Man borde såklart dela även den. Sen kanske inte det går rent juridiskt, men man kan hoppas att sambon i detta fall vill dela även den. Det är mycket känslor i en separation, ilska, svek. Utgången är svår att sia om innan man är där:A Andy78 skrev:
Nej det är inte automatiskt samboegendom bara för att någon är införskaffat för gemensamt bruk.G Grävling15 skrev:
Det blir samboegendom när det förs in i bodelningen.
Det finns ingen lag som säger att man måste dela, utan det är upp till partners att göra dom man vill, är man oense så kan den ena begära bodelning.
Jag tyckte att förslaget om att barnen bor i stora lägenheten till att börja med och föräldrarna flyttar emellan den och den mindre var ett utmärkt förslag. Målet borde vara att hitta två hem i närheten av varandra så att barnen när de blir större kan gå hem själva från skolan till båda föräldrarna.
Att börja tänka i den änden istället för att fundera på hur man ska göra för att själv få så mycket pengar som möjligt tycker jag är korrekt. Hur TS sambo tänker det vet vi inte, vi har bara hört hur TS funderar.
Att börja tänka i den änden istället för att fundera på hur man ska göra för att själv få så mycket pengar som möjligt tycker jag är korrekt. Hur TS sambo tänker det vet vi inte, vi har bara hört hur TS funderar.
Och du tycker inte det är orätt att de i så fall skulle skriva under avtalet med helt olika insikt?A Andy78 skrev:
Hon skriver på "utfall att de kanske separerar någon gång i framtiden", kanske skulle hon tänka att hon då har sålt sin lägenhet (som de diskuterat) och också kan köpa en dyrare med gemensamma pengar, exempelvis. Han går in med vetskapen om att han planerar att lämna henne, och därmed får bostadens fulla värde.
Om man skall ingå ett avtal bör väl ändå alla kort ligga på bordet. Om de nu är överens om att det är hans kan han väl lika gärna vara öppen med att han funderar på att separera. Det borde ju inte vara ett problem om det så uppenbart är hans lägenhet.
Jag menar att man jobbar för att få lön, och avvarar lön för att kunna vara hemma med sina barn.KnockOnWood skrev:
Jag tycker i alla fall att det är helt galet. Detta är en människa som han ska ha en relation med, på ett eller annat sätt, under resten av sitt liv. Att spela med öppna kort borde vara ett minimum.A Andy78 skrev:
Hur kan man frivilligt vilja göra sig ovän med en person som man skall träffa flera gånger om året resten av livet, och som dessutom påverkar relationen till sina barn? Jag kan förstå att det finns situationer där man agerar fel i affekt och ren ilska, men där är ju inte TS just nu.
Från bäst till sämst alternativ:A Andy78 skrev:
1. ”Hej, jag funderar på att separera. Kan vi jobba på vår situation, lösa problem x, y, z och leva lyckliga i alla våra dar?”
2. ”Hej, jag har bestämt mig för att jag vill separera. Hur löser vi det bäst för barnen tycker du?”
3. ”Hej, jag har bestämt mig för att jag vill separera. Jag inser att du har rätt till halva lägenheten men vill gärna bo kvar och känner att den är mest min. Hur känner du? Kan vi lösa det på något sätt så att jag kan behålla den?”
4. Alla andra tänkbara lösningar
5. Ditt och TS förslag
A Andy78 skrev:
TS ska prata med sin sambo om att han inte tycker förhållandet är bra. Har ni haft någon sådan diskussion än eller är sambon helt ovetande ditt missnöje med relationen? Om du går och retar saker hos din sambo bör du ta upp det med henne innan bägaren rinner över. Är det något särskilt som hänt som gör det aktuellt med separation?
Lös det sedan så smidigt för barnen som det går, de är #1 och ska inte hans mellan föräldrarna. Tvinga dem inte att ”välja sida”.
Om jag som sambo skulle finns min partners tråd likt denna på ett forum skull jag inte bli särskilt glad. Ännu surare skulle jag bli då jag läser att det handlar om pengar och att TS letar kryphål i lagen.
Om ts blir av med halva bostaden som han köpt och betalt själv, hur bidrar det till att nå målet i punkt 1 "leva lyckliga i våra dagar"G Grävling15 skrev:
Mår barnen bättre av att deras far måste ge bort hälften bara för att man har rätt att begära det enligt lag?
Speciellt när ts sambo har en egen bostad.
Vilken är rätt ovanligt efter att ha bott ihop i 5 år.
Dess bakgrund känner vi ju inte till.
Intressant du anser att man går bakom ryggen på någon genom att skriva ett samboavtal och att det skulle skada barnen.J Johan456 skrev:
Sedan kör du klassikern man ska ta reda på vad som gäller, går inte det åt båda hållen eller är det bara ts ansvar?
Redigerat: