F fribygg skrev:
Vad får dej att tro att de svenska reallönerna kommer öka så mycket att det kompensera den inflation som varit de senaste 2 åren?

Reallönerna ökade 60% mellan 1995 och 2023 och priserna ökade 58% under samma tid, kan vi ens våga hoppas att den svenska industrin och därmed löneökningstakten klarar inflationen det kommande kvartsseklet då vi inte längre har fördelen av billig elenergi?
Jodå, det var ju förstås en hypotes givet historia, att reallöner över tid ökar, men alldeles oavsett så har inflationen värdejusterat lån neråt motsvarande.
 
A Argastesnickaren skrev:
Köpte mitt första hus 1989 och då fick vi 14.5 procent i ränta.
Drömgränsen för hustillverkare då var 10 procent.
Gick den under det så skulle dom få fullt upp.
Gick väl så där då finans kom 1992:)
Köpte -93…. 995.000:- Just efter 500% räntan…. Vänner som köpt tidigare med rörlig ränta fick äta barkbröd. När vi fick möjlighet att binda till 9.95% tog vi de längsta bindningstiderna på 5 och 8 år…… med facit på hand skitdålig taktik…. Men idag bor man billigt. :)
 
  • Gilla
Robert63 och 2 till
  • Laddar…
D Dilato skrev:
Jag tror att växelkursen till stor del sätts av vad omvärlden har för förtroende till landets politik och stabilitet.
Gamla regler med BNP vs xx verkar ju inte vara sanna länge...oavsett hur bra näringslivet går så är växelkursen usel.
Valutamarknaden är ju just en marknad, så så är det ju.
På kort sikt handlar det bara om förtroende, eftersom SEK är en så liten valuta tenderar den att röra sig kraftig om tex det sker något negativt eller positivt i Europa, på lång sikt kan man ju hoppas att ekonomisk fundamenta har lite med det att göra...
 
D daVinci skrev:
Hade du ju kunnat få visa vad det var då. Nu blir det bara tomma påståenden.

Kontanter är de enda pengar som Riksbanken befattar sig med. Och som sagt, vill du hålla dig till de "pengar som Riksbanken ger ut", så är det en drastisk minskning de senaste 10-20 åren.

Resten av pengar, dvs allmänt accepterat betalmedel, är avista fordringar på bankinstitut. De har Riksbanken inget med att göra.

Den som på allvar menar att Riksbanken på något sätt är inblandad får visa transaktionerna och hur balansräkningarna påverkas. Då kan vi titta i balansräkningarna och se om det stämmer. (Det jag skriver tål granskning).

Det är i sig inget man lär sig i grundskolans högstadium. Men ska man diskutera sådant här får man faktiskt hålla sig på en mer kunnig nivå än grundskola.

Mina inlägg har förklaringsvärde, och är inte bara tomma påståenden som tyvärr dina är.

Ja, M1 har ökat. Men M1 består till ca 98% av avista fordringar på bankinstitut. Och de har som sagt Riksbanken inget med att göra.

1. Mattias går till banken och vill låna 50k. Banken går med på det.
2. Två skuldförbindelser skrivs. Mattias blir skyldig banken 50k. Banken blir skyldig Mattias 50k.
3. Bådas balansräkningar ökar med 50k på båda sidor.
4. När Mattias går ut från banken har han en skuld till banken på 50k. Och en tillgång i form av en avista fordrar på banken på 50k. Den senare manifesteras genom att Mattias transaktionskonto hos banken ökat med 50k.

M1 har härmed ökat med 50k genom att banken skuldsatt sig till Mattias.

Ganska trivialt, men ligger ovanför vad folk lär sig i grundskolan.

"Pengar på banken" är alltså en fordran på banken. De syns i bankens balansräkning på deras skuldsida. Och ligger där under posten inlåning från allmänheten.

Riksbanken har exakt 0 med detta att göra.
Här är en artikel som förvisso är på engelska och handlar om fed, men principen är den samma.
https://www.investopedia.com/articl...tanding-how-federal-reserve-creates-money.asp

"The Federal Reserve creates money when it decides that the economy would benefit by it doing so. It creates money not by printing currency but by effectively adding funds to the money supply."
Sista stycket.
Både dollar och sek är idag Fiat. Båda valutorna fungera på samma sätt.

Samma sak kan vi se här hur mycket M1 dollar som cirkuleras. Grafen ser ungefär lika ut i Sek men kunde inte hitta någon som hade den totala summan, bara den relativa förändringen

Graf som visar en kraftig ökning av M1 pengamängden i dollar från 2014 till 2020.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
K kanonkurtan skrev:
Köpte -93…. 995.000:- Just efter 500% räntan…. Vänner som köpt tidigare med rörlig ränta fick äta barkbröd. När vi fick möjlighet att binda till 9.95% tog vi de längsta bindningstiderna på 5 och 8 år…… med facit på hand skitdålig taktik…. Men idag bor man billigt. :)
Har du dessutom amorterat bort ditt lån så har du en skön pensionsbuffert, eller också har du varit ännu smartare och placerat amorteringspengarna så att det vida överstiger ditt bolån och då har du valmöjlighet att amortera eller låta bli. Det är alltid billigare att vara rik, det är dyrt att vara fattig, den som är satt i skuld är inte fri, bankerna lånar ut paraplyer i solsken och tar tillbaka dem när det regnar……talesätten är många, men den underliggande sensmoralen är att när det heter lån så är det bäst att lämna tillbaka.
 
  • Gilla
kanonkurtan och 2 till
  • Laddar…
M Mattias Svederberg skrev:
Här är en artikel som förvisso är på engelska och handlar om fed, men principen är den samma.
[länk]

"The Federal Reserve creates money when it decides that the economy would benefit by it doing so. It creates money not by printing currency but by effectively adding funds to the money supply."
Sista stycket.
Både dollar och sek är idag Fiat. Båda valutorna fungera på samma sätt.
Jag känner till de där påståenden. Men dom är på en ganska flummig och oseriös nivå.
Ingen kommer efter att ha läst detta kunna beskriva transaktionerna som sker.

Det är med QE operationer som man med stor ansträngning och med korsade fingrar bakom ryggen kan påstå att en CB skapar pengar. Och det är då mycket indirekt.

Sedan kan man notera att förra gången FED håll på med QE var på 1960-talet. Så mellan 1960-talet och 2008 så skapade då FED inte pengar (bortsett från kontanter).

M Mattias Svederberg skrev:
Samma sak kan vi se här hur mycket M1 dollar som cirkuleras. Grafen ser ungefär lika ut i Sek men kunde inte hitta någon som hade den totala summan, bara den relativa förändringen
Nej. Detta är mängden kontanter och avsita fordringar. Det är det som mäts med M1. Det säger exakt inget om mängden transaktioner.

Vill man förstå mängden transaktioner får man titta på velocity (som FED också redovisar). Det velocity-måttet visar andelen av M1 som omsätts. Och den är fallande.

Velocity från 2020 faller som en sten.

För övrigt så handlar den stora uppgången 2020 mest om att fast inlåning övergår i avista. Dvs folk/företag som haft fasträntekonton (som INTE ingår i M1) låter dessa övergå i avista då fasträntekontona iaf bara ger 0%.
Detta syns väldigt tydligt om man tittar på M2 som inkluderar en hel del fasträntekonton. M2 ökar inte mycket. (Men alarmister vill ju inte höra talas om detta. Vad ska dom då vara hysteriska över).

I verkligheten har det varit så under många år att omsatt M1 ökar lite grann. Och folk har mer och mer buffertsparande som dom inte rör.
 
D daVinci skrev:
Jag känner till de där påståenden. Men dom är på en ganska flummig och oseriös nivå.
Ingen kommer efter att ha läst detta kunna beskriva transaktionerna som sker.

Det är med QE operationer som man med stor ansträngning och med korsade fingrar bakom ryggen kan påstå att en CB skapar pengar. Och det är då mycket indirekt.

