S
Enligt ett av Dan Jones föredrag så var det i studien effektivare att spraya 2 gånger eftersom de som utförde sprayandet helt enkelt missade vissa plantor. Eftersom varje testyta var ca 225 kvadratmeter så var det av förståeliga skäl lätt att missa lite. De missade plantorna var lätta att hitta och behandla andra omgången.

I en trädgård med mindre bestånd är det enklare att se till att alla plantor blir behandlade. Därför kan det vara lika effektivt eller kanske ännu effektivare att bara behandla en gång. Då kan man pricka in en mer optimal tidpunkt på hösten. Det finns såvitt jag vet inga studier som bekräftar eller dementerar detta.

Det står (som vanligt) några rader om det i mitt dokument. http://bit.ly/parkslide
 
  • Gilla
johnjensen
  • Laddar…
S STB skrev:
Enligt ett av Dan Jones föredrag så var det i studien effektivare att spraya 2 gånger eftersom de som utförde sprayandet helt enkelt missade vissa plantor. Eftersom varje testyta var ca 225 kvadratmeter så var det av förståeliga skäl lätt att missa lite. De missade plantorna var lätta att hitta och behandla andra omgången.

I en trädgård med mindre bestånd är det enklare att se till att alla plantor blir behandlade. Därför kan det vara lika effektivt eller kanske ännu effektivare att bara behandla en gång. Då kan man pricka in en mer optimal tidpunkt på hösten. Det finns såvitt jag vet inga studier som bekräftar eller dementerar detta.

Det står (som vanligt) några rader om det i mitt dokument. [länk]
Vad bra, då behöver man alltså inte gräma sig över att ha missat första sprayningen i år :)
 
A arkTecko skrev:
Här är en artikel som hänvisar till en ny studie om parkslidens förmåga att växa från rotbitar (0.5 gram och minst en nod - misstänker att det är betydligt större än en sytrådsbit som det pratats om, och att den dör helt av uttorkning.

[länk]
Alltid intressant med studier och vetenskap. De rotbitar jag har sett som har skickat ut noder/löpare har varit lite större. Själva löparen har varit som en tunn (men stark) tråd, medan själva rotbiten har varit som en pennstump av en blyertspenna i tjocklek. Det är i varje fall vad blotta ögat kunnat urskilja i jorden när jag grävt. Och javisst dör den av uttorkning. Alla skott som jag rycker (nästan dagligen) lägger jag överst i en hink eller balja och det blir inte mycket kvar. Intressant dock att de belyser regeneringen trots behandling med herbacid. Det var bland det första jag reagerade på i mitt experiment med en planta i en hink som sedan fick diesel, klorin och lite annat på sig. Den vissnade men regenererade ändå nya skott. Får den dock torka i den fria luften så tvärdör den.

Hand håller små växtskott framför en röd balja med gräsklipp och en rosa hink i bakgrunden.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
ELindeman och 1 till
  • Laddar…
Liten uppdatering sen vi grävde 19/6 (lade till en bild på hur det såg ut innan) . Kommer en del skott men gräsklipparen håller efter rätt bra. Får kika in under busken bredvid ibland då det smyger upp skott till och från. Har sett skott poppa upp max 2 m från moderplantan än så länge. Den är rätt envis med att skjuta genom asfalten också som ni ser på ena bilden. :crysmile:
 
  • Grön gräsmatta med några små skott nära en buske och asfalterad uppfart i bakgrunden.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Gräsmatta med skott som dyker upp nära en buske och asfalterad yta.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Buske vid asfalterad väg och gräsmatta med synliga skott, klar himmel i bakgrunden.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Gilla
topsiekret och 3 till
  • Laddar…
Tack för uppdateringen! Kul att du kikar in!:) Hur går det för dig nu?

S shadowfire skrev:
Alltid intressant med studier och vetenskap. De rotbitar jag har sett som har skickat ut noder/löpare har varit lite större. Själva löparen har varit som en tunn (men stark) tråd, medan själva rotbiten har varit som en pennstump av en blyertspenna i tjocklek. Det är i varje fall vad blotta ögat kunnat urskilja i jorden när jag grävt. Och javisst dör den av uttorkning. Alla skott som jag rycker (nästan dagligen) lägger jag överst i en hink eller balja och det blir inte mycket kvar. Intressant dock att de belyser regeneringen trots behandling med herbacid. Det var bland det första jag reagerade på i mitt experiment med en planta i en hink som sedan fick diesel, klorin och lite annat på sig. Den vissnade men regenererade ändå nya skott. Får den dock torka i den fria luften så tvärdör den.

[bild]
 
Kul att tråden får nytt liv. Passar på att uppdatera min trädgårdstatus.

Jag behandlade parksliden i två omgångar i Juli, lät medlet cirkulera i systemet i tre veckor under värmeböljan och högg sen ner skiten tvärtemot Jones rekommendationer (jag är för nyfiken och ville se hur PS reagerar).
Det är stendött. Inga nya skott. Nu är det ju inte så att jag på något sätt inbillar mig att moderskeppet är förintat, nyproducerade satelliter dyker med all säkerhet upp nästa år, men känslan är grym 1-0 till mig just nu :)
 
Redigerat:
V Viktoria D skrev:
Tack för uppdateringen! Kul att du kikar in!:) Hur går det för dig nu?
Jadu, årets "bokslut" för parksliden blev en överraskning. Efter så många år nu där det som är kvar är inkapslat i jorden och helt utan solljus, så förväntade jag mig bara några enstaka skott i år. På sin höjd 20-30 skott kanske då den inte fått solljus alls på över 4-5 år och det efter otaliga glyfosatbehandlingar både på blad, i stammar mm. Jag får konstatera att den fortsätter att förvåna mig. För att vara en växt som vilken annan växt som helst, som är beroende av fotosyntesen, så är det klart imponerande hur den utan fotosyntes kunde skicka på mellan 200-300 nya skott i år.

Det intressanta är dock att den skjuter inga skott alls där huvudbeståndet en gång fanns och var planterat. Detta är en bild jag tog på en visning av huset som jag sedan köpte (utan att veta att "häcken" på baksidan var en parkslide). Min taktik med att gräva upp rötter (som var tjocka som människolår) och sedan gå loss med glyfosat på det som kom upp efteråt, följt av inkapsling/total mörkläggning verkar ha fallit ut bra där. Inte ett skott på mer än 4 år där nu. Däremot försöker den dra upp i min gräsmatta, alldeles intill växthuset och ca 2 meter ifrån där den ursprungligen planterades. Även här grävde jag ner markduk, men antingen är det små rotbitar som vi lyckats trampa med oss under skorna och som sedan slår skott i det övre jordlagret, eller så är det tunna löpare som lyckats ta sig runt/mellan skarvar i markduken för att sedan ha vuxit sig lite grövre och börjat skjuta skott.

Skulle jag låta dessa skott få växa upp helt i fred, så tror jag inte de blir högre än några decimeter bara på en hel säsong. Lite skillnad mot för ursprungsplantagen som var i höjd med växthusets tak i slutet av varje sommar. Jag tror heller inte att den kan sprida sig så mycket mer, den har helt enkelt inte energi till det utan måste söka ljus snarare. Jag sover gott och fortsätter att trötta ut den - men visst är det fascinerande att något som inte får utveckla blad och få solljus på sig till fotosyntesen, ändå fortsätter växa trots total mörkläggning i så många års tid. Det hade varit intressant att se en studie på hur länge den klarar sig utan solljus i mörk, fuktig jord och ändå förmår att skjuta skott.

Räknar med 1-2 år till innan jag förhoppningsvis slipper bevaka arealen och nypa skott.
Växthus med grönsaker omgivet av robust parkslide och en gräsmatta.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
kashieda och 10 till
  • Laddar…
S shadowfire skrev:
Jadu, årets "bokslut" för parksliden blev en överraskning. Efter så många år nu där det som är kvar är inkapslat i jorden och helt utan solljus, så förväntade jag mig bara några enstaka skott i år. På sin höjd 20-30 skott kanske då den inte fått solljus alls på över 4-5 år och det efter otaliga glyfosatbehandlingar både på blad, i stammar mm. Jag får konstatera att den fortsätter att förvåna mig. För att vara en växt som vilken annan växt som helst, som är beroende av fotosyntesen, så är det klart imponerande hur den utan fotosyntes kunde skicka på mellan 200-300 nya skott i år.

Det intressanta är dock att den skjuter inga skott alls där huvudbeståndet en gång fanns och var planterat. Detta är en bild jag tog på en visning av huset som jag sedan köpte (utan att veta att "häcken" på baksidan var en parkslide). Min taktik med att gräva upp rötter (som var tjocka som människolår) och sedan gå loss med glyfosat på det som kom upp efteråt, följt av inkapsling/total mörkläggning verkar ha fallit ut bra där. Inte ett skott på mer än 4 år där nu. Däremot försöker den dra upp i min gräsmatta, alldeles intill växthuset och ca 2 meter ifrån där den ursprungligen planterades. Även här grävde jag ner markduk, men antingen är det små rotbitar som vi lyckats trampa med oss under skorna och som sedan slår skott i det övre jordlagret, eller så är det tunna löpare som lyckats ta sig runt/mellan skarvar i markduken för att sedan ha vuxit sig lite grövre och börjat skjuta skott.

