Husägare
· Västernorrland
· 2 494 inlägg
Som sagt man gör sina val. Men det är märkligt att du tycker att ett från 1978 gör ingen skillnad från ett modernt från 2013.HasseTeknik skrev:
Mattias : Det är ju nästan självklart att ett modernare aggregat ska ha bättre verkningsgrad, frågan är bara hur mycket bättre. Om det är värt både pengar och besväret för att byta. Om det visar sig att de största förlusterna sitter i "dålig isolering", så är det ju naturligt att åtgärda just detta. När det gäller luftfuktigheten, så kan ju den fixas med t.ex en större mängd växter. Det var ju just hjälp med detta val, som var anledningen till TS fråga och då är det ju bra att det kommer fram olika alternativ.
Husägare
· Västernorrland
· 2 494 inlägg
En fråga var i tråden står det att det är problem med luftfuktigheten? Kondens blir det ju av att det är stor skillnad mellan kall och varm luft. Så tror nog att isolering av kanaler kommet hjälpa en hel del. Nästa steg är att byta aggregat och ventilera tillräckligt för husets behov och en annan orsak för mig var att vid fullhastighet på mitt RDAA hade jag inte tillräckligt med ventilation för mitt hus. Hade även problem med kondens då jag hade mitt gamla aggregat samt att det drog 2500-3000 kWh pga värmaren i aggregatet. Då är det inte inräknat dålig verkningsgrad från oktober- mars. Så ca 7 år eller mindre avbetalnings tid. Vad har ni för avbetalning på en VP t ex. Skulle tro i de regionerna. Installation tycker jag inte var nått problem alls. Tycker absolut du borde fundera på att byta upp dig. Men har man platsbrist så är det ju ett problem.
Redigerat:
"En fråga var i tråden står det att det är problem med luftfuktigheten?"
Det var du Mattias i inlägg #24, som sade att bl.a. klimatet var bättre med ny anläggning. Eftersom partikelhalten styrs av filtren, så tolkade jag det som att det gällde luftfuktigheten.
Det var du Mattias i inlägg #24, som sade att bl.a. klimatet var bättre med ny anläggning. Eftersom partikelhalten styrs av filtren, så tolkade jag det som att det gällde luftfuktigheten.
Redigerat:
Husägare
· Västernorrland
· 2 494 inlägg
Haha..där ser man. Tänkte mer på i vårat fall allergi men den återför fukt vid kyla från frånluft till tilluften oxå så du förlorar inget i jämför med TS agg. Trevlig helg😄HasseTeknik skrev:
Jag skulle föreslå att ni gör en enkel skiss över ert mekaniska ventilationssystem, allra först i tråden, och hänför er till den skissen vilka temperaturer ni menar. Inte enbart i denna tråd, utan allmänt. Och att ni har den som diskussionsunderlag. Annars blir det bara tokmycket missförstånd vilka temperaturer ni menar. Annars blir det att tråden huvudsakligen består av missförstånd, som diskuteras. Klarhet anbefalles. Det är ingen mening att nämna en temperatur om den inte är klart definierad, vilken som avses.
Se min enkla skiss!
Jag tror temperaturerna i denna skiss är självförklarande.
T0 = utomhustemperatur.
T4 = inomhustemperatur.
T5 = temperatur på luft som sugs ut från huset.
T4 och T5 kan vara samma, men T5 kan vara en aning annorlunda pga utsugningen sker på annat ställe än kanske på vägg +1,5 m över golvet, där T4 troligen mäts.
När det gäller luftflödet(m3/s), så är de svårare att missförstå. Det finns bara till-luftflöde och frånluftflöde. Där till-luftflödet kommer från utomhus och leds in i huset. Och frånluftflödet kommer från inomhus och leds till utomhus. Egentligen skall man tala om luftflöde som kg/s, alltså ta hänsyn till densiteten. Men densitetsskillnaden på inomhusluften och utomhusluften är inte så jättestor. Dock skiljer det litet, se nedan!
Luftdensitet vid 1,013 bar(a) och 20 oC och rel. luftfuktighet 60 %= 1,196 kg/(m3 fuktig luft)
Den innehåller: 0,010237 kg vatten/(kg torr luft)
Luftdensitet vid 1,013 bar(a) och minus 20 oC och rel.luftfuktighet 100 %= 1,394 kg/(m3 fuktig luft)
Den innehåller: 0,000635 kg vatten/(kg torr luft)
Tar man in 1 m3 minus 20 gradig kall luft och värmer den till 20 grader, så blir det mera luft, då får man nämligen 1,159 m3 luft. Alltså ca 15 % mer luft. Men den blir snustorr, en relativ luftfuktighet på bara 4,4 %. Man måste alltså då köra ut mer luft ur huset, för att huset inte ska sprängas itu. Tar de mekaniska ventilationssystemen hänsyn till detta?
Skysodan, säger att han ser hål i sin värmeväxlare. Man kan då fråga sig vad tillverkaren har valt att tillverka värmeöverföringsytan av. Kanske av lövtunn stålplåt?
Det är ju också så att ju tunnare värmeöverföringsplåten är, desto bättre överför den värme från ena sidan till den andra. Man kan anta att tillverkaren har viss ekonomiskt intresse av att det rostar hål i värmeöverföringsytan med början efter ca 3 år, så han kan få sälja nytt aggregat till samma kund. Tillverkarens garantin, ska då med säkerhet ha löpt ut.
Man kan tycka att luftrörledningen för utomhusluft fram till värmeväxlaren, inte alls behöver värmeisoleras. Det är ju dessutom bara bra om den iskalla utomluften värms litet av rörledningen på vinden. Värmeisolering minskar emellertid inte enbart värmeöverföringen, utan dämpar även buller från luftströmningen i rörledningen, om det snarare är bullerdämpning man eftersträvar.
Skysodan,
Hur definerar du din temperaturverkningsgrad, lila säger du?
Du nämner också temperaturomvandlingsgrad, vad är det?
Uttryckt med de temperaturer jag har i min skiss.
Se min enkla skiss!
Jag tror temperaturerna i denna skiss är självförklarande.
T0 = utomhustemperatur.
T4 = inomhustemperatur.
T5 = temperatur på luft som sugs ut från huset.
T4 och T5 kan vara samma, men T5 kan vara en aning annorlunda pga utsugningen sker på annat ställe än kanske på vägg +1,5 m över golvet, där T4 troligen mäts.
När det gäller luftflödet(m3/s), så är de svårare att missförstå. Det finns bara till-luftflöde och frånluftflöde. Där till-luftflödet kommer från utomhus och leds in i huset. Och frånluftflödet kommer från inomhus och leds till utomhus. Egentligen skall man tala om luftflöde som kg/s, alltså ta hänsyn till densiteten. Men densitetsskillnaden på inomhusluften och utomhusluften är inte så jättestor. Dock skiljer det litet, se nedan!
Luftdensitet vid 1,013 bar(a) och 20 oC och rel. luftfuktighet 60 %= 1,196 kg/(m3 fuktig luft)
Den innehåller: 0,010237 kg vatten/(kg torr luft)
Luftdensitet vid 1,013 bar(a) och minus 20 oC och rel.luftfuktighet 100 %= 1,394 kg/(m3 fuktig luft)
Den innehåller: 0,000635 kg vatten/(kg torr luft)
Tar man in 1 m3 minus 20 gradig kall luft och värmer den till 20 grader, så blir det mera luft, då får man nämligen 1,159 m3 luft. Alltså ca 15 % mer luft. Men den blir snustorr, en relativ luftfuktighet på bara 4,4 %. Man måste alltså då köra ut mer luft ur huset, för att huset inte ska sprängas itu. Tar de mekaniska ventilationssystemen hänsyn till detta?
Skysodan, säger att han ser hål i sin värmeväxlare. Man kan då fråga sig vad tillverkaren har valt att tillverka värmeöverföringsytan av. Kanske av lövtunn stålplåt?
Det är ju också så att ju tunnare värmeöverföringsplåten är, desto bättre överför den värme från ena sidan till den andra. Man kan anta att tillverkaren har viss ekonomiskt intresse av att det rostar hål i värmeöverföringsytan med början efter ca 3 år, så han kan få sälja nytt aggregat till samma kund. Tillverkarens garantin, ska då med säkerhet ha löpt ut.
Man kan tycka att luftrörledningen för utomhusluft fram till värmeväxlaren, inte alls behöver värmeisoleras. Det är ju dessutom bara bra om den iskalla utomluften värms litet av rörledningen på vinden. Värmeisolering minskar emellertid inte enbart värmeöverföringen, utan dämpar även buller från luftströmningen i rörledningen, om det snarare är bullerdämpning man eftersträvar.
Skysodan,
Hur definerar du din temperaturverkningsgrad, lila säger du?
Du nämner också temperaturomvandlingsgrad, vad är det?
Uttryckt med de temperaturer jag har i min skiss.
Redigerat:
Temperaturverkningsgrad = (T2 - T1)/(T6 - T1)
enl. SS 308:1997.
Från "Svensk Ventilation lunchmöte om Verkningsgrad"13 okt, 2014, Jan Risén.
Den mäts vid ventilationsaggregatet och anges ofta av tillverkarna.
Och gäller då ingen kondensation sker, dvs vid torr luft.
Kondenserar vattenångan i frånluften på värmeöverföringsytan så fås en högre temperaturverkningsgrad, pga vattenångans höga kondensationsvärme. En mindre nogräknad tillverkare kan alltså "spetsa" sin temperaturverkningsgrad genom att mäta med fuktig(100 %) frånluft, och förtiga vilken norm han använder, vilket underlättar försäljningen.
enl. SS 308:1997.
Från "Svensk Ventilation lunchmöte om Verkningsgrad"13 okt, 2014, Jan Risén.
Den mäts vid ventilationsaggregatet och anges ofta av tillverkarna.
Och gäller då ingen kondensation sker, dvs vid torr luft.
Kondenserar vattenångan i frånluften på värmeöverföringsytan så fås en högre temperaturverkningsgrad, pga vattenångans höga kondensationsvärme. En mindre nogräknad tillverkare kan alltså "spetsa" sin temperaturverkningsgrad genom att mäta med fuktig(100 %) frånluft, och förtiga vilken norm han använder, vilket underlättar försäljningen.
Redigerat: