En rejäl fogsvans och kunnande blir generellt bättre än en stickså för detta. En bandsåg blir bättre och en tappmaskin eller vertikalfräs ännu bättre.Microkatten skrev:
Tappar i sidostyckena är som heimlaga skriver bra. Dessutom får man inte horisontellt ändträ längst ut, och det horisontella ändträet blir så lite som möjligt sett till konstruktionen i helhet. Dessutom blir slitsningen för blecket enbart i längsträ.
Normalt vill jag ha tapparna långt ut, de kommer då att motverka tunga bågars tendens att vilja vrida sidostycket på gångjärnssidan in mot mitten av fönstret. Är tappen så långt ut att den sitter i den smygade (dvs utåt nedåtsluttande) delen av understycket måste slitsen ha samma vinkel längst in som smygen har för att det ska passa.
ok, då skaffar jag en bra sticksåg eftersom kunnandet saknas!Daniel_N skrev:
Absolut, tappar i sidostycken är standard, men bra att veta orsaker till detta! Hade det varit en normal karm hade jag gjort så. Men jag tyckte i detta fall att det blev bättre med en tapp i ovanstycket, med mittdelen (av de tre delarna) som "bärande". Dessutom blir det lite enklare att göra fogen nedtill. Och nåt bleck skall jag inte ha, understycket är extra brett och kommer att sticka ut som dropplist. Jag får väl kitta vertikala springan som blir vid fogen...Daniel_N skrev:
Om understycket sticker ut som droppnäsa på gammalt vis måste det ju nå ända ut under sidostyckena. Arrars blir ju droppnäsan för kort i båda ändorna.
Om du har en bra orsak till det kan du ha tappen i sidstyckena nedtill och slitsen i sidstyckena upptill.
Om du har en bra orsak till det kan du ha tappen i sidstyckena nedtill och slitsen i sidstyckena upptill.
Ja, jag har ju faktiskt fortfarande möjlighet att ändra trots att jag dimensionerat bitarna. Tappen på sidostycket får en sned skuldra, så det blir lite trickigare.heimlaga skrev:
Nu har jag fått hem en japan-såg och har testat att i en skräpbit göra ett par slitsar enligt Heimlagas instruktioner.
Vid det första försöket sågade jag med stycket liggandes ned, men tyckte att kontrollen över sågen blev sådär. Det kan ha berott på att skräpbiten var för liten och svår att få bra överhäng över bordet, att bordet var för högt, eller att man får hantera en japan-såg lite annorlunda än en såg i vår normala form.
Den andra slitsen provade jag därför att såga med stycket ståendes
och detta blev faktiskt ganska bra. Fortfarande med Heimlagas teknik att vända på stycket, just i det läge som bilden visar.
Därefter vidtog stämjärnet. Här med Heimlagas teknik att ta ut en flisa innan man går på linjen
Så här såg det ut efter en del karvande
och här är den färdiga slitsen
Slutsats: jag kom fel i sågandet ett par gånger, så det gäller att vara koncentrerad och kolla att man verkligen följer linjen. Heimlagas teknik med att följa linjen bara på en sida var super! Arbetet med stämjärnet fungerande förvånansvärt bra och det blev ganska rakt igenom stycket. Man får försöka hitta rätt dimension på den "ränna" som skapas.
Tack igen, Heimlaga, för utmärkta instruktioner!
Vid det första försöket sågade jag med stycket liggandes ned, men tyckte att kontrollen över sågen blev sådär. Det kan ha berott på att skräpbiten var för liten och svår att få bra överhäng över bordet, att bordet var för högt, eller att man får hantera en japan-såg lite annorlunda än en såg i vår normala form.
Den andra slitsen provade jag därför att såga med stycket ståendes
och detta blev faktiskt ganska bra. Fortfarande med Heimlagas teknik att vända på stycket, just i det läge som bilden visar.
Därefter vidtog stämjärnet. Här med Heimlagas teknik att ta ut en flisa innan man går på linjen
Så här såg det ut efter en del karvande
och här är den färdiga slitsen
Slutsats: jag kom fel i sågandet ett par gånger, så det gäller att vara koncentrerad och kolla att man verkligen följer linjen. Heimlagas teknik med att följa linjen bara på en sida var super! Arbetet med stämjärnet fungerande förvånansvärt bra och det blev ganska rakt igenom stycket. Man får försöka hitta rätt dimension på den "ränna" som skapas.