Sedan kan man notera att förra gången FED håll på med QE var på 1960-talet. Så mellan 1960-talet och 2008 så skapade då FED inte pengar (bortsett från kontanter).


Nej. Detta är mängden kontanter och avsita fordringar. Det är det som mäts med M1. Det säger exakt inget om mängden transaktioner.

Vill man förstå mängden transaktioner får man titta på velocity (som FED också redovisar). Det velocity-måttet visar andelen av M1 som omsätts. Och den är fallande.

Velocity från 2020 faller som en sten.

För övrigt så handlar den stora uppgången 2020 mest om att fast inlåning övergår i avista. Dvs folk/företag som haft fasträntekonton (som INTE ingår i M1) låter dessa övergå i avista då fasträntekontona iaf bara ger 0%.
Detta syns väldigt tydligt om man tittar på M2 som inkluderar en hel del fasträntekonton. M2 ökar inte mycket. (Men alarmister vill ju inte höra talas om detta. Vad ska dom då vara hysteriska över).

I verkligheten har det varit så under många år att omsatt M1 ökar lite grann. Och folk har mer och mer buffertsparande som dom inte rör.
Du har fel. Lägg ner. Grafen är SPECIFIKT M1, de står t.o.m de i grafen.
Kan titta samma sak i Sverige har M1 ökat med en ungefär motsvaradnde

Cirkuleras är INTE omsättning. Grundläggande saker
 
M Mattias Svederberg skrev:
Här är en artikel som förvisso är på engelska och handlar om fed, men principen är den samma.
[länk]

"The Federal Reserve creates money when it decides that the economy would benefit by it doing so. It creates money not by printing currency but by effectively adding funds to the money supply."
Sista stycket.
Både dollar och sek är idag Fiat. Båda valutorna fungera på samma sätt.

Samma sak kan vi se här hur mycket M1 dollar som cirkuleras. Grafen ser ungefär lika ut i Sek men kunde inte hitta någon som hade den totala summan, bara den relativa förändringen

[bild]
Grafen ser ung likadan ut i sek?
Fel igjen

Från 2020 sker nåt extremt som är tveksamt om det stämmer öht I Sverige grafen HELT annorlunda ut enl SCB (vad är din källa)?
Ingen stor skillnad efter 2020 vs innan som på ditt chart.

Sen är M1 ett extremt trubbigt mått som öht ingen ser på. M2+M3 har isåfall större relevans men inte ens dom används mer än perifert av marknadsekonomer eller centralbanker
 
  • Graf som visar årlig förändring i procent av sedlar och mynt samt penningmängderna M1 och M3 från 1982 till 2022.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
M Mattias Svederberg skrev:
Du har fel. Lägg ner. Grafen är SPECIFIKT M1, de står t.o.m de i grafen.
Ja, grafen är M1. Dvs mängden kontanter och avista fordringar på bankinstitut. Dvs sådan som kan användas i transaktioner (dvs köp).
Och jag höll mig också till M1.
Du kanske skulle iaf överväga att läsa vad jag skriver.
M Mattias Svederberg skrev:
Kan titta samma sak i Sverige har M1 ökat med en ungefär motsvaradnde
Och det falsifierades av Zodde ovan. Med data för M1 i Sverige.

Du har inte läst vad jag skrev. Och då förblir du okunnig och fortsätter påstå felaktigheter.
USA hade högre ränta och därför hade många fasträntekonton. Och dessa ingår INTE i M1.
När sedan FED sänkte till 0 så fanns inget skäl att ha kvar dessa varvid de blir avista och börjar ingå i M1.

Graf över monetära aggregeringarna M1 (blå linje) och M2 (röd linje) i miljarder dollar över tid.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Här är motsvarande graf med både M1 (blå) och M2 (röd). Här ser man att M2 rört sig ganska måttligt. Och att den stora rörelse i M1 bara handlade om att fasträntekonton övergick i avista.

