om det är hårt trä! Du såg väl på bilden att trävirket sprucket.
Man kan ev använda en mindre borr än vad skruven behöver som sk skälvborrande. Självborrande funkar bäst i mjukt virke med marginal till ändträ.

Sn
Råspont är knappast hårt trä. Sprickorna på bilderna är ju bara på ytan för att skruven "tittar ut" där.
 
  • Gilla
Joak och 2 till
  • Laddar…
Mats-S Mats-S skrev:
Många inlägg ang Svea Solars "klämmetod" för att fästa panelerna. Mycket snack men lite fakta.
Om metoden är så totalt felaktig och riskfylld, finns det någon som kan peka på att Svea Solars installationer drabbats av problem med att infästningen lossar? Jag har aldrig hört talas om det, men jag har väl inte specifikt letat efter fakta heller.

Någon här som kan peka på FAKTA ang att "klämmetoden" har drabbats av större skadegrad än "skruvmetoden"?
Ok inget fel kan hålla med . Men är den prövad för vindlaster ? Använder man lika många klämmor om man ser till ex . 10 paneler. Beroende var man är i dett avlånga land. Det blåser stormar lite olika i våra landsvägar.
Har även utfört forskning kring dragningskraft vi ca 18 sekm Hur mkt rör sig paneler tenderar dom att vibrera . Om så är fallet så kan du vara säker på att lukten rör sig även pannor fast dom är tunga. Men det viktigaste att inte läkt rör sig i hård storm på spåntatat tak då river man upp u- pappen samt lukten kanske knäcks.
Vindlaster min vän är väldigt kraftiga finns någon kanal på tv som heter dödligt väder river med sig hus och bilar. Kanske inte riktigt samma i Sverige men vi har haft några riktiga stormar där både tak vält och båtar gått under... lite långt från tak men jag menar att allt du kan förakra med genomgående skruv av olika format håller emot bäst. Litar ej på några klämmor låter som dagis montage.
Ursäkta . Men sant
 
R Robert-san01 skrev:
Moderna konstruktionsskruv för trä från ex Heco och Essve skall inte förborras.
Helt rätt använd rätt rött skruv med förborrning.
K Kunken skrev:
Ok inget fel kan hålla med . Men är den prövad för vindlaster ? Använder man lika många klämmor om man ser till ex . 10 paneler. Beroende var man är i dett avlånga land. Det blåser stormar lite olika i våra landsvägar.
Har även utfört forskning kring dragningskraft vi ca 18 sekm Hur mkt rör sig paneler tenderar dom att vibrera . Om så är fallet så kan du vara säker på att lukten rör sig även pannor fast dom är tunga. Men det viktigaste att inte läkt rör sig i hård storm på spåntatat tak då river man upp u- pappen samt lukten kanske knäcks.
Vindlaster min vän är väldigt kraftiga finns någon kanal på tv som heter dödligt väder river med sig hus och bilar. Kanske inte riktigt samma i Sverige men vi har haft några riktiga stormar där både tak vält och båtar gått under... lite långt från tak men jag menar att allt du kan förakra med genomgående skruv av olika format håller emot bäst. Litar ej på några klämmor låter som dagis montage.
Ursäkta . Men sant
 
K Kunken skrev:
Ok inget fel kan hålla med . Men är den prövad för vindlaster ? Använder man lika många klämmor om man ser till ex . 10 paneler. Beroende var man är i dett avlånga land. Det blåser stormar lite olika i våra landsvägar.
Har även utfört forskning kring dragningskraft vi ca 18 sekm Hur mkt rör sig paneler tenderar dom att vibrera . Om så är fallet så kan du vara säker på att lukten rör sig även pannor fast dom är tunga. Men det viktigaste att inte läkt rör sig i hård storm på spåntatat tak då river man upp u- pappen samt lukten kanske knäcks.
Vindlaster min vän är väldigt kraftiga finns någon kanal på tv som heter dödligt väder river med sig hus och bilar. Kanske inte riktigt samma i Sverige men vi har haft några riktiga stormar där både tak vält och båtar gått under... lite långt från tak men jag menar att allt du kan förakra med genomgående skruv av olika format håller emot bäst. Litar ej på några klämmor låter som dagis montage.
Ursäkta . Men sant
Vilket klämsystem är det och var finns dess manual?
Min läkt liknar mest tändstickor. ;)
 
S SNf skrev:
Det kan man visst gora, speciellt om det är hårt trä! Du såg väl på bilden att trävirket sprucket.
Man kan ev använda en mindre borr än vad skruven behöver som sk skälvborrande. Självborrande funkar bäst i mjukt virke med marginal till ändträ.