Tack igen, Heimlaga, för utmärkta instruktioner!
Då har jag påbörjat - och snart förhoppningsvis slutfört - min första riktiga fönsterprodukt, nämligen karmarna till två stallfönster av järn. Eftersom karmarna skiljer sig från vanliga fönsterkarmar så blev det en del speciallösningar; konstruktionen (som modifierades lite) kan ses tidigare i tråden.
Här kapas de stora okantade brädorna
för att sedan klyvas. Bitarna riktades på en bredsida med fräsvaggan, och hyvlades därefter ner lite. Därefter skedde riktning av en kant i bordsågen, de sågades och hyvlades sedan ner till slutlig dimension
samt märktes upp.
Jag hade en del problem med att rikta kanten då jag inte lyckades ställa in sågen helt till 90 grader. Men som nybörjare får man räkna med en del missöden...
Här kapas de stora okantade brädorna
för att sedan klyvas. Bitarna riktades på en bredsida med fräsvaggan, och hyvlades därefter ner lite. Därefter skedde riktning av en kant i bordsågen, de sågades och hyvlades sedan ner till slutlig dimension
samt märktes upp.
Jag hade en del problem med att rikta kanten då jag inte lyckades ställa in sågen helt till 90 grader. Men som nybörjare får man räkna med en del missöden...
Med tekniken som beskrivits ovan sågade jag ut slitsarna för hand
Eftersom jag ville ha marginaler i sågning och "stämjärning" så fick jag i efterhand grovjustera och putsa slitsen med sandpapper, fil och stämjärn
Falserna för innerbågen frästes i alla styckena
...samt även falserna mot utsidan, för stallfönstret. Jobbet var inte fritt från missöden
...men just i detta fallet skulle jag även fasa av denna del, så ibland skall man ha tur!
Därefter fasade jag understyckets front, det som skulle motsvara fönsterbläcket. Understycket är alltså bredare än de andra styckena och kommer att sticka ut utanför fasaden som en droppnäsa
Hur jag skulle få till fasningen ovan tänkte jag länge, länge på - alternativen var att bygga jiggar för fräsbordet eller för handförd fräs. Jag skulle också kunna använda bordssågen, men eftersom jag tycker bordssågen känns osäker när det gäller sådana här specialare så ville jag helst använda fräsen.
Men till slut kom jag på en - om jag får säga det själv - god idé! Efter lite testande så använde jag följande upplägg, som inte krävde en jigg alls
Ett problem med en första version av ovanstående var att man fräste bort styckets stöd mot anhållet vilket gjorde att det inte fungerade. Men genom att backa det första halvan av anhållet en millimeter så fick stycket stöd både före och efter frässtålet, d.v.s. samma princip som används när man rikthyvlar!
Jag kunde inte heller ha för liten vinkel eller fasa av för långt upp, mot mitten av stycket, eftersom falsens kant tog emot när man skulle vinkla stycket. Som tur var klarade jag mig med det som var möjligt.
Eftersom jag ville ha marginaler i sågning och "stämjärning" så fick jag i efterhand grovjustera och putsa slitsen med sandpapper, fil och stämjärn
Falserna för innerbågen frästes i alla styckena
...samt även falserna mot utsidan, för stallfönstret. Jobbet var inte fritt från missöden
...men just i detta fallet skulle jag även fasa av denna del, så ibland skall man ha tur!
Därefter fasade jag understyckets front, det som skulle motsvara fönsterbläcket. Understycket är alltså bredare än de andra styckena och kommer att sticka ut utanför fasaden som en droppnäsa
Hur jag skulle få till fasningen ovan tänkte jag länge, länge på - alternativen var att bygga jiggar för fräsbordet eller för handförd fräs. Jag skulle också kunna använda bordssågen, men eftersom jag tycker bordssågen känns osäker när det gäller sådana här specialare så ville jag helst använda fräsen.
