Karmarna är super-udda då de är till för två fasta stallfönster (vilka normalt muras in i väggen) med lösa innerbågar. Så det har krävt lite speciallösningar, bl.a. kommer ovanstycket att sättas samman av flera delar eftersom det skall följa fönstrets rundade topp. Kan slänga upp en skiss om du är intresserad.Daniel_N skrev:
Slitsarna sitter i sidostyckena.
Japansågar fungerar ypperligt. Ingen rygg tar emot. Bra Det går också att såga slitsar i justersåg med hjälp av en jigg. Det blir samma resultat som i vertikalfräs. Ibland till och med bättre.
mvh Findus
mvh Findus
Först ritar man på alla sidor. För att få slitsar och tappar att passa ihop fastän bredden på ämnet varierar något märker man ut båda sågskären från samma kant med två strykmått och sparar inställningarna.
Man sågar först från hörnet och vidare tills tänderna har gått igenom nedre ändhörnet och nått till tvärsträcket ovanpå plankan som på andra bilden i detta inlägg.
Man sågar först från hörnet och vidare tills tänderna har gått igenom nedre ändhörnet och nått till tvärsträcket ovanpå plankan som på andra bilden i detta inlägg.
Det ser ut som om det är negativ vinkel på skären. Verkar också vara väldigt diskret skränkning. Jag trodde klyvsågar skulle ha positiv skärvinkel. Att inte skränka en såg som man använder till tappar. Det förstår jag. Men varför negativ skärvinkel?
Du använder sådan sågar och har praktisk erfarenhet. Kan jag be dig förklara.
tack på förhand
mvh Findus
Du använder sådan sågar och har praktisk erfarenhet. Kan jag be dig förklara.
tack på förhand
mvh Findus
Verktygstokig
· Halland
· 7 548 inlägg
Nu är inte jag Heimlaga men filar och skränken mina egna sågar.. Om det blir positiv eller negativ skärvinkel beror väl dels på filningen men också på vilken vinkel du använder vid sågning? (Det är ju inte en en fast axel klingan roterar runt, utan roterar runt själva sågstället).findus42 skrev:
En negativ vinkel ger långsammare sågning men något mindre urslag enl min erfarenhet.
Frustrators sista mening beskriver allt i ett nötskal.findus42 skrev:
Ju aggressivare skärvinkel sågen har destu effektivare sågar den men har man för aggressiv skärvinkel börjar den hugga och hoppa i sidled och bladet börjar fladdra.
Jag brukar hålla en aningen negativ skärvinkel väldigt nära 90 grader på mina vargtandade sågar. Med litet slumpvariation för filningen är ju ett hantverk. En rimlig kompromiss mellan styrbarhet och effektivitet.
Sågen är naturligtvis skränkt.
Många gamla sågblad är tunnare i ryggen än vid tänderna men just den här modellen (Henry Disston&Sons no 12) såldes uttryckligen för finsnickeri och verkar vara ännu tunnare i ryggen än vanligt. Därför klarar den sig med mindre skränkning än moderna jämntjocka sågblad.
Det där är en väldig tur för stålet i det här exemplaret är väldigt fjädrande så när jag skränker med vanlig inställning på skränktången blir det mindre skränkning på den här sågen än på mina Sandvik 308 ryggsågar som har samma tandning men jämntjockt blad. Jag kan ha samma inställning på skränktången för dem allihop.
Dessutom har jag mindre skränkning på finsnickarsågarna än på byggsågarna. Torrt virke kräver mindre skränkning än vått.
Redigerat:
Tackar. Då förstår jag. All respekt till gamla manuella metoder och den känslighet för detaljer man får genom att använda dem. Styr man sågen med pekfingret vid snittet som jag brukar göra finns det ett konkret intresse att det inte hoppar i sidled 
.
mvh Findus
. mvh Findus
Varför sitter slitsarna i sidostycken? Såg kanske den gamla modellen ut så? Om du inte ska ha tappen långt in i karmen borde nog slitsen i nedanstående av sidostycken behöva vara sned motsvarande understyckets smyg?Microkatten skrev:
Men när bilderna väl kom på plats blev det en fantastisk lektion i hur man sågar slitsar i karmar, tack Heimlaga!heimlaga skrev:
Även om jag varit inne på att skaffa en redig sticksåg som kan såga rakt (Mafell) så lutar jag åt det manuella spåret efter så fina instruktioner. Får hitta en lämplig japansåg.
Några tips om stämjärnsteknik för att mejsla bort materialet tvärs fibrerna? Jag funderar på att grovsåga bort det mesta med multimastern och ta det sista med stämjärn, kan det vara lämpligt?
Vid renovering har jag tänkt att infästningen av stallfönstrena av järn - som nu sitter direkt i korsvirket - skall förbättras med en karm. Det har alltså inte funnits en karm tidigare. Fönstrenas typ och den rundade toppen har medfört en ovanlig karm-konstruktionDaniel_N skrev:
Den tjocka ovandelen behövde sammansättas av tre delar, och konstruktionsmässigt blev det naturligt att ha slitsarna i sidostyckena. Varje del av karmen tyckte jag ändå blev relativt enkel, de två stora problemen är att få till slits och den avrundade ovandelen (som jag tänker fräsa med mall).
Daniel, ditt förslag om sneda slitsar förstod jag inte riktigt?
Redigerat:
Traditionellt brukar man ha tapparna i sidstyckena och slitsarna uppe och nere för att vatten som hamnar inne i nedre falsen skall ha svårare att hitta vägen ned i fogarna.
Såhär är arbetsföljden då du kapar slitsbottnen med stämjärn.
1. Hugg ned bara ett par millimeter djupt ett par millimeter utanför strecket.
2. Hugg loss en liten liten spåna.
3. Nu kan du hugga rakt ned vid strecket med full kraft. Eftersom det lilla inhugget du gjorde tidigare ger utrymme för träet som stämjärnet pressar undan kan du hugga mitt på linjen. Utan det lilla första inhugget pressas stämjärnet bakåt förbi strecket och slitsen blir för djup. I alla fall när jag gör det. Andra har kanske andra knep.
4. Hugg loss en rejäl spåna
5. Hugg rakt ned en gång till
6. Hugg loss en rejäl spåna.
Efter att ha huggit ned några gånger är du halvvägs igenom ämnet och då vänder du ämnet och gör på samma vis från andra sidan.
Det gör ingenting om ändytan inne i slitsen blir en liten aning konkav. Då blir det tätt i båda sidorna.
Såhär är arbetsföljden då du kapar slitsbottnen med stämjärn.
1. Hugg ned bara ett par millimeter djupt ett par millimeter utanför strecket.
2. Hugg loss en liten liten spåna.
3. Nu kan du hugga rakt ned vid strecket med full kraft. Eftersom det lilla inhugget du gjorde tidigare ger utrymme för träet som stämjärnet pressar undan kan du hugga mitt på linjen. Utan det lilla första inhugget pressas stämjärnet bakåt förbi strecket och slitsen blir för djup. I alla fall när jag gör det. Andra har kanske andra knep.
4. Hugg loss en rejäl spåna
5. Hugg rakt ned en gång till
6. Hugg loss en rejäl spåna.
Efter att ha huggit ned några gånger är du halvvägs igenom ämnet och då vänder du ämnet och gör på samma vis från andra sidan.
Det gör ingenting om ändytan inne i slitsen blir en liten aning konkav. Då blir det tätt i båda sidorna.
