40 469 läst · 257 svar
40k läst
257 svar
Markentreprenad fakturerar mig 130 000kr extra enligt kontrakt
men jag har ju sagt de flera gånger att de inte fungerar så?13th Marine skrev:
worst case som du säger skulle kosta otroliga pengar att ta fram en någorlunda precis offert eftersom de mesta ej är kalkylerbart gällande mark utan stora insatser och dessa kostnader skulle beställaren få bära i slutändan.
och ska man lämna worst case så går ju självklart inte ska man lämna 5 miljoner 10 miljoner eller vadå?
man vet ju inte förutsättningarna så de går inte ju inte?
behöver man påla, spränga, ville ntyp av pålar, fundament? etc. etc.
worst case är omöjligt
fel på flera punkterPeter_Henry skrev:Fast detta är avtalat på ABS09, alltså ktjl. Då åligger det på entreprenören att berätta vad som behövs och inte behövs, eftersom detta är beräknat på att beställaren inte är yrkesperson och är skyddat av ktjl
Hade det varit AB04 så hade det varit lite annorlunda och en helt annan situation
Skulle TS bestrida fakturan, hänvisa till ktjl så skulle entreprenören få svårt att få sina pengar då dom uppenbarligen inte har gjort vad som står i ktjl.
Detta är det klantigaste entreprenörerna gör om och om igen, att inte informera om extra arbetena och kunna bevisa det i skrift brukar bli dyrt. Skulle nog säga att detta och att glömma lägga på momsen brukar vara dom klantigaste sakerna man kan göra mot en privatperson
Gäller detta även i konsumententreprenad och måste inte det vara angivet som reglerbar mängd?A alfredsama skrev:
Hade det stått en timpeng i en snickaroffert så kan väl inte alla extrajobb hamna som reglerbar mängd?
Absolut det måste självklart vara angivet som reglerbara mängder i kontraktet annars är det ett ÄTA-arbete som ska regleras som en ÄTA.P Poxeman skrev:
En timpeng är ingen reglerbar mängd utan ett a-pris som ska innehålla en vissa delar i priset och regleras som en ÄTA.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 723 inlägg
Nu har du iofs redan fått bära hundhuvudet för branschpraxis här redan, men även jag har oerhört svårt att se att detta skulle vara kunddrivet. Få privatpersoner bygger mer än ett enstaka hus i sitt liv. Naturligtvis är det här med reglerbara mängder en praxis som kommer från entreprenadbranschen och därtill något som passar privatpersoner synnerligen illa.A alfredsama skrev:
Med det sagt, jag tycker att du har en poäng om att det är så här man måste göra som företag i en bransch där man inte kan uppskatta material- och arbetsbehov. Då en individuell uppskattning av mängden behövt material troligen skulle ses som bindande enligt konsumenttjänstlagen väljer man istället att inte uppskatta behövt material och arbete alls. Men är ni verkligen så dåliga på att skatta behövt material och arbete, eller är ni bara bekväma?
Den befintliga lösningen är rimligen i strid med intentionen i lagen, men säg den lag som bara får avsedda effekter. Vare sig det håller rättsligt eller ej är det dock uppenbart något som många ogillar.
Men det finns som flera skrivit en annan väg, att skatta behovet och lägga på X % marginal och ändå bara fakturera utfört arbete. Finns det en ”markentreprenadförening” kan jag tycka att en sådan borde fastställa att det är dålig yrkessed att inte skatta material- och arbetsbehovet åt privatpersoner, för som sagt, det är inte vi som efterfrågar den befintliga ordningen.
Under AB04 och ABT06 funkar det, det blir annorlunda under ktjl då den är bindande mot privatpersonen och det hamnat fortfarande på entreprenören att vara den som säger den faktiska kostnadenA alfredsama skrev:
Att bara hänvisa till domar är lika med noll då det inte säger mig något alls, alla situationer är olika och går aldrig att jämföra med varandra precis som med allt när det gäller det juridiska. Så kan du inte visa dom avtalet som ligger där domarna finns så är det helt orelevant för just detta.
Men jag är inte den som är den, kan du visa vilken paragraf i ktjl som entreprenören kan vila sig mot i ett sånt här fall, ifall ts skulle vara bångstyrig och vägra betala?
men snälla du har man tagit upp reglerbara mängder i kontraktet så har man redovisat kostnader för detta.Peter_Henry skrev:Under AB04 och ABT06 funkar det, det blir annorlunda under ktjl då den är bindande mot privatpersonen och det hamnat fortfarande på entreprenören att vara den som säger den faktiska kostnaden
Att bara hänvisa till domar är lika med noll då det inte säger mig något alls, alla situationer är olika och går aldrig att jämföra med varandra precis som med allt när det gäller det juridiska. Så kan du inte visa dom avtalet som ligger där domarna finns så är det helt orelevant för just detta.
Men jag är inte den som är den, kan du visa vilken paragraf i ktjl som entreprenören kan vila sig mot i ett sånt här fall, ifall ts skulle vara bångstyrig och vägra betala?
det är ju hur systemet är uppbyggt.
spelar ingen roll om de är AB eller ktjl
Nötegårdsgubben skrev:Nu har du iofs redan fått bära hundhuvudet för branschpraxis här redan, men även jag har oerhört svårt att se att detta skulle vara kunddrivet. Få privatpersoner bygger mer än ett enstaka hus i sitt liv. Naturligtvis är det här med reglerbara mängder en praxis som kommer från entreprenadbranschen och därtill något som passar privatpersoner synnerligen illa.
Med det sagt, jag tycker att du har en poäng om att det är så här man måste göra som företag i en bransch där man inte kan uppskatta material- och arbetsbehov. Då en individuell uppskattning av mängden behövt material troligen skulle ses som bindande enligt konsumenttjänstlagen väljer man istället att inte uppskatta behövt material och arbete alls. Men är ni verkligen så dåliga på att skatta behövt material och arbete, eller är ni bara bekväma?
Den befintliga lösningen är rimligen i strid med intentionen i lagen, men säg den lag som bara får avsedda effekter. Vare sig det håller rättsligt eller ej är det dock uppenbart något som många ogillar.
Men det finns som flera skrivit en annan väg, att skatta behovet och lägga på X % marginal och ändå bara fakturera utfört arbete. Finns det en ”markentreprenadförening” kan jag tycka att en sådan borde fastställa att det är dålig yrkessed att inte skatta material- och arbetsbehovet åt privatpersoner, för som sagt, det är inte vi som efterfrågar den befintliga ordningen.
Nej reglerbara mängder kommer inte från entreprenadbarnchen utan är ett krav från byggherreforum.
Som ditt förslag är att skatta behövet och lägga på en marginal skulle fallera direkt på flera grunder.
1. entreprenör skulle medvetet skatta lågt för att få arbetet och sedan tagit de som reglerbara mängder och ätor
2. entreprenör skulle lämna för höga priser och om rbetet understiger detta skulle pengarna inte hamna i rätt ficka (kan hända)
3. anbuden skulle blivit extremt mycket dyrare vilket skulle drabba beställaren.
4. att konkuransutsätta sitt bygge skulle bara kosta mer pengar eftersom man hade fått betalat för allas utredningar och offerter. Detta eftersom entreprenörer måste sprida ut dessa kostnader på hela projektportföljen så i själva verket kan du betala både din offert och 4 offerter till som entreprenören inte fick men måste få betalt för