På lördag börjar utfasningen av Ringhals 2

[Låset]

Men Sverige kan exportera mycket ström, dock inte när det är som störst effektbehov.

Men jag har snurrat bort mig lite. Vilken överföringskapacitet är det egentligen vi pratar om?

 

[karlmb]

Eftersom att det är många frågor kring överföringskapacitet så rekommenderar jag alla att läsa följande rapport:

[länk]

Länken blev jäkla lång.. Men det är Kraftbalansrapporten 2019 från Svenska Kraftnät.

Rapporten i sig är inte så lång (40 sidor, lite text, många grafer och tabeller).

Angående överföringskapacitet från norr till söder så fanns det 130 MW kvar i kapacitet under topplasttimmen vintern 18/19.

Edit. Topplasttimmen. Inte kallaste timmen.

Yep. Men vi är långt ifrån detta idag, även om vi exporterar 2-3 reaktorer till kontinenten

 

[Demmpa]

Länken blev jäkla lång..

Men om du hade skippat Googlelänken och länkat direkt till pdf-dokumentet så hade den inte blivit så lång,
https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2019/kraftbalansrapport2019.pdf

 

[Låset]

Så här ser det ut just nu, 2020-01-05

Överföring mellan elområden (maxkapacitet enligt SVK), MW:

SE1 -> SE2 = 1 652 (3 300)
SE2 -> SE3 = 6 250 (6 800)
SE3 -> SE4 = 4 462 (5 300)
SE4 -> DK2 = 99 (1 700)

Så ja, just nu finns det en del outnyttjad kapacitet.

Men som ni ser så är kapaciteten mellan SE2 -> SE3 = 550 MW som inte nyttjas.
Och från SE1 -> SE2 är det 1 648 MW, men det går alltså inte att skicka mer än 550 söderut just pga "flaskhalsen" mellan SE2 och SE3.

Det går att gräva vidare mer i det här, men det orkar jag inte just nu.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[Låset]

Men om du hade skippat Googlelänken och länkat direkt till pdf-dokumentet så hade den inte blivit så lång,
[länk]

Ja, jag försökte få till det, men listade inte ut hur jag gjorde det på telefonen..

 

[karlmb]

Så här ser det ut just nu, 2020-01-05

Överföring mellan elområden (maxkapacitet enligt SVK), MW:

SE1 -> SE2 = 1 652 (3 300)
SE2 -> SE3 = 6 250 (6 800)
SE3 -> SE4 = 4 462 (5 300)
SE4 -> DK2 = 99 (1 700)

Så ja, just nu finns det en del outnyttjad kapacitet.

Men som ni ser så är kapaciteten mellan SE2 -> SE3 = 550 MW som inte nyttjas.
Och från SE1 -> SE2 är det 1 648 MW, men det går alltså inte att skicka mer än 550 söderut just pga "flaskhalsen" mellan SE2 och SE3.

Det går att gräva vidare mer i det här, men det orkar jag inte just nu.
[bild]

Tack!
Vad som saknas för en analys är hur mkt av vindkraften som är installerad i SE1 och 2 då.

 

[tommib]

Håll till godo

Korta svaret är:

SE1 863 MW
SE2 2335 MW
SE3 2472 MW
SE4 1631 MW

Sida 12 redovisar installerad effekt per elområde 2018. Apropå diskussionerna om hur mycket av vinsten hos vindkraft utgörs av subventioner (vilket t.ex. elcertifikat är) så finns det en intressant graf på sidan 9. Även diskussionen i 1.3 är intressant.

Skummar man sedan vidare så finner man på sida 25 en figur (14) som visar mängden tillståndsgiven men ej utbyggd effekt. Den ser inte så gynnsam ut med tanke på flaskhalsen SE2->3. I princip borde den vara inverterad för att det skulle vara bra.

 

[Fisch]

Förklara gärna hur livslängden på en armerad betongkonstruktion kan göras så kort som 25 år.

Hur enkelt som helst. L=25 år. Svårare än så är det inte. Det är helt vansinniga krafter på fundamentet. Tänk dig själv höjden på snurran och sen kraften från vinden. Det blir en helt otroligt stor hävarm som sliter och drar i fundamentet. Efter 25 år räknar man med att fundamentet är uttjänt, eller utmattat om du så vill.

 

[Låset]

Håll till godo

Skummar man sedan vidare så finner man på sida 25 en figur (14) som visar mängden tillståndsgiven men ej utbyggd effekt. Den ser inte så gynnsam ut med tanke på flaskhalsen SE2->3. I princip borde den vara inverterad för att det skulle vara bra.

Om Markbygden utanför Piteå byggs ut i den skala det är tänkt, så är det ca 10-12 TWh/år, installerad effekt ca 3 400 MW.
Och det i SE1.

Och om nu någonsin Finland blir klar med sitt nya KK så är det 1 600 MW mer effekt i Finland, som i princip alltid importerar från Sverige.

Att bygga ut överföringen mellan SE2 -> SE3 verkar vara en klok grej.

 

[RoAd]

Det går att renovera men det finns ingen ekonomi i det eftersom statliga subventioner endast gäller för nyproducerad vindkraft. Vindkraften är inte konkurrenskraftig utan statsstöd. Då är det bättre att sätta företaget i konkurs när vindkraftsparken är förbrukad som flera entreprenörer sportat med. Då slipper man plocka ner skiten också.

Trodde vi rett ut att subventionerna är borta sedan flera år tillbaka. Det enda som återstår är elcertifikaten och de gäller ju för producerad el och således spelar det ju ingen roll när verket är byggt.

Vilka bolag har satt sig själva i konkurs när deras verk var uttjänta?

 

[Mikael_L]

Det börjar kanske vara dags att damma av planerna på 800kV-ledningar nu.
2x så mycket effekt i samma ledningsgata.

Men självklart är inte heller detta något snabbt eller billigt projekt, men om man slipper bråka om ny markupplåtelse så borde det vara något värt.

 

[Fisch]

800kV AC luftledning kommer aldrig byggas i Sverige. Det blir i sådana fall ett helt nytt parallellt stamnät.

Då är det mer sannolikt att bygga med HVDC teknik mellan olika noder. Denna gång utan fransmännens hjälp

 

[Thomas_Blekinge]

Vindkraftsanläggning efter en konkurs är det väl vi skattebetalare som får betala för kalaset.
Först bidrag när de byggdes och sedan betala när de ska rivas.

Det är väl samma sak med kärnkraftverk, eller?

 

[tommib]

Det vore intressant med 800 kV stamnät men det drar med sig massa andra ändringar också, som uppgraderade transformatorer vid alla kärnkraftverk och vattenkraftverk samt vid övergångarna till regionnät. Frågan är om det är värt kostnaden jämfört med att hänga upp fler ledare i 400 kV-stolparna och utnyttja befintlig infrastruktur?

I vilket fall som helst är det dags att renovera stora delar av stamnätet vilket kommer kosta massor. I samband med det är det många som tycker att ledningarna ska grävas ner. Det tror jag inte alls på med tanke på kostnaden och problemfrekvensen med t.ex. sydvästlänken. Jag tror att HVDC ska reserveras för särskilt känsliga miljöer där det helt enkelt inte är möjligt med luftledning. En annan faktor i att bygga luftledning är att de är snabba och lätta (i jämförelse) att reparera efter skador jämfört med markförlagda kablar. Luftledningar i 400 kV-klassen drabbas inte heller av skador på samma sätt som lokalnät med fallande träd osv.

Det är väl samma sak med kärnkraftverk, eller?

Nja, det är en lite oärlig jämförelse. Kärnkraftverken får betala sina egna avvecklingskostnader så länge det går ordnat till (t.ex. R1). Vid en katastrofal olycka med utsläpp kommer staten få gå in, det är klart. Olyckor av den digniteten är dock väldigt osannolika.

För vindkraft så är tidsförloppen mycket kortare och gamla verk avvecklas oftare. Huruvida bolagen medvetet går i KK kan jag inte uttala mig om.

 

[karlmb]

Det vore intressant med 800 kV stamnät men det drar med sig massa andra ändringar också, som uppgraderade transformatorer vid alla kärnkraftverk och vattenkraftverk samt vid övergångarna till regionnät. Frågan är om det är värt kostnaden jämfört med att hänga upp fler ledare i 400 kV-stolparna och utnyttja befintlig infrastruktur?

I vilket fall som helst är det dags att renovera stora delar av stamnätet vilket kommer kosta massor. I samband med det är det många som tycker att ledningarna ska grävas ner. Det tror jag inte alls på med tanke på kostnaden och problemfrekvensen med t.ex. sydvästlänken. Jag tror att HVDC ska reserveras för särskilt känsliga miljöer där det helt enkelt inte är möjligt med luftledning. En annan faktor i att bygga luftledning är att de är snabba och lätta (i jämförelse) att reparera efter skador jämfört med markförlagda kablar. Luftledningar i 400 kV-klassen drabbas inte heller av skador på samma sätt som lokalnät med fallande träd osv.



Nja, det är en lite oärlig jämförelse. Kärnkraftverken får betala sina egna avvecklingskostnader så länge det går ordnat till (t.ex. R1). Vid en katastrofal olycka med utsläpp kommer staten få gå in, det är klart. Olyckor av den digniteten är dock väldigt osannolika.

För vindkraft så är tidsförloppen mycket kortare och gamla verk avvecklas oftare. Huruvida bolagen medvetet går i KK kan jag inte uttala mig om.

Det är väl inga problem att upgradera till 800 kV i båda ändars trafo bara?
Precis som det blir om man går över till HVDC.
Och varför gräva ner HVDC om den går att hänga i befintliga gator?