298 054 läst · 2 173 svar
298k läst
2,2k svar
Klarar ni 7% ränta?
Så en valutas kurs består primärt av värdet av tillgångar i landet mens BNP består primärt av omsättning, är det rätt vad du försöker förmedla?M Mattias Svederberg skrev:
Medlem
· KATRINEHOLM
· 451 inlägg
Men du har en massa obesvarade (obekväma?) frågor du inte svarat på ännu.M Mattias Svederberg skrev:
Hör du till dem som låtsas att det regnar när du lindat in dig i logiska kullerbyttor…?
Vi kan fokusera på en (som går lätt å bevisa med chart)
Du ifrågasatte att SEK hade försvagat sig sista 50 åren men om något så HADE den det sista 18 (din explicita period) åren.
Charts visar försvagning hela perioden men mindre signifikativt sista 18 (alltså tvärt emot vad du claimar)
Kan du berätta var chartet har fel?
Nja, det där är inte sant.M Mattias Svederberg skrev:
Stiger BNP/Capita så kan omsatt M1 öka utan att växelkursen försvagas, mot valutor som har konstant omsatt M1 och konstant BNP/Capita.
Nej, jesses. Det du beskriver är direkt olagligt. Inte bara i Sverige utan de flesta andra länder.M Mattias Svederberg skrev:
Sedan kommer du inte kunna beskriva detta. Hur menar du att RB trycker upp pengar. Kan du beskriva förändringarna i deras balansräkning?
Medlem
· KATRINEHOLM
· 451 inlägg
"Stiger BNP/Capita så kan omsatt M1 öka utan att växelkursen försvagas, "
Fler här som saknar läskunnighet. Jag påstod exakta motsatsen.
"Nej, jesses. Det du beskriver är direkt olagligt. Inte bara i Sverige utan de flesta andra länder."
åter en till som inte klarat grundskolan ser jag.
här är lite allmän info.
https://rikskolan.se/hur-skapas-pengar-38522339
"En centralbank, som svenska Riksbanken, trycker nya sedlar eller präglar mynt. Men sedlar och mynt utgör bara en bråkdel av den totala mängden pengar i omlopp. Nästan alla pengar skapas elektroniskt."
https://www.scb.se/hitta-statistik/...stik/pong/tabell-och-diagram/penningmangd-ar/
Tyvärr hittar jag ingen graf på hur mycket pengar som totalt är i omsättning, men de är ca 4 600 miljarder kronor för närvarande.
"Hur menar du att RB trycker upp pengar."
De ska du lärt dig i grundskolan på samhällskunskapen.
Fler här som saknar läskunnighet. Jag påstod exakta motsatsen.
"Nej, jesses. Det du beskriver är direkt olagligt. Inte bara i Sverige utan de flesta andra länder."
åter en till som inte klarat grundskolan ser jag.
här är lite allmän info.
https://rikskolan.se/hur-skapas-pengar-38522339
"En centralbank, som svenska Riksbanken, trycker nya sedlar eller präglar mynt. Men sedlar och mynt utgör bara en bråkdel av den totala mängden pengar i omlopp. Nästan alla pengar skapas elektroniskt."
https://www.scb.se/hitta-statistik/...stik/pong/tabell-och-diagram/penningmangd-ar/
Tyvärr hittar jag ingen graf på hur mycket pengar som totalt är i omsättning, men de är ca 4 600 miljarder kronor för närvarande.
"Hur menar du att RB trycker upp pengar."
De ska du lärt dig i grundskolan på samhällskunskapen.
Vem fan pratar om fysiska kontanter ? Varför öht blanda in den obetydliga bråkdelen i detta resonemang?M Mattias Svederberg skrev:
Du e verkligen ute på djupt vatten.
Ja, och det du påstod var fel. Därav att jag påvisade ett sätt att falsifiera ditt påstående.M Mattias Svederberg skrev:
Stiger BNP/Capita måste omsatt M1 öka lika mycket. Men stiger BNP/Capita i fasta priser lika mycket så finns ingen drivkraft för att ändra växelkursen. Priset på varor i de olika länderna kommer behålla sina priser. Och därmed är växelkursen konstant.
De som vill se en starkare växelkurs får därför se till att rösta på partier som vill ordna fram en starkare tillväxt i Sverige (än i de länder växelkursen skall stärkas emot). Och det innebär färre regleringar, större privat sektor, lägre skatter.
Och din allmänna info har exakt inget med saken att göra.M Mattias Svederberg skrev:
Du skulle visa hur det du påstod går till. Och det gör du inte.
För övrigt så har kontanter minskat en hel del de senaste 20 åren. Vill du hålla dig till kontanter får du istället tala om en minskande penningmängd.
Alla kan notera att när du skulle förklara hur det gick till när RB ökar penningmängden och ger till Riksgälden så blir det inget svar på det. Istället producerar du ad hominem.M Mattias Svederberg skrev:
Medlem
· KATRINEHOLM
· 451 inlägg
Två strawman påståenden och en falsk argumentations fel.D daVinci skrev:Ja, och det du påstod var fel. Därav att jag påvisade ett sätt att falsifiera ditt påstående.
Stiger BNP/Capita måste omsatt M1 öka lika mycket. Men stiger BNP/Capita i fasta priser lika mycket så finns ingen drivkraft för att ändra växelkursen. Priset på varor i de olika länderna kommer behålla sina priser. Och därmed är växelkursen konstant.
De som vill se en starkare växelkurs får därför se till att rösta på partier som vill ordna fram en starkare tillväxt i Sverige (än i de länder växelkursen skall stärkas emot). Och det innebär färre regleringar, större privat sektor, lägre skatter.
Och din allmänna info har exakt inget med saken att göra.
Du skulle visa hur det du påstod går till. Och det gör du inte.
För övrigt så har kontanter minskat en hel del de senaste 20 åren. Vill du hålla dig till kontanter får du istället tala om en minskande penningmängd.
Alla kan notera att när du skulle förklara hur det gick till när RB ökar penningmängden och ger till Riksgälden så blir det inget svar på det. Istället producerar du ad hominem.
Man lär sig defakto i skolan, mer bestämt högstadiets kurs i samhällskunskap hur riksbanken ger ut pengar.. eller om du vill tramsa penning. Jag har aldrig pratat specifikt om kontakter.
Kan du vara seriös i diskutionen eller klarar du inte av det? Mängden pengar (TOTAL mängd pengar, inte bara kontakter (M0), utan även M1 och M2) har ökat efter hand.
kan du förklara hur de ökat? (vilket du ska kunna för de ska du lärt dig i skolan)
Om inflationen är 16% på två år så är ju värdet av lånet 16% lägre. Det innebär att du över tid, när reallönen återställts har de där procenten ”tillgodo”, som en extra amortering. Nu har kanske huset gått ner lite i värde, men sannolikt bara temporärt, så om du bara fortsätter att bo så kommer även värdet att återkomma och över tid öka lite mer än inflationen över tid, så spreaden blir till din fördel.F fribygg skrev:
Vad får dej att tro att de svenska reallönerna kommer öka så mycket att det kompensera den inflation som varit de senaste 2 åren?S SkåJocke skrev:
Reallönerna ökade 60% mellan 1995 och 2023 och priserna ökade 58% under samma tid, kan vi ens våga hoppas att den svenska industrin och därmed löneökningstakten klarar inflationen det kommande kvartsseklet då vi inte längre har fördelen av billig elenergi?
Reallönerna har ökat 60%. Det betyder att om prisern har ökat 58 % (nominellt) har lönerna ökat under samma tid med 153% (nominellt).
Det som kostade 100 kr 1995 kostar 158 kr idag (58% ökning)
Den som hade 100 kr i lön 1995 får idag 253 kr (153% ökning).
Reallönekningen är (253/158 -1) = 60 %.
Dvs lönerna har ökat med ca 2% per år mer än inflationen.
Jag tror vi kan hoppas på i alla fall inte en reallönesänkning.
Det som kostade 100 kr 1995 kostar 158 kr idag (58% ökning)
Den som hade 100 kr i lön 1995 får idag 253 kr (153% ökning).
Reallönekningen är (253/158 -1) = 60 %.
Dvs lönerna har ökat med ca 2% per år mer än inflationen.
Jag tror vi kan hoppas på i alla fall inte en reallönesänkning.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
I denna bild från medlingsinstitutet kan man se att reallönera kan variera ganska mycket från månad till måna, men att den sedan slutet av 2023 är positiv igen.
https://www.mi.se/lonestatistik/konjunkturlonestatistik/
Hade du ju kunnat få visa vad det var då. Nu blir det bara tomma påståenden.M Mattias Svederberg skrev:
Kontanter är de enda pengar som Riksbanken befattar sig med. Och som sagt, vill du hålla dig till de "pengar som Riksbanken ger ut", så är det en drastisk minskning de senaste 10-20 åren.M Mattias Svederberg skrev:
Resten av pengar, dvs allmänt accepterat betalmedel, är avista fordringar på bankinstitut. De har Riksbanken inget med att göra.
Den som på allvar menar att Riksbanken på något sätt är inblandad får visa transaktionerna och hur balansräkningarna påverkas. Då kan vi titta i balansräkningarna och se om det stämmer. (Det jag skriver tål granskning).
Det är i sig inget man lär sig i grundskolans högstadium. Men ska man diskutera sådant här får man faktiskt hålla sig på en mer kunnig nivå än grundskola.
Mina inlägg har förklaringsvärde, och är inte bara tomma påståenden som tyvärr dina är.M Mattias Svederberg skrev:
Ja, M1 har ökat. Men M1 består till ca 98% av avista fordringar på bankinstitut. Och de har som sagt Riksbanken inget med att göra.M Mattias Svederberg skrev:
1. Mattias går till banken och vill låna 50k. Banken går med på det.M Mattias Svederberg skrev:
2. Två skuldförbindelser skrivs. Mattias blir skyldig banken 50k. Banken blir skyldig Mattias 50k.
3. Bådas balansräkningar ökar med 50k på båda sidor.
4. När Mattias går ut från banken har han en skuld till banken på 50k. Och en tillgång i form av en avista fordrar på banken på 50k. Den senare manifesteras genom att Mattias transaktionskonto hos banken ökat med 50k.
M1 har härmed ökat med 50k genom att banken skuldsatt sig till Mattias.
Ganska trivialt, men ligger ovanför vad folk lär sig i grundskolan.
"Pengar på banken" är alltså en fordran på banken. De syns i bankens balansräkning på deras skuldsida. Och ligger där under posten inlåning från allmänheten.
Riksbanken har exakt 0 med detta att göra.
Jag tror att växelkursen till stor del sätts av vad omvärlden har för förtroende till landets politik och stabilitet.
Gamla regler med BNP vs xx verkar ju inte vara sanna länge...oavsett hur bra näringslivet går så är växelkursen usel.
Gamla regler med BNP vs xx verkar ju inte vara sanna länge...oavsett hur bra näringslivet går så är växelkursen usel.