67 794 läst · 181 svar
68k läst
181 svar
Risk för fuktskada? Solcellsmontering.
Ser ut så på min kallvind lite överallt dom har inte ens träffat reglarna när dom la taket verkar det som eller så har spiken varit för lång, taket är 40 år inte tillstymmelse till fukt trots att taket är spikat med värdelös klockspik. Idag använder man ju skruv med gummipackning sen är det ju förmodligen inte monterat i ränndalen beroende på vilket tak du har så visst förstår jag din oro men är nog överdriven.D DonAnte skrev:I slutet på förra vecka monterades solceller på mitt tak. Resultatet var att de kört en massa långa skruvar för monteringsskenorna rakt igenom taket, så de sticker ut på vinden. Borde man inte skruva mot reglarna?
Dessutom gick en rad, synliga på utsidan, skruvar rak igenom på vardera garagegavel på utsidan. Riktigt fult och dessutom synd på sommarens nymålning.
Min oro nu är att det är risk för fuktskador. I så fall hur bör det åtgärdas?
Mvh
Ante
En tid som är längre än felutvecklingstiden.J Jerald Stuartson skrev:
Klarar man felutvecklingstiden är det inte "uppenbart kass" och gärna dubbla felutvecklingstiden för att säga "det är tillräckligt bra".
Med fel menar jag då skadat tak i form av röta eller påväxt på råsponten.
Felutvecklingstiden för avvikelsen "mycket litet läckage tre gånger per år genom en fotplatta monterad under takpanna" kan för ett tak vara oändligt lång eftersom de tre gånger per år när det regnar och blåser så jäkligt att det kommer in vatten lite överallt aldrig räcker för att skada taket. Det får man helt enkelt lägga i högen "saker som aldrig kommer vara ett reellt problem" och så kanske man ska fokusera på något viktigare t.ex. upp på taket och se hur många av vindskiveplåtens skruv som läcker vatten rakt in i vindskivan varje dag så att den måste bytas efter 15-20 år istället för 40+ år.
I fallet med fotplattor som skruvas i spont vet jag inte hur länge de har använts bakåt i tiden för montage av taksäkerhetsprodukter. Mitt hus är byggt 2006 och har inga nockräcke, gångbryggor och snörasskydd men tittar jag ut genom fönstret har husen byggda efteråt det (BBR ändraded däromkring). Det är helt klart 10-15 år före solcellsboomen. Men kommersiella fastigheter har ju haft det i all oändlighet. Frågan är med vilka monteringsmetoder.
Redigerat:
Intressant att läsa dina synpunkter om vindsventilation. Därför vill jag gärna fråga dig och andra, även om det är off-topic, vad du tror om att ventilera ut varmluft sommartid. Jag har ett 1,5-planshus med två kattvindar och en toppvind. Det finns ventilationsspalt vid takfoten men ingen gavelspetsventilation. Hur det är med nockventilation vet jag faktiskt inte, men jag tror det saknas därför att det blir alltför ofta hemskt varmt sommartid (mer än 28 grader så att det inte räcker att sova i tunna shorts utan något lakan över, man badar i svett ändå). Vore det riskabelt ur fuktsynpunkt att ta upp ventiler med utsugsfläktar i gavelspetsarna för att få det drägligare i sådana situationer? Har någon en uppfattning om vilket fläktkapacitet som kan krävas?martin43 skrev:Det är en väldigt låg temperaturskillnad på in och utsida av råsponten. Ett normalt tak har redan ett stort antal genomgående spik som håller ströläkten mellan takstolarna.
Och eftersom det sitter paneler utanpå taket kommer de att bli kallast när värmen strålar ut i atmosfären en molnfri natt. Det gör att kondenseringen på råsponten minskar eftersom yttertaket inte längre sitter "längst ut"
Det är främst varma halvåret som temperaturen sänks. Höst och vinter är värmetillskottet från solen lågt. Det största problemet i ett modernt hus för vinden är överdriven ventilationav vinden. I ett korrekt byggt hus tillförs ingen fukt till vinden från bodelen eller via taket, så det är via ventilation fuktig luft dras in.
Se till att inte ventilera vinden i onödan är därför mitt tips.