Men det är många bedragare och svammelmakare som bara visar M1 och hysteriskt yrar om att FED "pressat pengar". Vilket är rent svammel.

M Mattias Svederberg skrev:
Cirkuleras är INTE omsättning. Grundläggande saker
Det är du som pratar om cirkuleras.

Jag har talat om velocity som är omsättningshastigheten. Det är bara omsatt M1 som kan påverka priser.
Graf över omsättningshastigheten för M1 pengamängden från 1960 till 2020 som visar en markant nedgång 2020.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Här är velocity får M1. Och här man kan se hur omsättningshastigheten faller från 2007. M1 må öka men mer och mer av M1 bara ligger still.
Och man ser också effekten av att fasträntekontona övergår i avista 2020. Där omsättningshastigheten bara går ned till nära 0. M1 ökar men folk rör inte sina stora buffertar. Och pengar som inte används är ur ett inflationsperspektiv som om de inte fanns.
 
S SkåJocke skrev:
Har du dessutom amorterat bort ditt lån så har du en skön pensionsbuffert, eller också har du varit ännu smartare och placerat amorteringspengarna så att det vida överstiger ditt bolån och då har du valmöjlighet att amortera eller låta bli. Det är alltid billigare att vara rik, det är dyrt att vara fattig, den som är satt i skuld är inte fri, bankerna lånar ut paraplyer i solsken och tar tillbaka dem när det regnar……talesätten är många, men den underliggande sensmoralen är att när det heter lån så är det bäst att lämna tillbaka.
Har varit halvsmart och amorterat bort alla lån…. Men kanske inte investerat överskottet på smartaste sätt. Men hyfsat billigt bor man. :)
 
  • Gilla
Dilato och 2 till
  • Laddar…
K kanonkurtan skrev:
Har varit halvsmart och amorterat bort alla lån…. Men kanske inte investerat överskottet på smartaste sätt. Men hyfsat billigt bor man. :)
Känslan är nästan viktigast, när man vet att man inte abonnerar på livet utan har betalt och gjort klart…..man kan dessutom gå in på banken och klaga högt på inlåningsräntan, gnälla på att insättningsgarantin är för dålig med tanke på att banker har så lite eget kapital. En bank skulle ju ALDRIG låna ut pengar till en annan verksamhet med lika låg soliditet som de själva har
 
  • Gilla
Dilato och 2 till
  • Laddar…
S SkåJocke skrev:
Känslan är nästan viktigast, när man vet att man inte abonnerar på livet utan har betalt och gjort klart…..
Så är det. Sitt hem bör man sträva efter att få skuldfritt och med så låga driftskostnader att man klarar av det även om man blir sjuk,arbetslös, gammal eller ensamstående..
 
Känslan är kanske bra men ekonomiskt är det inte smartast att amortera av lånet för fort. Med pengarna man använt för att amortera hade man kunnat få ännu mer rikedom. En tillgång är det inga större problem att ha lån på.
 
  • Gilla
erik_83
  • Laddar…
F fribygg skrev:
Så är det. Sitt hem bör man sträva efter att få skuldfritt och med så låga driftskostnader att man klarar av det även om man blir sjuk,arbetslös, gammal eller ensamstående..
Sträva å få skuldfritt kan inte få bli ett självändamål.
Själv har jag medvetet i decennier tagit en kalkylerad risk å haft 15-20% belåning av primärbostaden där motsvarande pengar under samma tid varit placerat i aktieindexfond. Jag sover gott om natten. Ökad räntekostnad täcks lätt av att använda lite av avkastningen…
 
  • Gilla
erik_83
  • Laddar…
Z Zodde skrev:
Sträva å få skuldfritt kan inte få bli ett självändamål.
Själv har jag medvetet i decennier tagit en kalkylerad risk å haft 15-20% belåning av primärbostaden där motsvarande pengar under samma tid varit placerat i aktieindexfond.
Visst kan det få bli ett självändamål om man så önskar, det är ju upp till var och en om man vill försöka betala sig fri eller spekulera med sitt hem.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.