Skulle jag låta dessa skott få växa upp helt i fred, så tror jag inte de blir högre än några decimeter bara på en hel säsong. Lite skillnad mot för ursprungsplantagen som var i höjd med växthusets tak i slutet av varje sommar. Jag tror heller inte att den kan sprida sig så mycket mer, den har helt enkelt inte energi till det utan måste söka ljus snarare. Jag sover gott och fortsätter att trötta ut den - men visst är det fascinerande att något som inte får utveckla blad och få solljus på sig till fotosyntesen, ändå fortsätter växa trots total mörkläggning i så många års tid. Det hade varit intressant att se en studie på hur länge den klarar sig utan solljus i mörk, fuktig jord och ändå förmår att skjuta skott.

Räknar med 1-2 år till innan jag förhoppningsvis slipper bevaka arealen och nypa skott.
[bild]
Tack för uppdateringen! Wow, det var en mäktig häck du fick med dig på köpet :)

Skönt att den ändå verkar ha försvagats en hel del.

Noterade att den kan lagra energi och leva i ca 20 år utan fotosyntes så det kan ju ta ett litet tag till:)
 
Z
Nephisto Nephisto skrev:
Liten uppdatering sen vi grävde 19/6 (lade till en bild på hur det såg ut innan) . Kommer en del skott men gräsklipparen håller efter rätt bra. Får kika in under busken bredvid ibland då det smyger upp skott till och från. Har sett skott poppa upp max 2 m från moderplantan än så länge. Den är rätt envis med att skjuta genom asfalten också som ni ser på ena bilden. :crysmile:
Testa att häll lite kaustiksoda där den skjuter upp genom asfalten. Det är ju sprickor i asfalten den tar sig igenom och om du då häller kaustiksoda där så kommer den troligen inte upp där mera. Svårt annars att "blockera" vägen genom asfalten just där.

Jag hade ett par kvadratmeter Parkslide på ett område på ett berg där jag hällde kaustiksoda förra året. Allt dog och i år har något litet skott kommit upp som jag plockat. Nu har det börjat växa en hel del annat där. Gräs, ogräs mm, så jorden är inte död särskilt länge, men Parksliden verkar vara borta. De rötter (ca 5cm tjocka) jag tittat på känns döda och halvruttna.
 
  • Gilla
Nephisto
  • Laddar…
Z ZamuelA skrev:
Testa att häll lite kaustiksoda där den skjuter upp genom asfalten. Det är ju sprickor i asfalten den tar sig igenom och om du då häller kaustiksoda där så kommer den troligen inte upp där mera. Svårt annars att "blockera" vägen genom asfalten just där.

Jag hade ett par kvadratmeter Parkslide på ett område på ett berg där jag hällde kaustiksoda förra året. Allt dog och i år har något litet skott kommit upp som jag plockat. Nu har det börjat växa en hel del annat där. Gräs, ogräs mm, så jorden är inte död särskilt länge, men Parksliden verkar vara borta. De rötter (ca 5cm tjocka) jag tittat på känns döda och halvruttna.
Ja det kan vara värt att testa om det fortsätter. Än så länge har jag bara skrapat med skon och då har skottet blivit mos. Dock har det kommit nya bredvid som skapat ett nytt hål i asfalten. Sjukt envis. :strong:
 
Z
Jag brukar hälla på kaustiksodan i fast form. Alltså inte lösa upp det i vatten först. Det är mycket säkrare att hantera då.
Bara vänta in tills det ska regna rejält och häll på innan så löser det upp sig
 
P Perfaus skrev:
Vintergröna kanske eller tom kirskål om man är desperat. Jo visst plocka kommer man inte undan.
Vi har hallonbuskar och plymspirea i närheten. Parksliden verkar undvika det området
Jag kan meddela att där grannen har parksliden står det FULLT med kirskål. Stora och frodiga kirskål!!
Såvitt vi kan se av vår bekämpning av parksliden så äääälskar den att gömma sig i kirskålen. För att så fort vi vänder ryggen till så skjuter den full fart upp genom bladskogen. De plantorna har dragit iväg med betydligt mer än 1 dm per dygn. Både två och tre faktiskt.
Så nej, kirskål verkar INTE störa parksliden ALLS. Av allt att döma så snarare främjar de varandra!
Där parksliden övergår i syrénhäck är däremot kirskålen både glesare och mindre. Finns det fler som märkt av nån sorts symbios mellan kirskål och parkslide?
 
Den metoden har föreslagits några gånger i tråden. Men jag tror inte att någon testat den.

Parkslide lever inte i symbios med kirskål. Men så fort parksliden kommer över kiskålen så stör den inte längre. Men under blir det ju skuggigare.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.