Jag har tre vindsutrymmen varav ett med paneler, samtliga har temp/fuktmätare som även beräknar mögelrisken. Jag ser ingen signifikant skillnad på vinden med paneler. Problemet är fortfarande att lång höst och mild vinter medför en hög fuktbelastning på vindarna. ("Mögelrisken" ute är denna period ännu högre utomhus).
Eftersom montaget är utfört enligt det svenska företaget Weland ståls monteringsanvisning (osäker om TS har bekräftat att det faktiskt är Weland ståls system) så bör omedelbart alla diskussioner om besiktning och fel gällande just montage av fotplattorna upphöra för trädskaparens bästa. En besiktningsman kommer bara att säga att det är rätt utfört.
Synpunkter på systemets eventuella uselhet borde framföras till Weland stål.
Det är ett mycket vanligt förekommande system i Sverige och jag tror det blir svårt att hitta en solcellsägare som haft problem med det.
Det vanligaste felet med montaget brukar vara att montören ej justerar in höjden på fästena rätt så att t.ex. skensystemet trycker mot den undre takpannan.
Tilläggas kan att det bara finns lucka till den en kattvinden och ingen till toppvinden. Jag har inte märkt något mögelproblem men jag kommer som sagt inte åt att inspektera. Luftspaltens plastnät är dåligt men svårt eller omöjligt att byta, rostfritt borde det vara. Genomgående spikar och skruvar är alltid otrevliga oavsett ev fuktproblem. Jag tror inte man vinner nämnvärt i hållfasthet på att de går igenom i st f att sluta med någon/några mm marginal och skulle så vara fallet bör man kompensera med några extra i stället.
Redigerat:
Det blir 28C på övervåningen? Om huset är normalt isolerat får du mycket mycket större effekt av att installera markiser och se till att ingen solstrålning kommer in i bodelen. Vädra endast när det är svalare ute (kväll/natt). Stäng allt dagtid.F FGLIN skrev:Intressant att läsa dina synpunkter om vindsventilation. Därför vill jag gärna fråga dig och andra, även om det är off-topic, vad du tror om att ventilera ut varmluft sommartid. Jag har ett 1,5-planshus med två kattvindar och en toppvind. Det finns ventilationsspalt vid takfoten men ingen gavelspetsventilation. Hur det är med nockventilation vet jag faktiskt inte, men jag tror det saknas därför att det blir alltför ofta hemskt varmt sommartid (mer än 28 grader så att det inte räcker att sova i tunna shorts utan något lakan över, man badar i svett ändå). Vore det riskabelt ur fuktsynpunkt att ta upp ventiler med utsugsfläktar i gavelspetsarna för att få det drägligare i sådana situationer? Har någon en uppfattning om vilket fläktkapacitet som kan krävas?
Obs, montera även några solcellsfästen på taket, eftersom tråden handlar om det.
Tack för svar. Det är knappast genom gavelfönstren värmebelastningen kommer (sovrumsfönstret vetter mot NV så takfallet mot SV är betydligt mer utsatt för instrålning), men jag borde kanske montera solceller eller simulerade solpaneler för att minska värmebelastningen. Det är förmodligen det mörka betongtegeltaket som suger åt sig värmen och magasinerar den i det slutna vindsutrymmet och övervåningen. Pannorna borde kanske vitmålas. Jag försöker ventilera genom fönstret men oftast är det vindstilla på kvällen och det är ett sådant där idiotiskt vippfönster, traditionella slagfönsterbågar skulle nog ge bättre möjlighet att leda in luften. Sedan har jag inte möjlighet att hålla på och passa öppning och stängning av fönster alltför mycket så sensorstyrd fläkt vore bra.martin43 skrev:Det blir 28C på övervåningen? Om huset är normalt isolerat får du mycket mycket större effekt av att installera markiser och se till att ingen solstrålning kommer in i bodelen. Vädra endast när det är svalare ute (kväll/natt). Stäng allt dagtid.
Obs, montera även några solcellsfästen på taket, eftersom tråden handlar om det.
Jag satte markiser för bottenvåningens SO-fönster, men de var inte effektiva, slog för mkt i blåst och banden för manövering/upprullning var av usel kvalitet och tålde inte solen.
Det efterfrågades bilder ovanifrån. Försökte ge mig på det trots risken att ramla ner då min förmodade höftatros spökar… men det gick ok. Ursäkta något skakigt tagna bilder.
Montagekrokarna av märket Schletter. De har satt en plastdistans mellan krok och takpapp, samt en sorts svart gegga (bara på översta sidan och inte rikligt). Antar att det är asfaltslim.
Vad tycker ni? Tack för alla råd och tips så långt. Har en klump i magen men den får jag skölja ner med glögg så länge.
Montagekrokarna av märket Schletter. De har satt en plastdistans mellan krok och takpapp, samt en sorts svart gegga (bara på översta sidan och inte rikligt). Antar att det är asfaltslim.
Vad tycker ni? Tack för alla råd och tips så långt. Har en klump i magen men den får jag skölja ner med glögg så länge.
Min har suttit i många år utan minsta problem.D DuckDuck skrev:Och detta sitter hur bra då när det kommer en kraftig kastvind som lyfter upp allt?
Är det inte någon annan som inser den totala galenskapen i detta, att montera "segel" på era tak?!
Eller har ni någonsin sett någon anläggning där de har tätat överallt mellan panelerna och takpannorna så att vinden inte kan komma in under och lyfta av hela skiten på ett nafs?
Jag fattar inte hur försäkringsbolagen ens kan tillåta dessa galenskaper fortgå. Nä, jag tror ni borde läsa på lite om fysikens lagar och hur detta med vind och lyftkraft fugerar.....
Fungerar alldeles ypperligt.
På platta tak monteras dom bara med tyngder utan minsta skruv.
Ha frigolit hatten på dig när du är ute och går ifall en panel kommer flygandes..
Som byggare reagerade jag när solcellsmontörer i grannskapet stod och sågade av klackar och slipade på undersidan av nya betongpannor för beslagenE Ekna skrev:Det finns en hel del att säga om montagesystem för solceller och, så som det brukar vara i "nya" branscher, också en hel del lyckosökare. De flesta montagesystem är anpassade för tyska tak, där de inte använder råspont under takpannorna/ytmaterialet. Istället skruvar de fast montaget i takstolarna, vilket funkar för Tyskland men mindre bra i Sverige.
Här har vi som oftast råspont så det blir svårare att skruva i takstolarna, plus att våra takstolar smalare (men högre) och sitter på bredare cc-mått, så det skulle med andra ord ändå inte sitta tillräckligt bra. Vi har också betydligt mer snö att ta i beaktande vilket ställer högre krav.
Det finns montagesystem anpassade för svenska förhållande och tak, detta kan vara ett sånt, omöjligt att veta utan att se fler bilder. Dessa är testade och godkända, och har givetvis skruv anpassad för att täta uppifrån.
Jag tror tyvärr vi riskerar att få en uppsjö av läckande solcellstak i framtiden pga taffliga installationer. Det behöver inte vara från skruvhål, utan kan tex bli från nedböjning (pga snölast eller vindlast på ett par ton) som tillslut knäcker takpannor under solcellerna. Ett område svårt att visuellt kontrollera då det är solceller över.
Gå upp och ta några foton på hur det ser ut ovan om du kan. Men med tanke på kanten så finns risken att det är snabbaste och enklaste installationen tyvärr...
. Jo om några år kommer alla läckage efter montering på alla möjliga tak.
Säkrast att montera längs fasaden på huset eller gräsmattan. Kanske inte så effektivt som på taket men minst risk o läckage vill man fan inte vara med omM magljung skrev:
Jag kan nog anse att om det ska monteras stag av olika slag så är det tvunget och bättre att man slipar i teglet, då stagen bygger i höjd och teglet inte är anpassat för detta förfarande. Alternativet att inte göra det är sämre då pannan kommer att rida på staget. Nu kommer ju pannan att fortfarande rida på nedför liggande panna där det tidigare också ligger an. Men detta är en kompromiss egentligen fram till det att panntillverkarna tillsammans med stagtillverkarna tar fram en panna ansett för detta ändamål, och därav en nödvändighet. Sedan hoppas jag att de skruvar fast pannorna där det finns fog för det när klacken är borta.M magljung skrev:
Jag ser självklart att var punktering av takpappen medför en risk för framtida fuktskador. Med tanke på hur noggrant man lägger pappen för att minimera dessa risker så blir jag förvånad hur lättvindigt man släpper upp folk att skruva hål i taken.
Nästa sak som förvånar mig är att ingen tar upp takets bärighet. Det blir en ökad belastning med solpaneler på taket, som det ofta inte är dimensionerat för. Gör överhuvud taget någon ny hållfastighetsberäkning innan panelerna monteras? Vi fick en offert på jobbet om solpaneler på ett större tak. När jag frågade om hur de dokumenterade takets hållfasthet fick jag svaret att det inte behövdes, det var aldrig några problem enligt säljaren…..
Nästa sak som förvånar mig är att ingen tar upp takets bärighet. Det blir en ökad belastning med solpaneler på taket, som det ofta inte är dimensionerat för. Gör överhuvud taget någon ny hållfastighetsberäkning innan panelerna monteras? Vi fick en offert på jobbet om solpaneler på ett större tak. När jag frågade om hur de dokumenterade takets hållfasthet fick jag svaret att det inte behövdes, det var aldrig några problem enligt säljaren…..
Aha.D DonAnte skrev:Det efterfrågades bilder ovanifrån. Försökte ge mig på det trots risken att ramla ner då min förmodade höftatros spökar… men det gick ok. Ursäkta något skakigt tagna bilder.
Montagekrokarna av märket Schletter. De har satt en plastdistans mellan krok och takpapp, samt en sorts svart gegga (bara på översta sidan och inte rikligt). Antar att det är asfaltslim.
Vad tycker ni? Tack för alla råd och tips så långt. Har en klump i magen men den får jag skölja ner med glögg så länge.
Ladda ner Rapid 2+ installationsanvisning samt deras Technical advice - roof hook mounting.
https://www.schletter-group.com/downloads/
Redigerat:
Mycket glögg blir det Nejdå. Jag tycker att det ser förhållandevis bra ut det som är på ovansida tegel, men tätningen skulle jag vilja önska mer av. Jag hoppas att de har tätmassa eller någon form av tätning på undersida plastdistans. Och jag blir lite fundersam på där skruvarna nu penetrerar pappen om det finns någon form av tätning där? Kommer det vatten i håligheterna så får man ju ändå hoppas att det finns typ kanaler i plasten som låter detta vatten rinna vidare i stället för att fastna och därmed orsaka läcka. Jag tycker att man borde tagit fram särskilt anpassade bitar som passar till håligheterna och med en tätning både på ovansidan och undersida på plastbackarna. DÅ jädraranacka blir det tätt som ett ankarsle på tio meters djupD DonAnte skrev:Det efterfrågades bilder ovanifrån. Försökte ge mig på det trots risken att ramla ner då min förmodade höftatros spökar… men det gick ok. Ursäkta något skakigt tagna bilder.
Montagekrokarna av märket Schletter. De har satt en plastdistans mellan krok och takpapp, samt en sorts svart gegga (bara på översta sidan och inte rikligt). Antar att det är asfaltslim.
Vad tycker ni? Tack för alla råd och tips så långt. Har en klump i magen men den får jag skölja ner med glögg så länge.
Såg nu på anvisningarna ovan och ser att de har förmodligen färdiga dito och då är det ju självfallet dessa som ska användas. Som det ser ut nu så tror jag nästan att dessa distanser inte är anpassade för fabrikatet utan typ allmänna distansklotsar.
Redigerat:
Forskande Fukttekniker skrev:Att beskriva vad som är ostridig fakta är inte att skrämma upp. Det är att informera om hur läget är. Vad man sedan väljer att ta till sig eller inte är en annan fråga och upp till var och en. Det finns inte lång praktiskt erfarenhet av att installera solpaneler på detta sätt på tak. Att gena är ett annat fel, som inte heller bör finnas.
Det dyker regelbundet upp kommentatorer som har sin hemvist i företag som LFS och Anticmex där dom satt i system att retoriskt försöka skrämma upp folk, i onödan, så att dom kan kränga, ofta, onödiga, dyra avfuktningssystem. Det är bra att förstå att dom ska tas med en nypa salt, i praktiken.martin43 skrev:Jo, om du inte också sätter det i ett sammanhang/kvantifierar betydelsen av informationen.
T.ex. "kondenseringen vid spikarna är dock helt försumbar i relation till det större problemet att hela konstruktionen är en källa till problem, men då nästan alla hus i Sverige är byggda så och det brukar klara sig ganska bra behöver du inte vara alltför sömnlös över detta. Men ta för vana att gå upp och inspektera vinden höst och vår".
Dessa problem beror dock inte på alla genomgående skruv och spik.