Sn
Det skulle vara intressant ifall någon skulle vara intresserad att betala merkostnaden för detta slösaktiga förfarande med att förborra i råspont och där det inte har någon som helst förbättring i motsats tilla dragkraften som uppnås med fullgängad träskruv avsedd för ändamålet. Att det är borrspets på ex farmarskruv beror på att den är avsedd främst att skruvas i läkt eller stående vindskivor.
 
  • Gilla
Joak och 1 till
  • Laddar…
martin43 martin43 skrev:
Vilket klämsystem är det och var finns dess manual?
Min läkt liknar mest tändstickor. ;)
Svea solar använder dylikt.
 
K Kunken skrev:
Svea solar använder dylikt.
Ja och vilket är det?
 
martin43 martin43 skrev:
Vilket klämsystem är det och var finns dess manual?
Min läkt liknar mest tändstickor. ;)
Utan att kollat in så misstänker jag att detta system ska användas i samband när det inte är rådpont som är underlag, utan där det inte finns bärande underlag. Och DÄR ska strö och bärläkt vara dimensionerad därefter. Och Där ska dessa konsoltyper användas.
 
Noramasen Noramasen skrev:
Utan att kollat in så misstänker jag att detta system ska användas i samband när det inte är rådpont som är underlag, utan där det inte finns bärande underlag. Och DÄR ska strö och bärläkt vara dimensionerad därefter. Och Där ska dessa konsoltyper användas.
Varför inte lägga i extra virke när man träffar fel . Inte så knepigt. Som jag sa klämmor tror jag ej på .fixerad Montering med rött skruv. Är det man ska abvända
 
Noramasen Noramasen skrev:
Utan att kollat in så misstänker jag att detta system ska användas i samband när det inte är rådpont som är underlag, utan där det inte finns bärande underlag. Och DÄR ska strö och bärläkt vara dimensionerad därefter. Och Där ska dessa konsoltyper användas.
Mycket möijligt/troligt, därför vill jag veta vilket system det är så är det ju bara att läsa installationsanvisningen till det.
 
  • Gilla
JohanRe
  • Laddar…
davveno1 davveno1 skrev:
Alla som har varit uppe på en vind eller lagt ett tak med läkt har sett dom här "köldbryggorna", men de verkar rätt lugnt då?
Så har man inte problem med sina "köldbryggor" innan så får man det inte efter heller.
Jag ser en skillnad på storleken på bryggans kylande del.
Spiken som håller läkten mellan stolarna uppskattar jag ha en skalle som är 0,5cm2 stor.
Jämför det med hela profilens yta på 1-2 dm2 då den kalla luften till stor del kommer åt på båda sidorna av profilerna.
De 4-5 skruvspetsarna kan anses tillsammans vara samma yta på insidan som en spik.
Kyleffekten torde då bli 200-400 ggr större så jag anser det vara ganska mycket äpplen och päron i din jämförelse.
 
F Fredrik Karlemon skrev:
Jag ser en skillnad på storleken på bryggans kylande del.
Spiken som håller läkten mellan stolarna uppskattar jag ha en skalle som är 0,5cm2 stor.
Jämför det med hela profilens yta på 1-2 dm2 då den kalla luften till stor del kommer åt på båda sidorna av profilerna.
De 4-5 skruvspetsarna kan anses tillsammans vara samma yta på insidan som en spik.
Kyleffekten torde då bli 200-400 ggr större så jag anser det vara ganska mycket äpplen och päron i din jämförelse.
Tänkte också på det, men tänkte också att temperaturskillnaden mellan råspontens in och utsida måste ju vara minimal? Speciellt med tanke på att det sitter ett extra tak i form av en solpanel ovanpå (nattutstrålningen sker från panelen istället för från takpannan).
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.