Men till slut kom jag på en - om jag får säga det själv
- god idé! Efter lite testande så använde jag följande upplägg, som inte krävde en jigg alls
Ett problem med en första version av ovanstående var att man fräste bort styckets stöd mot anhållet vilket gjorde att det inte fungerade. Men genom att backa det första halvan av anhållet en millimeter så fick stycket stöd både före och efter frässtålet, d.v.s. samma princip som används när man rikthyvlar!
Jag kunde inte heller ha för liten vinkel eller fasa av för långt upp, mot mitten av stycket, eftersom falsens kant tog emot när man skulle vinkla stycket. Som tur var klarade jag mig med det som var möjligt.
Redigerat:
Ja, jag kan bara hålla med om att handhyvling skulle varit det snabbaste sättet, och så hade jag även sparat all tid det tog att fundera ut hur jag skulle lösa det maskinellt. Jag får försöka bli av med min tro att jag inte är någon hejare när det kommer till hyvling och manuella metoder...
Men nu kan jag i alla fall ett nytt trick med fräsbordet!
Men nu kan jag i alla fall ett nytt trick med fräsbordet!
Detta är nog bland det lättare du kan göra med en handhyvel om du vill ge dig in på handverktyg; inte kritiskt att det blir en exakt vinkel osv till skillnad från att hyvla virke för rätt dimension och vinkelräthet.Microkatten skrev:Ja, jag kan bara hålla med om att handhyvling skulle varit det snabbaste sättet, och så hade jag även sparat all tid det tog att fundera ut hur jag skulle lösa det maskinellt. Jag får försöka bli av med min tro att jag inte är någon hejare när det kommer till hyvling och manuella metoder...
Men nu kan jag i alla fall ett nytt trick med fräsbordet!
Dags för tapparna att mätas ut och markeras. Här var det noga med att det var tydligt vilket material som skulle tas bort - skräcken är ju att man annars sågar bort fel material...
Eftersom det för sidostyckena nedtill blev en liten fasning för "fönsterbläcket" så krävdes det både extra sågning och - efter denna bild var tagen - "stämjärning"
Efter mycket, mycket passande och putsande så började karmen slutligen hänga ihop.
Därefter var det dags för ett kritiskt moment - att göra tapphålen för järnfönstren. Jag lade ut karmen på golvet för att kunna markera mått "från verkligheten", d.v.s. utan att mäta och överföra mått mellan stallfönster och karm
(edit - jag satte karmen i tvingar för att skillnaden i måtten jämfört med färdig karm skulle vara minimal)
För säkerhets skull gjorde jag också mätningar, vilket visade sig vara bra...dubbelkolla ALLTID alla mått och markeringar INNAN sågen/fräsen/whatever tuggar i sig materialet... :sly:
Ännu en gång hade jag användning av dominon för att göra tapphål. Det visade sig att det största stålet, 14mm, i princip passade perfekt med järnfönstrenas tappdimensioner
...och man behövde bara räta ut sidorna lite
Så kom domen om hålen satt rätt eller inte
...och som tur var så blev det bra! Tyckte då att det var hög tid för lite belöning!
Eftersom det för sidostyckena nedtill blev en liten fasning för "fönsterbläcket" så krävdes det både extra sågning och - efter denna bild var tagen - "stämjärning"
Efter mycket, mycket passande och putsande så började karmen slutligen hänga ihop.
Därefter var det dags för ett kritiskt moment - att göra tapphålen för järnfönstren. Jag lade ut karmen på golvet för att kunna markera mått "från verkligheten", d.v.s. utan att mäta och överföra mått mellan stallfönster och karm
(edit - jag satte karmen i tvingar för att skillnaden i måtten jämfört med färdig karm skulle vara minimal)
För säkerhets skull gjorde jag också mätningar, vilket visade sig vara bra...dubbelkolla ALLTID alla mått och markeringar INNAN sågen/fräsen/whatever tuggar i sig materialet... :sly:
Ännu en gång hade jag användning av dominon för att göra tapphål. Det visade sig att det största stålet, 14mm, i princip passade perfekt med järnfönstrenas tappdimensioner
...och man behövde bara räta ut sidorna lite
Så kom domen om hålen satt rätt eller inte
...och som tur var så blev det bra! Tyckte då att det var hög tid för lite belöning!
Redigerat: