Ja en modell större skulle jag vilja haft att placera i kontoret i mitt hus, så skulle jag haft en tredje eldstad... Funderat på om det är bättre med en extra vedkamin eller solpaneler...
Iallafall här är PDF med moderna data dock på finska, påstår 85% verkningsgrad för den moderna designen, så det blev inte bättre med sekundärluften eller så mäter dom på annat sätt nuförtiden. Verkar påstå tempen i skorstenen ska bli runt 140C om jag översätter korrekt, min finska är inte vidare bra den heller.
https://www.porinmatti.fi/content/uploads/2022/02/porinmattisuoritustasoilmoitus.pdf
Här är en porin matti som står i sovrummet i min systersons nya hus (1880):
De flesta kakel och plåtugnar lär väl ha likande eller högre verkningsgrad. Jag har läst påstående om verkningsgrader på 90% för vissa plåtugnar i finland, en plåtugn är en finsk varian av kakelugn. Och jag läste i en svensk tidskrift från 50 talet om att kakelugnar hade väldigt hög verkningsgrad jämfört med vedpannorna som då fanns. Ett koncept som kallades värmevägg skrevs om där och en verkningsgrad på 92%.
Iallafall här är PDF med moderna data dock på finska, påstår 85% verkningsgrad för den moderna designen, så det blev inte bättre med sekundärluften eller så mäter dom på annat sätt nuförtiden. Verkar påstå tempen i skorstenen ska bli runt 140C om jag översätter korrekt, min finska är inte vidare bra den heller.
https://www.porinmatti.fi/content/uploads/2022/02/porinmattisuoritustasoilmoitus.pdf
Här är en porin matti som står i sovrummet i min systersons nya hus (1880):
De flesta kakel och plåtugnar lär väl ha likande eller högre verkningsgrad. Jag har läst påstående om verkningsgrader på 90% för vissa plåtugnar i finland, en plåtugn är en finsk varian av kakelugn. Och jag läste i en svensk tidskrift från 50 talet om att kakelugnar hade väldigt hög verkningsgrad jämfört med vedpannorna som då fanns. Ett koncept som kallades värmevägg skrevs om där och en verkningsgrad på 92%.
Otydligt svarat av mig. På en kamin är ju brännkammaren fylld med rätt lite ved så att flamtopparna skall kunna brinna ut ordentligt, och röken skall slutförbrännas i utgången från brännkammaren ut till rökgångarna som ligger på siden eller baksidan. Men det skall vara slutförbränt när röken lämnar kaminen där skorstenen ansluter. Naturligtvis går detta inte att uppnå fullständigt men har man 80 grader ut så är ju det fantastiskt.L lat skrev:
Men vi skall inte ha en stor del av förbränningen i den nedre halvisolerade delen av skorstenen.
Min poäng var att NIBEs förklaring inte håller.
100 miljoner kaminägare kan inte ha fel - köp skit.M Mr Marqs skrev:
Nu vet jag varför jag blev så besviken när jag gick från ett hus med en HWAM 3420 till ett med Contura 590. Tyvärr har mitt nuvarande hus också Contura, en 510.
Svara nu i stället på vad som är tekniskt fel i min beskrivning. Som du ser har jag rättat en del ovan.
Du har fått många bra svar redan, men tänkte dela med mig av våra erfarenheter.Johan1975z skrev:
Vår energiförbrukning för en villa på totalt 250 m2 i ett plan+källare var ca 30 000 kwh/år. I källaren (gillestugan) finns en öppen spis som har väldigt låg effektivitet, varför vi funderade på en energikassett i den. men efter goda råd valde vi en annan lösning.
Då vi har en god vän som sålt insatskassetter och pelletskaminer i mer än 20 år, hjälpte han oss med att analysera vårt behov och önskemål. Valet blev att installera en Contura 596T i vardagsrummet, med extra värmemagasin, samt två kaminfläktar ovanpå. Han säljer inte Conturakaminer så han rekommenderade helt enkelt oss till en konkurrent.
Vikten är ca 220 kg med extra värmemagasin och menar att ditt golvbjälklag bör klara det, men vid tveksamheter kan det vara bra att höra med företaget som säljer kaminen som skall ha kunskaper att kunna utvärdera det med ritningar på huset.
Vi har ingen värme på under maj-september (eldar enstaka gånger vid behov) och ställer grundvärmen till ca 18-19 grader under oktober-april. När vi kommer hem från arbetet gör vi ett eller två inlägg på ca 5-8 kg. Om vi gör det andra inlägget vid 22 tiden, är kaminen oftast ljummen på morgonen kl. 9.00. På morgonen gör vi ett inlägg.
På lö-sö eldar vi ca 3-4 inlägg under dagen om vi är hemma.
Total årsförbrukning ca 3,5 kubik travad björkved och förbrukningen gick ned ca 10 000 kW, vilket givetvis beror både på eldningen och den sänkta grundtemperaturen.
Nackdelar:
Det tar längre tid för en täljstenskamin att värma upp ett kallt utrymme, då värmestrålningen är lägre under den första halvtimmen jämfört med en plåtkamin, eftersom täljstenen måste värmas upp först innan full effekt. Detta till skillnad från en "oklädd" kamin, där värmestrålningen är snabbare. Dock valde vi en kamin med även sidorutor, så då sprids värmen något snabbare än utan dessa.
Veden kan vara högst 33-35 cm.
Ca var 4-6:e vecka tömmer vi all aska, dammsuger och putsar glasen. Vi tömmer inte askan oftare, då det tyvärr ofta smutsar och dammar ned huset lite varje gång.
När vi tar in veden, ca 0,6 kbm (i samband med rengöringen enlig ovan) som vi förvarar runt hörnet på murstocken för att den skall värmas upp och torka lite till, är det ganska mycket bark som ramlar av och annat som skräpar ned. Samma händer ofta när man tar veden från högen och stoppar den i kaminen.
Den oslagbara fördelen:
Vi har en mycket! behaglig inomhustemperatur på ca 23-24 grader på kvällar och morgnar, i matrum, vardagsrum och kök (ca 80 m2) efter ca en halvtimmes eldning. Med annan värme hade det kostat en förmögenhet. Tidigare hade vi ca 21-22 grader utan kamin.
För att försöka undvika allt för mycket kritik gällande vår ovanligt höga inomhustemperatur, behöver det kanske nämnas att en av oss har en sjukdom som påverkar detta.
Bild nedan på hur kaminen ser ut.
Lycka till med valet av kamin!
I princip rätt.A Anders_Nilsson skrev:
Skillnaden mellan en koks & vedkammin/panna är att vid koks/koleldning så avges 80-90% av energin som strålningsvärme medans vid vedeldning så avges 70-90% av energin som konduktionsvärme(värmeledning).
Därav följer att en koks/kolkammin/panna ska ha relativt stora eldstadsytor medans en vedkammin/panna ska ha relativt stora rökgasberörda ytor/gångar.
En vedkammin med små rökgasytor kan kompenseras om den har en icke isolerad tegelskorsten som fungerar som en förlängning av rökgasgångarna.
Plan - och fasadritning måste jag skicka in. Hur noga är det? Kan man rita fasadritning själv och använda planritningen från Hemnet när man köpte huset?
Har du bra förbränning så gör det ingen skillnad. Jag sotade skorstenen efter 5 års eldning med blandved, mestadels tall och gran och kan tro jag eldar barken också, även då det är björk, björknäver är riktigt bra å tända med. Sotaren tyckte det var så rent i skorstenen att det var nästan onödigt han kom. Han sade jag behöver inte ringa på 5 år till. Modern finsk kakelugn med sekundärförbränning.
Medlem
· Stockholms län
· 546 inlägg
Han bor i FinlandM Mr Marqs skrev:
