Där ser man. Alltid lär man sig något nytt. Lite märkligt dock om hela tanken är att styra elproduktionen mot klimatneutrala alternativ. Då borde etableringsåret inte spela någon roll.D Daniel 109 skrev:
Det är ju etablering man vill premiera. Inkomster längre bort än 15år påverkar knappast etableringskalkylen. Så det finns en logik i det.
Koomey and Hultman (2007), syns i en av graferna, är en omfattande studie gjord i USA (ej sponsrad av industrin).Nötegårdsgubben skrev:
Antar att ökade säkerhetskrav gör att kostnaderna stiger. 82/83 är väl just några år efter harrisburgolyckan
Min källa är ett Webinar med Ian Scott från Moltex Energy (UK).
Intressant företag som inte bara dammat av gammal 60-talsteknik utan tänkt nytt och annorlunda inom smält-salts-tekniken. Deras SSR-W, Stable Salt Reactor - Wasteburner, tycker jag är mycket intressant.
En annan intressant innovation är deras högtemperaturs salt-värme-batteri för att ta hand om lastvariationer under dygnet och som också kan hjälpa till att lösa problemet med otillförlitlig vindkraft.
Någon som har lust att översätta £/MWh till öre/kWh? (Borde vara 2018 års £-kurs).
Vad har du för källa till ditt påstående då?Fisch skrev:
Jag har läst en hel del om utmattning, dock inte just för betong.
Förklara gärna, är det plastisk deformation man dimensionerar mot eller är det den "otroligt stora hävarmen (som du så ingenjörsmässigt skrev) " som ger upphov till höga spänningar strax under sträckgränsen som man beräknar utmsttningsgränsen med?
Jag jobbar med flygande produkter (tidigare räknat på dimensionering för propelleraxlar till fartyg bland annat) och de säljer vi med exempelvis 8000h flygtid. Ibland vill kunderna flyga längre än så när livslängden är uppnådd. Då räknar vi om, kanske får de reducera flygenvelopen och så får de 1000h till.
Att du påstår att ett betongfundament är tvärslut efter 25 år lite novist.
Du blandar flera begrepp här och det blir oförståeligt vad du vill få sagt. Lasten från snurran som påverkar fundamentet beror främst dels på höjden och dels på kraften på snurran, dvs en typ av hävarm. Har du ett bättre ingenjörsmässigt uttryck för detta, som är mindre novis och som passar på ett internetforum, så meddela mig gärna detta så ska jag utvärdera det.N Noseone skrev:
Du skriver tvärslut, inte jag. Jag skriver att det är uttjänt vilket betyder att fundamentet efter 25 år inte kan användas för samma dimensionerande parametrar som det är byggt för. Däremot kan möjligtvis beräkningar i kombination med mätningar och kontroll möjliggöra en något förlängd livslängd, inte helt olikt din uttalade arbetsuppgift vad det verkar.
Om du ser andra framtida användningsområden för dessa fundament så bör du börja fila på en affärsplan.
Så, då är vi överens om att livslängden inte är slut efter 25 år. Det skulle då exempelvis kunna gå att förstärka fundamentet så att nya större vindkraftverk kan stå på samma plats. Men det görs inte eftersom det sannolikt inte är lönsamt.
Det kostar helt enkelt mindre att bygga nytt och företagen behöver inte ta ansvar för gamla fundament.
Om 100 år när någon vill bygga hus där det stått vindkraftverk ( ofta havsnära - sjötomt), vem står då för omhändertagandet av fundamentet?
Ingen vet hur städer eller annat byggs om 100år.
Redigerat:
Initialt är ju kapitalkostnaden väldigt hög. Beroende på avbetalningsplan kan ju lönsamheten se olika ut fördelat över verkets livslängd. Efter 15år borde dock verket vara betalt och alla intäkter är ”vinst”, så behovet av ekonomiskt stöd finns inte längre.R RoAd skrev:
Precis, det är ju liksom inte bara att byta spänning.
Det skrev jag i det första inlägget om 800kVAC, att det inte är vare sig lätt eller billigt, ty det mesta behöver bytas ut, stolpar, isolatorer, transformatorer ..
Det man kanske vinner är flera års strid om marken, i alla överklagandeprocesser osv.
För övrigt planerades ju 800kV på den tiden, men planerna skrinlades och jag har för mig att det fanns flera goda skäl till detta, frågan var om det inte även fanns tekniska skäl.
Jag minns att det även "snackades om" 1600kV, men det var ju väldigt avlägset, och var nog inte egentligen realiserbart ...
Redigerat:
Precis. På en ledningssträckning utanför Enköping är ledningen byggd för en 800kV ledning. Planerna skrotades dock dessförinnan så idag går det istället två parallella 400kV ledningar i stolparna.Mikael_L skrev:
Jag tror det är mer troligt med enstaka HVDC förbindelser i stamnätet för att kringgå flaskhalsar än spänningshöjning.
Det blåser på bra även idag och exporten ger goda inkomster till staten. Statens avkastning är 6% så ett bra och välkommet tillskott till statskassan. En säker kassako som inte sinar.
Kärnkraft
7776 MW
Värmekraft
1249 MW
Ospecificerat
471 MW
Vindkraft
5806 MW
Vattenkraft
6351 MW
Total produktion
21653 MW
Total förbrukning
16836 MW
Exporterar
4817 MW
Kärnkraft
7776 MW
Värmekraft
1249 MW
Ospecificerat
471 MW
Vindkraft
5806 MW
Vattenkraft
6351 MW
Total produktion
21653 MW
Total förbrukning
16836 MW
Exporterar
4817 MW
Så är det.J Johan456 skrev:
Men tråden handlar om stängningen av R2 och därmed blir följddiskussionerna vad för negativa (ja eller positiva) konsekvenser det kan bli.
Och energibrist är ingen sådan konsekvens, men däremot effektbrist.
Och visst är ju även energin en konsekvens, den energi vi nu inte exporterar riskerar att bli ersatt av energi från fossila bränslen.
Och då kommer man till värderingsfrågan, är vi mer bekväma med högre CO2 i luften eller med mer utbränt kärnbränsle i framtida förvar ...