Finns en enkel lösning / korta av skruven ca 3-5 mm under . Man skall veta at all genomföring måste gå förbi råspontens lägsta punkt. Så man kan säga att allt skall gå igenom men man kan vara noga med att ej gå för långt ca enligt ovan ( finns många olika mängder att välja på och naturligtvis rostfritt eller galv.Forskande Fukttekniker skrev:
Vidare skall vi lösa om man kan använda klämma eller ej . Jag säger stort NEJ . Det riktiga är att utföra en vindlastberäkning vilket man gör på övrigt tak som även det blir som ett segel typ duktak och papptak .
betongpannor är tungt men inte solpaneler per kvm/kg.
Vindlastberäkning utför man alltid på ovan tak papp duk.
hälsning en som kan och vet,
I vissa lägen är det absolut bra att göra lastberäkningar, men i de fall där det redan är betongpannor eller dylik så är det redan en belastningsberäkning för snötyngder. och denna snö är nog lättare att få av av sig självt med dessa glatta system, och därmed så uppstår inte problemet. Men på flacka tak så kommer det att öka på behovet att få rent på taken då det är i sig gör bindningar av snön med alla vinklade konsoller som är på plats. Men det är ett jobb som takskottare kan ombesörja, men det kommer att definitivt öka på kostnaden för denna röjning.T Tompa01 skrev:
Intressant är att det finns en delvis konsensus här att perforeringar av takpapp eller motsvarande inte är ett problem.
Känner inte till systemet så har ingen kompetens att uttala mig om installationens riktighet tyvärr. Men reagerade också likt noramasen på distansbrickan och kikade lite snabbt på schletters hemsida. Den enda informationen jag hittar om distansbrickan är att de finns i 2,5 och 5 mm varianter. Tycker de ser tjockare ut på bilden? Om de har använt sig av en annan distansbricka än vad montagesystemet har specat kommer inte Schletter stå för några garantier, utan då har du endast installationsföretagets garantier att gå på. Ett företag som kanske inte finns kvar om några år? Därav min tidigare åsikt om att det finns många lyckosökare i branschen...D DonAnte skrev:
Är det Schletters distansbricka ser jag ingen anledning till att oroa sig.
Jag kan heller inget om Schletter men vid snabbläsning förstodnjag det som att det är täckplattor som täcker hela arean, och att de kan vara av metall eller plywood och får kombineras till rätt höjd.E Ekna skrev:
Jag tycker det ser ut som pallningsbrickor.
Definitivt bättre än plywood iaf.
https://www.byggmax.se/pallningsbricka-p21506
Hej igen snölast tror jag du menar med last. Stor skillnad på vindlast och snölast - tyngd mot vindstyrkans grepp om tak och monterade solceller eller i min förra inlaga nämnde. Takpapp och duktak där utförs infäsningsplan för att ej detta skikt skall blåsa bort.
Vilket borde borde vara samma för solceller. Räcker knappast med enkla klämmor och enstaka skruvar när vindarna kan komma.
Må väl hoppas ni nu hänger med
Vilket borde borde vara samma för solceller. Räcker knappast med enkla klämmor och enstaka skruvar när vindarna kan komma.
Må väl hoppas ni nu hänger med
Noramasen skrev:
Jag kan tro att det är bra om undviker att perforera undersidan med infästningar av olika slag, men samtidigt av erfarenhet så har jag sett att i många fall har inte dessa spikar som gått igenom medfört problem med följder som mögel eller annat otyg. Utan det har fått konsekvenser främst av att det gör ont när man råkar gå för nära dessa. Fukten som kondenseras mot infästningarna är inte av större skada än att den finns även i konstruktionen för övrigt. Och var den fukten kommer ifrån är av större grad av vad som finns utanför huset (om man bortser från husets egna konstruktion invändigt.) som exempelvis läget mot väderstreck, närliggande hus, vindavtryck, växtlighetens påverkan, kustförhållande och andra yttre faktorer. Där skulle jag vilja ha mera forskning om varför det blir skador ibland och inte på andra trots att det är samma konstruktioner med kallvindar. Men kanske det är också skillnad på material i frågan som exempelvis gran och furu som råspont. Lite utanför ämnet men kanske läge för en ny tråd då du besitter lite mera kunskap än pleti
Jag var på RISE i Borås för några år sedan och de hade gjort ett experiment med fyra olika kallvindskonstruktioner. Under tiden för undersökningen hade i stort sett inga kallvindar påväxt, men man lät det vara eller rent av glömde bort det i flera år. Det visade sig att tiden och årsvariationen spelade väldigt stor roll för det hade blivit ordentlig påväxt i samtliga vindar i vissa väderstreck. Jag har inte hittat någon rapport om det, men kallvindar är svårt att forska om där yttre förhållanden spelar stor roll. Ny byggteknik ändrar hela tiden faktorer som påverkar och vi behöver säkerligen 15-20 års tid för att utvärdera om lösningen är bra. Finns en del att läsa om på fuktcentrums sida om kallvindar, men flera av länkarna är döda. Bara att skicka ett mail till dem om de kan uppdatera länkarna eller var man kan hitta rapporter/studier.Jag kan tro att det är bra om undviker att perforera undersidan med infästningar av olika slag, men samtidigt av erfarenhet så har jag sett att i många fall har inte dessa spikar som gått igenom medfört problem med följder som mögel eller annat otyg. Utan det har fått konsekvenser främst av att det gör ont när man råkar gå för nära dessa. Fukten som kondenseras mot infästningarna är inte av större skada än att den finns även i konstruktionen för övrigt. Och var den fukten kommer ifrån är av större grad av vad som finns utanför huset (om man bortser från husets egna konstruktion invändigt.) som exempelvis läget mot väderstreck, närliggande hus, vindavtryck, växtlighetens påverkan, kustförhållande och andra yttre faktorer. Där skulle jag vilja ha mera forskning om varför det blir skador ibland och inte på andra trots att det är samma konstruktioner med kallvindar. Men kanske det är också skillnad på material i frågan som exempelvis gran och furu som råspont. Lite utanför ämnet men kanske läge för en ny tråd då du besitter lite mera kunskap än pleti
Tänkte på en sak till om man har klämmor bör man veta virket hållfasthet eller låt säga dimension ålder om kvlst finns.K Kunken skrev:
Desto större dimension bättre och utan kvist.
Men jag tror inte Svea solar har någonvaning om detta. Man bör fråga om det finns
Otroligt intressant och inget som jag sett i forskningssammanhang eller som ett resultat av dito. Men så befinner jag mig inte inom denna frågeställning heller utan bara egna funderingar till varför det blir vissa olika resultat utifrån förutsättningarna. Men resultat har man sett genom åren och då kommer självfallet funderingarna fram. Men sedan att modern teknik inte ens hinner utvecklas i samband med resultatsammanräkningarna över lång tid är tyvärr oftast enbart beklagligt. Hur många diskussioner finns inte enbart mellan för och nackdelar med luftningars betydelse och formJ J_K_H skrev:
. Men nu blev det en lite väl stor avstickare från ämnet och det är bara att ursäkta. Som byggare borde du även veta att det står i manualen till vissa snörasskydd att man kan behöva göra urtag...M magljung skrev:
Hålen är inte heller förborrade, trävirket spricker!A A.Barman skrev:
Det finns redan studier, byggteknik och rekommendationer sedan många år tillbaka, det är bara att bygg-Sverige inte ligger i framkant. Man gör som man alltid gjort.Otroligt intressant och inget som jag sett i forskningssammanhang eller som ett resultat av dito. Men så befinner jag mig inte inom denna frågeställning heller utan bara egna funderingar till varför det blir vissa olika resultat utifrån förutsättningarna. Men resultat har man sett genom åren och då kommer självfallet funderingarna fram. Men sedan att modern teknik inte ens hinner utvecklas i samband med resultatsammanräkningarna över lång tid är tyvärr oftast enbart beklagligt. Hur många diskussioner finns inte enbart mellan för och nackdelar med luftningars betydelse och form
0. Bygg huset ordentligt.
1. Gör även vinden diffusionstät.
2. Ventilera enbart mekaniskt med styrning utifrån på absolut fukt vind/ute.
3. Installera speciell isolering mellan undertak och takpannorna (eliminerar kondensering vid nattutstrålning).
Klart. Har för mig det fanns en åtgärd till (avfuktare? Förutsätter 1 och helst 2 och går nästan aldrig in men finns som backup) men det var några år sedan jag läste alla rapporter jag kunde hitta.
Här är en tio år gammal artikel från den helt oberoende aktöre Isover (hehe, men artikeln är saklig).
https://www.isover.se/news/hallbart-byggande-del-7-nar-ar-utvandig-isolering-av-rasponten-en-fordel
Självbyggare
· Stockholm
· 9 902 inlägg
Du har noterat att efter 1/1 -22 måste alla fästen för platta tak, ex Weland och CWL vara mekaniskt infästa i bärande konstruktion, (dvs skruvad) för att uppfylla SIS och NTG?K Kunken skrev: