Återigen sprang vi in i gränsen på 20 bilder, så vi tar ett till inlägg direkt. Forfarande den 6 maj 2024, och vi tittar på de nya vattenrören.
Avloppets backventil har hittat hem till sitt lilla rör, det kommer senare få ett täcklock i järn som gjuts fast i plattan. I höger i bild sticker köldbärarens slang fram.
I botten står allt bara på sand vilket inte är bra, det kommer leta sig in och smutsa ned. Jag löser detta med en liten kaka betong.
Den överblivna betongen lägger jag i hörnet runt förrådet där vattenrören går
Längs resten av kanten tar jag en bit fogskum
Här kan ni se hur knasiga ventilationsrören är nu, dessa måste vi göra något åt senare.
7 maj 2024. Betongen har stelnat så backventilen sitter ordentligt fast.
Köldbärarslangen vill jag också täta till runt så inte sand rinner in därifrån. Lite överblven cellplast får vara form
Och en liten skvätt betong senare...
Nästa morgon river jag formen och putsar till.
På kvällen har allting härdat
10 maj 2024. Grävarna kom över helgen (!) och fyllde igen hålet utomhus. Dags att lägga på jord och så nytt gräs!
13 maj 2024, byggarna är tillbaka och isolerar. Det sista lagret cellplast läggs på.
Röris är också här och börjar med golvvärmen.
Vi satte in Uponors Smatrix Base-system på ovanvåningen och jag har kommit att gilla deras reglersystem. Autobalansering gör att man slipper justera in de olika slingorna, och med kommunikationsmodulen kan jag koppla upp hela systemet till Home Assistant och mäta temperaturer i hela huset. Vi gillar också deras termostater T-149 som använder e-papper och kopplas till centralen via kabel. Den befintliga fördelaren där uppe kan också kopplas samman med denna nya fördelare via treledare och på så sätt kan vi reglera allting tillsammans.
Men varför är det viktigt med reglering av golvvärmen? Varför bry sig om termostater när man ändå kör värmepump som reglerar husets värme? Dags att avslöja nästa galenskap i projektet...golvkyla! Vi har sedan tidigare kylning på tilluften i FTX-systemet från köldbäraren. På sommaren håller köldbäraren ca 7-8 grader och pumpas upp från marken 180m ned. Kyleffekten är inte jättestor, men vi kan kyla ned tilluften till 18 grader utan problem, och torra dagar vågar jag boosta detta ännu mer, ned mot 15-16 grader. Då måste man dock hålla stenkoll på daggpunkter så man inte får kondens längs luftkanalerna vilket blir dåligt och mögligt.
Med golvkyla får vi ytterligare ett sätt att kyla huset, och Uponors system är förberett för kylning. Sätter jag en värmeväxlare på utgående värmebäraren i huset kommer golvvärmesystemen cirkulera ut det lagom i varje rum. Självklart måste man hålla koll på daggpunkter för att undvika blöta golv, men mätningar under sommaren 2024 visar att temperaturen är 24-25 grader i vattnet. Kan vi sänka detta till 18 grader gör det nog rätt stor skillnad över dygnet.
Nu är hela golvet täckt av cellplast, så rörmokaren kan lägga slangarna.
Mer om dessa tokigheter i nästa inlägg!
Avloppets backventil har hittat hem till sitt lilla rör, det kommer senare få ett täcklock i järn som gjuts fast i plattan. I höger i bild sticker köldbärarens slang fram.
I botten står allt bara på sand vilket inte är bra, det kommer leta sig in och smutsa ned. Jag löser detta med en liten kaka betong.
Den överblivna betongen lägger jag i hörnet runt förrådet där vattenrören går
Längs resten av kanten tar jag en bit fogskum
Här kan ni se hur knasiga ventilationsrören är nu, dessa måste vi göra något åt senare.
7 maj 2024. Betongen har stelnat så backventilen sitter ordentligt fast.
Köldbärarslangen vill jag också täta till runt så inte sand rinner in därifrån. Lite överblven cellplast får vara form
Och en liten skvätt betong senare...
Nästa morgon river jag formen och putsar till.
På kvällen har allting härdat
10 maj 2024. Grävarna kom över helgen (!) och fyllde igen hålet utomhus. Dags att lägga på jord och så nytt gräs!
13 maj 2024, byggarna är tillbaka och isolerar. Det sista lagret cellplast läggs på.
Röris är också här och börjar med golvvärmen.
Vi satte in Uponors Smatrix Base-system på ovanvåningen och jag har kommit att gilla deras reglersystem. Autobalansering gör att man slipper justera in de olika slingorna, och med kommunikationsmodulen kan jag koppla upp hela systemet till Home Assistant och mäta temperaturer i hela huset. Vi gillar också deras termostater T-149 som använder e-papper och kopplas till centralen via kabel. Den befintliga fördelaren där uppe kan också kopplas samman med denna nya fördelare via treledare och på så sätt kan vi reglera allting tillsammans.
Men varför är det viktigt med reglering av golvvärmen? Varför bry sig om termostater när man ändå kör värmepump som reglerar husets värme? Dags att avslöja nästa galenskap i projektet...golvkyla! Vi har sedan tidigare kylning på tilluften i FTX-systemet från köldbäraren. På sommaren håller köldbäraren ca 7-8 grader och pumpas upp från marken 180m ned. Kyleffekten är inte jättestor, men vi kan kyla ned tilluften till 18 grader utan problem, och torra dagar vågar jag boosta detta ännu mer, ned mot 15-16 grader. Då måste man dock hålla stenkoll på daggpunkter så man inte får kondens längs luftkanalerna vilket blir dåligt och mögligt.
Med golvkyla får vi ytterligare ett sätt att kyla huset, och Uponors system är förberett för kylning. Sätter jag en värmeväxlare på utgående värmebäraren i huset kommer golvvärmesystemen cirkulera ut det lagom i varje rum. Självklart måste man hålla koll på daggpunkter för att undvika blöta golv, men mätningar under sommaren 2024 visar att temperaturen är 24-25 grader i vattnet. Kan vi sänka detta till 18 grader gör det nog rätt stor skillnad över dygnet.
Nu är hela golvet täckt av cellplast, så rörmokaren kan lägga slangarna.
Mer om dessa tokigheter i nästa inlägg!
Hur fungerar det?Etnoy skrev:
Flödesmätare? temperatursensorer? algoritm?
Låter spontant som ett multivariabels optimeringsproblem.
Hur går kommunikationen mellan detta och Home Assistant? RS-485? finns dokumentation på API?
Hur hanteras det så att om e-pappret slutar fungera så reglerar man inte mot en gammal temperaturavläsning?
Bild?
Ett fysikaliskt problem är dock att kyla der luften högre densitet så att den lägger sig längst ner. Samtidigt som kalla fötter är okomfortabelt. Så det är mer optimalt att kyla från taket.
Men håll oss uppdaterade hur det går rent fysiologiskt. Inte minst om fruar och döttrar tycker om det då de gärna har en högre temperatur än män.
Köp in mätare? Går med mätning av temperatur och fuktighet samt slå via tabell. Eller så kan man t.ex ordna en laser mot en spegel där man mäter spridningen på det reflekterade ljuset.
Så att man kan reglera mot detta automatiskt (t.ex via Home Assistant).
Det låter jag nog Uponor svara på. Jag kollade lite och hittade inte jättemycket utöver detta:spikplanka skrev:
Ett inlägg på byggahus: https://www.byggahus.se/forum/threads/uponor-smatrix-system-autobalansering.331910/post-3256525
Låter som att jag vill få in utetemperaturen till reglercentralen!
Ska sägas att både källaren och ovanvåningen har projekterats av Uponor själva så det ska vara ordentligt gjort.
Smatrix-systemet har en kommunikationsmodul (R-208) som fungerar som brygga. Den är rätt dyr och kopplas till reglercentralen med vanlig RJ-45. Den stödjer både wifi och Ethernet men jag vill så klart ha trådbunden anslutning. Det fina med att jag kopplat ihop båda reglercentralerna är att det nu bara behövs en kommunikationsmodul.
Uponors system kan både styras genom molnet via deras REST-API, men jag föredrar lokal access vilket kommunikationsmodulen också stödjer. I Home Assistant finns en HACS-modul för Uponor som löser resten, jag behöver bara mata in ip-adress och portnummer och så kommer alla rum dras in i HA.
Termostaten ser ut så här:
Skärmen visar ju bara temperaturen, den är inte del av regleringen. Tempgivaren inuti enheten skickar hela tiden temperaturen (och RH) till reglercentralen där logiken sitter.
En liten teaser för hur det blir senare i bygget:
"Men varför har du två termostater?!" undrar du nu. Den frågan låter jag hänga i luften tills vi kommer längre fram i tråden, haha.
Absolut, golvkyla är inte optimalt. Men här har vi redan tillgång till kyla från berget och ett golvvärmesystem, så det är snarare ett "varför inte". Jag är lika nyfiken som du hur det kommer kännas sommaren 2025 när vi får testa systemet skarpt för första gången.
Hela huset är täckt av temp- och RH-givare, sedan räknar HA ut daggpunkter. Ta det värsta värdet, sätt en ordentlig säkerhetsmarginal, och gå inte under den temperaturen i tilluften.
Som sagt är cellplasten lagd och det innebär att avlopp och vattenmatningar är lagda.
Här i blivande duschen har vi valt att lägga en väggnära golvbrunn, precis som duschen på ovanvåningen. Vi tycker det blir snyggt, men det är förstås en utmaning att få det att stämma rent byggtekniskt. Och i detta bygge kommer detta bli den enskilt största utmaningen eftersom vi här, den 13 maj, gör ett fel. Det vet vi förstås inte nu och både jag och röris tycker installationen ser korrekt ut här.
Vi väljer en Purus Line Pro Premium då den nästan helt smälter in i golvet, och det är den gråa plastgrejen i bilden ovan. Det som råkar hända här är att golvbrunnen monteras bak och fram. Jag kommer upptäcka detta först i juli, långt efter gjutningen. Felet är faktiskt på Purus sida då de har en stansning i brunnen som är vänd 180 grader mot bilden i installationsanvisningen.
Eftersom vi använder modellen med utlopp i botten finns det heller inget naturligt fram/bak på brunnen, röret går ju rakt nedåt.
Anyway...det är ett problem för senare. Tillbaka till att lägga golvvärme, det är roligare. Här är skissen från projekteringen som gjordes av Uponor.
Tvättstugan, maskinrummet, toaletten och duschrummet är ju bara längst upp till höger i bild, resten av slingorna går i källarens boyta. Här planerar vi för framtiden och ser till att vi i en framtida renovering av resten av källaren har plats i den befintliga centralen.
Det går jättesnabbt att montera golvvärme med rörhållarskenor i cellplast. Man bara lägger ut de svarta hållarna med hullingar, trampar till dem, och sedan kör rullen med slang fram och tillbaka enligt projekteringsritningen.
Vi lägger lite cellplast under fördelarskåpet för en ursparning för den framtida expansionen av golvvärme.
Kompressorn har körts och slangarna är fyllda med tryckluft för att se att allt är tätt.
I nästa avsnitt lägger vi armeringsnät!
Här i blivande duschen har vi valt att lägga en väggnära golvbrunn, precis som duschen på ovanvåningen. Vi tycker det blir snyggt, men det är förstås en utmaning att få det att stämma rent byggtekniskt. Och i detta bygge kommer detta bli den enskilt största utmaningen eftersom vi här, den 13 maj, gör ett fel. Det vet vi förstås inte nu och både jag och röris tycker installationen ser korrekt ut här.
Vi väljer en Purus Line Pro Premium då den nästan helt smälter in i golvet, och det är den gråa plastgrejen i bilden ovan. Det som råkar hända här är att golvbrunnen monteras bak och fram. Jag kommer upptäcka detta först i juli, långt efter gjutningen. Felet är faktiskt på Purus sida då de har en stansning i brunnen som är vänd 180 grader mot bilden i installationsanvisningen.
Eftersom vi använder modellen med utlopp i botten finns det heller inget naturligt fram/bak på brunnen, röret går ju rakt nedåt.
Anyway...det är ett problem för senare. Tillbaka till att lägga golvvärme, det är roligare. Här är skissen från projekteringen som gjordes av Uponor.
Tvättstugan, maskinrummet, toaletten och duschrummet är ju bara längst upp till höger i bild, resten av slingorna går i källarens boyta. Här planerar vi för framtiden och ser till att vi i en framtida renovering av resten av källaren har plats i den befintliga centralen.
Det går jättesnabbt att montera golvvärme med rörhållarskenor i cellplast. Man bara lägger ut de svarta hållarna med hullingar, trampar till dem, och sedan kör rullen med slang fram och tillbaka enligt projekteringsritningen.
Vi lägger lite cellplast under fördelarskåpet för en ursparning för den framtida expansionen av golvvärme.
Kompressorn har körts och slangarna är fyllda med tryckluft för att se att allt är tätt.
I nästa avsnitt lägger vi armeringsnät!
16 maj 2024. Jag har tidigare pratat med elektrikern och han ville inte komma förrän armeringen är lagd. Jag litar på honom, men det visar sig vara fel beslut. Mängden el och nätverk som ska dras kommer göra det tufft att få plats med allting och en lärdom jag gör här är att elen borde dragits längre ned i plattan.
Därför kommer armeringsnätet ned först, och det läggs av snickarna. Det är ett väldigt snabbt jobb; kapa nät, ställ på fötter och naja ihop.
På kanterna ser jag till att de borrar in bockade armeringsjärn som najas ihop med nätet så att plattan hålls ihop med väggarna. När kvällen kommer känner jag att tröskeln till förrådet behöver justeras lite. Plattan i förrådet har jag inte rivit och jag vill se till att vi inte får ett trappsteg upp in i det rummet. Fram med borrhammaren!
Med detta kommer vi kunna gjuta betongen en bit in i rummet och sedan flytspackla tröskeln till en lagom nivå. Senare i projektet kommer detta hål att armeras upp.
17 maj 2024 och elektrikern gör entré. Ganska snabbt visar det sig bli trångt med elen och jag förstår inte varför han inte ville komma tidigare. Det ska in massor av eluttag, matningar och nätverk. Massor av nätverk. För att göra det hela enklare har jag beställt en ny undercentral i maskinrummet som ska mata allt i denna del av källaren. Fördelen med detta är att vi bara behöver dra en grov matning till huvudelcentralen, och alla matningar kan utgå från mitten av utrymmet i stället för att krånglas ut till hobbyrummet. Dessutom kan vi i framtiden dra om inkommande el till maskinrummet om vi känner för det.
För att mata undercentralen drar vi en grov 6mm2 trefas kabel som går i en lika tjock slang. Direkt blir det krångligt eftersom elektrikern behöver dra detta under nätet. Dessutom är slangen för tjock på några ställen Denna får knappt plats över golvvärmen, och det är oundvikligt att klippa lite armering.
Jag vet inte riktigt hur jag ska göra med tråden nu. Det är helt enkelt en otrolig mängd bilder på steg för steg när elektrikern drar slangar överallt, och han kommer jobba i många dagar med att få till allting. För att inte få 100+ bilder på vit cellplast täckt av armeringsnät och elslangar sållar jag rätt hårt här.
Det blir några meter slang!
När huvudmatningen dragits är det dags att dra slangar till alla uttag, belysningar och så vidare. På 60-talet var man sparsam med eluttag men vi vill ha modern standard. Eller, modern standard räcker inte utan det ska vara ännu fler uttag. Tänk ungefär som detta hus som blev viralt för några år sedan, fast inte riktigt så mycket:
Sedan har vi nätverk. Extrakostnaden för detta är så liten att jag verkligen strösslar med uttag. Till exempel ska golvvärmefördelaren ha två gånger två uttag...och det kommer behövas. Tvättstugans tak får dosor för accesspunkter, vi drar kablage för nätverkskameror och uttag för värmepump samt alla möjliga IoT-saker vi kommer vilja ha.
Här samlas allting, centralen kommer sättas på väggen framför värmepumpen.
Tvättstugan och maskinrummet kommer delas av med en dörr vilket betyder strömställare på varje sida.
21 maj 2024. Första slangarna med nätverk läggs. Varje blå slang innebär 2 st cat6-kablar. Här i blivande toan kommer det bli trångt, allt ska ut i det lilla hålet under väggen.
Därför kommer armeringsnätet ned först, och det läggs av snickarna. Det är ett väldigt snabbt jobb; kapa nät, ställ på fötter och naja ihop.
På kanterna ser jag till att de borrar in bockade armeringsjärn som najas ihop med nätet så att plattan hålls ihop med väggarna. När kvällen kommer känner jag att tröskeln till förrådet behöver justeras lite. Plattan i förrådet har jag inte rivit och jag vill se till att vi inte får ett trappsteg upp in i det rummet. Fram med borrhammaren!
Med detta kommer vi kunna gjuta betongen en bit in i rummet och sedan flytspackla tröskeln till en lagom nivå. Senare i projektet kommer detta hål att armeras upp.
17 maj 2024 och elektrikern gör entré. Ganska snabbt visar det sig bli trångt med elen och jag förstår inte varför han inte ville komma tidigare. Det ska in massor av eluttag, matningar och nätverk. Massor av nätverk. För att göra det hela enklare har jag beställt en ny undercentral i maskinrummet som ska mata allt i denna del av källaren. Fördelen med detta är att vi bara behöver dra en grov matning till huvudelcentralen, och alla matningar kan utgå från mitten av utrymmet i stället för att krånglas ut till hobbyrummet. Dessutom kan vi i framtiden dra om inkommande el till maskinrummet om vi känner för det.
För att mata undercentralen drar vi en grov 6mm2 trefas kabel som går i en lika tjock slang. Direkt blir det krångligt eftersom elektrikern behöver dra detta under nätet. Dessutom är slangen för tjock på några ställen Denna får knappt plats över golvvärmen, och det är oundvikligt att klippa lite armering.
Jag vet inte riktigt hur jag ska göra med tråden nu. Det är helt enkelt en otrolig mängd bilder på steg för steg när elektrikern drar slangar överallt, och han kommer jobba i många dagar med att få till allting. För att inte få 100+ bilder på vit cellplast täckt av armeringsnät och elslangar sållar jag rätt hårt här.
Det blir några meter slang!
När huvudmatningen dragits är det dags att dra slangar till alla uttag, belysningar och så vidare. På 60-talet var man sparsam med eluttag men vi vill ha modern standard. Eller, modern standard räcker inte utan det ska vara ännu fler uttag. Tänk ungefär som detta hus som blev viralt för några år sedan, fast inte riktigt så mycket:
Sedan har vi nätverk. Extrakostnaden för detta är så liten att jag verkligen strösslar med uttag. Till exempel ska golvvärmefördelaren ha två gånger två uttag...och det kommer behövas. Tvättstugans tak får dosor för accesspunkter, vi drar kablage för nätverkskameror och uttag för värmepump samt alla möjliga IoT-saker vi kommer vilja ha.
Här samlas allting, centralen kommer sättas på väggen framför värmepumpen.
Tvättstugan och maskinrummet kommer delas av med en dörr vilket betyder strömställare på varje sida.
21 maj 2024. Första slangarna med nätverk läggs. Varje blå slang innebär 2 st cat6-kablar. Här i blivande toan kommer det bli trångt, allt ska ut i det lilla hålet under väggen.
Redigerat:
Uponors algoritm verkat tillämpa någon form av tidsdelad värmetillförsel?
Har sett att system som tar höjd för utetemperatur kom iaf som senast på 1980-talet så det har funnits ett tag. Har även från professorer sett avhandling om hur man rent matematiskt bygger algoritm för sådan styrning.
Kan säga att utomhustemperatur gör att värmesystemet lägger på extra effekt en tid innan värmen "behövs" och därmed undviker den svängning i temperatur som annars uppstår.
Så utomhussensor är en rekommendation.. Tänk dock på att den bör kanske inte sitta kloss intill väggen då den värms av huset som den skall reglera eftersom den kan visa att det är varmare än vad det är..
Angående styrningskurvan från Uponor så visar den att systemet ger lite väl häftiga temperaturförändringar. Det är bättre om temperaturen stiger långsamt till börvärdet så att betong mm inte spricker.
Vet du något om hur styrningen av de mekaniska shuntarna går till? borde inte vara så komplicerat. Så kan man ev dumpa dyra kommunikationsboxar mm.
Vi får en riktig "Information Superhighway" under tvättstugan nu. Det tar ganska lång tid för elektrikern eftersom varje slang omsorgsfullt ska stripeas fast i nätet.
Golvvärmefördelaren blir förstås ordentligt uppkopplad
Det börjar bli gott om kablage till undercentralen
Vi landar på cirka 16 slangar, dvs. 32 cat6-kablar som dyker upp vid serverracket. Det betyder strax över en cat6 per kvadratmeter vilket känns som en bra benchmark, haha. När bygget är färdigt kommer jag ha ett digert jobb att koppla patchpaneler. För hela huset ligger vi nu på ca 60 trådburna anslutningar, tur att det finns billiga begagnade rackswitchar på ebay.
Vi bygger ju två badrum här, och båda toaletterna ska vara inbyggda fixturer. På hyllan över dessa vill vi ha ett eluttag, sedan kommer eluttag vid tvättstället samt i tvättställskommoden. Tvättmaskin och torktumlare har dedikerade matningar med varsin säkring, sedan är alla belysningsgrupper med mera. Nu börjar eldragningen bli klar och vi har kommit till den 24 maj 2024.
Som ni förstår är det viktigt att allt hamnar på rätt ställe innan gjutning, och nu är sista chansen att dubbelkolla allting. När jag gör detta inser jag att toalettavloppet i duschrummet sitter i mitten av rummet. Det ser rätt ut, men när jag dubbelkollar mot min skiss inser jag att det inte kommer fungera eftersom det finns en tvättställskommod som hamnar i vägen. Ett snabbt samtal med rörmokaren senare så har jag bokat in en tid där han kommer och fixar det.
Jag armerar tröskelhålet mellan tvättstuga och förråd
Sedan gå runt med fogskum för att täta mellan väggar och cellplast. Ja, det blev lite mycket på några ställen, det skar jag förstås bort.
Vi har nu en bokad tid för gjutning och det återstår bara en liten sak för elektrikern att fixa; golvvärme. Det visar sig dock bli svårare än vad vi tänkt.
Golvvärmefördelaren blir förstås ordentligt uppkopplad
Det börjar bli gott om kablage till undercentralen
Vi landar på cirka 16 slangar, dvs. 32 cat6-kablar som dyker upp vid serverracket. Det betyder strax över en cat6 per kvadratmeter vilket känns som en bra benchmark, haha. När bygget är färdigt kommer jag ha ett digert jobb att koppla patchpaneler. För hela huset ligger vi nu på ca 60 trådburna anslutningar, tur att det finns billiga begagnade rackswitchar på ebay.
Vi bygger ju två badrum här, och båda toaletterna ska vara inbyggda fixturer. På hyllan över dessa vill vi ha ett eluttag, sedan kommer eluttag vid tvättstället samt i tvättställskommoden. Tvättmaskin och torktumlare har dedikerade matningar med varsin säkring, sedan är alla belysningsgrupper med mera. Nu börjar eldragningen bli klar och vi har kommit till den 24 maj 2024.
Som ni förstår är det viktigt att allt hamnar på rätt ställe innan gjutning, och nu är sista chansen att dubbelkolla allting. När jag gör detta inser jag att toalettavloppet i duschrummet sitter i mitten av rummet. Det ser rätt ut, men när jag dubbelkollar mot min skiss inser jag att det inte kommer fungera eftersom det finns en tvättställskommod som hamnar i vägen. Ett snabbt samtal med rörmokaren senare så har jag bokat in en tid där han kommer och fixar det.
Jag armerar tröskelhålet mellan tvättstuga och förråd
Sedan gå runt med fogskum för att täta mellan väggar och cellplast. Ja, det blev lite mycket på några ställen, det skar jag förstås bort.
Vi har nu en bokad tid för gjutning och det återstår bara en liten sak för elektrikern att fixa; golvvärme. Det visar sig dock bli svårare än vad vi tänkt.
I know that feeling, när man strösslar med uttag, både nätverk samt el, många rör och slangar att hålla koll på 😉
"Mina väggar är isolerade med VP-rör" //okänd 
När vi gjorde ovanvåningen satte vi vattenburen golvvärme överallt. Ibland saknar man dock möjligheten att torka badrumsgolvet på sommaren med elgolvvärme, så vi väljer att sätta in det här i källaren som komplement. Och ju mer jag funderade på det insåg jag att merkostnaden inte blir jättehög om man vill köra elgolvvärme även i tvättstugan och maskinrummet...så det landar i att det blir vattenburen och elburen värme överallt!
28 maj 2024. Klassisk t2blå, starkaste sorten 20 W/m läggs in i betongen. Ja, man skulle kunna lägga det i spacklet, men vi lägger det i plattan för det blir enklare. Denna typ av kabel behöver vara rätt längd och kan inte kapas, så elektrikern behöver mäta allting exakt. Sedan är det monotont fram-och-tillbakagång med allting. Det gäller att jobba på, för gjutningen är planerad till i övermorgon. Först toaletten.
Maskinrummet har den längsta kabeln, hela 71 meter. Inte direkt lagervara!.
29 maj 2024. Resten av värmekabeln läggs ut.
Rörmokaren kommer och flyttar toan
Tvättstugan får golvvärme
Som vanligt med elgolvvärme ska det mätas flera gånger. Först i rullen, sedan efter utläggning, och även efter gjutning/spackling. 71-metersslingan i maskinrummet mäts i rullen. OK. Sedan läggs flera timmar på att lägga ut, och plötsligt är resistansen fel. Jag minns inte om det var för högt eller för lågt, men det var bara precis utanför toleransen som jag tror är +/- 10%. Enligt elektrikern har det bara hänt en gång tidigare i hans karriär. Ofta ser man fel som kortslutning eller avbrott, men här är det "halvfel". Detta är förstås inget som vi vill gjuta in, och garantin kommer heller inte att gälla.
Vänta nu, gjutningen är runt hörnet. Ingen grossist i stan har just 71 meter kabel på lager så vi får beställa. Där och då ringer jag snickaren som ringer betongaren. Som tur är gick det att flytta men vi får vänta en vecka. Inga problem, då hinner vi få allting klart. Puh. I hela detta bygge har vi beslutat att göra allting rätt snarare än stressa, och så blir det även här.
Ny kabel kommer redan nästa dag, det visar sig att en chef på en av grossisterna gjorde en nattkörning från Göteborg och tog sakerna med sig i bilen, snacka om service!
30 maj 2024. Ny värmekabel levererad, så elektriken slutför maskinrummet. Som tur är täcks detta av nVents garanti, så extraarbetet för att byta kabel slipper vi stå för själva.
Till slut läggs temperaturgivare i slang i alla fyra rum.
Jag har valt Namrons Zigbee-termostater i stället för nVents egna. Elgolvvärmen är bara ett komplement och kommer inte köras kontinuerligt. Därför passar det bra att ha automatisering på den, till exempel att låta Home Assistant sätta ett börvärde på betongtemperatur under ett par timmar innan den stänger av. Sedan tycker jag också denna termostat ser snygg ut, vilket inte kan sägas om alla.
2 juni 2024. Dagen innan gjutning! Jag har svettats av gjutfrossa i flera dagar nu, det är massor av tid och pengar investerat i att få allt här rätt. Jag har trippelmätt alla mått, speciellt i badrummet. Finns det el överallt? Nätverk? Efter gjutning är allt bokstavligen satt i sten. Kvällen innan går jag runt och tar hundratals bilder på plattan från alla tänkbara vinklar, detta kom verkligen till pass senare när jag behöver fästa saker i golvet. Var går vattenrören? Var går elen? Med bilder vet du!
Jag tycker elektrikern gjorde ett riktigt bra jobb, men jag var inte berdd på hur mycket tid allting tog jämfört med isolering, armering och rördragning. Det är en lärdom jag vill skicka med andra, se till att göra elen tidigt och långt nere i plattan!
Jag plastar in maskinerna för att skydda mot betongstänk.
Samma sak med förrådet
Framför värmepumpen ser ni den stora röran av kablar och rör
28 maj 2024. Klassisk t2blå, starkaste sorten 20 W/m läggs in i betongen. Ja, man skulle kunna lägga det i spacklet, men vi lägger det i plattan för det blir enklare. Denna typ av kabel behöver vara rätt längd och kan inte kapas, så elektrikern behöver mäta allting exakt. Sedan är det monotont fram-och-tillbakagång med allting. Det gäller att jobba på, för gjutningen är planerad till i övermorgon. Först toaletten.
Maskinrummet har den längsta kabeln, hela 71 meter. Inte direkt lagervara!.
29 maj 2024. Resten av värmekabeln läggs ut.
Rörmokaren kommer och flyttar toan
Tvättstugan får golvvärme
Som vanligt med elgolvvärme ska det mätas flera gånger. Först i rullen, sedan efter utläggning, och även efter gjutning/spackling. 71-metersslingan i maskinrummet mäts i rullen. OK. Sedan läggs flera timmar på att lägga ut, och plötsligt är resistansen fel. Jag minns inte om det var för högt eller för lågt, men det var bara precis utanför toleransen som jag tror är +/- 10%. Enligt elektrikern har det bara hänt en gång tidigare i hans karriär. Ofta ser man fel som kortslutning eller avbrott, men här är det "halvfel". Detta är förstås inget som vi vill gjuta in, och garantin kommer heller inte att gälla.
Vänta nu, gjutningen är runt hörnet. Ingen grossist i stan har just 71 meter kabel på lager så vi får beställa. Där och då ringer jag snickaren som ringer betongaren. Som tur är gick det att flytta men vi får vänta en vecka. Inga problem, då hinner vi få allting klart. Puh. I hela detta bygge har vi beslutat att göra allting rätt snarare än stressa, och så blir det även här.
Ny kabel kommer redan nästa dag, det visar sig att en chef på en av grossisterna gjorde en nattkörning från Göteborg och tog sakerna med sig i bilen, snacka om service!
30 maj 2024. Ny värmekabel levererad, så elektriken slutför maskinrummet. Som tur är täcks detta av nVents garanti, så extraarbetet för att byta kabel slipper vi stå för själva.
Till slut läggs temperaturgivare i slang i alla fyra rum.
Jag har valt Namrons Zigbee-termostater i stället för nVents egna. Elgolvvärmen är bara ett komplement och kommer inte köras kontinuerligt. Därför passar det bra att ha automatisering på den, till exempel att låta Home Assistant sätta ett börvärde på betongtemperatur under ett par timmar innan den stänger av. Sedan tycker jag också denna termostat ser snygg ut, vilket inte kan sägas om alla.
2 juni 2024. Dagen innan gjutning! Jag har svettats av gjutfrossa i flera dagar nu, det är massor av tid och pengar investerat i att få allt här rätt. Jag har trippelmätt alla mått, speciellt i badrummet. Finns det el överallt? Nätverk? Efter gjutning är allt bokstavligen satt i sten. Kvällen innan går jag runt och tar hundratals bilder på plattan från alla tänkbara vinklar, detta kom verkligen till pass senare när jag behöver fästa saker i golvet. Var går vattenrören? Var går elen? Med bilder vet du!
Jag tycker elektrikern gjorde ett riktigt bra jobb, men jag var inte berdd på hur mycket tid allting tog jämfört med isolering, armering och rördragning. Det är en lärdom jag vill skicka med andra, se till att göra elen tidigt och långt nere i plattan!
Jag plastar in maskinerna för att skydda mot betongstänk.
Samma sak med förrådet
Framför värmepumpen ser ni den stora röran av kablar och rör
Lite sent i detta fall, men för att få ordning på fotografier så skulle man kunna inordna huset i ett enmeters rutsystem med bokstäverna A-Z på en sida och nummer 0,1,2,3,4, osv på andra sidan. Sedan skriver man ut lappar med A0, A1.. B0, B1 osv som man lägger ut på korrekt ställe på golvet. Dessa fotas därefter. Och då vet man exakt var ett foto hör hemma.
Skulle man glömma kvar en papperslapp till gjutningen är det väl inte någon större fara..
Med hjälp av måtten på armeringen bör det senare gå att lokalisera vad som helst med samma precision som armeringsjärnets rutor har.
Skulle man glömma kvar en papperslapp till gjutningen är det väl inte någon större fara..
Med hjälp av måtten på armeringen bör det senare gå att lokalisera vad som helst med samma precision som armeringsjärnets rutor har.
Alltså problemet med fotograferingen är att det blir många foton och sedan skall man klura ut vilka foton som är varifrån. Armeringsrutnätet får du gratis. Och man kan spara mer jobb genom att öka rutnätet till 2x2 meter. Poängen är att spara jobb.
Det som behövs är att märka väggarna varje meter t.ex med en bit tejp, alternativt bara en vägg. Och skriva ut lapparna som gott kan vara handskrivna.
Är du nöjd med Namrons Zigbee-termostat eller har du inte använt dem? Jag bytte ut en 30 år gammal termostat till en sådan för några veckor sedan (snygg, billigare än Ebeco och Zigbee istället för Wi-Fi och molnet), bara för att inse att den har en lägsta hysteris på 1°C... Just nu så kör jag den i "open loop" för att inte få iskall klinkers och tänkte försöka få till en extern reglerloop via openHAB istället.
Nu går jag kanske händelserna i förväg, men har du någon sammanställning av kostnaden för den nya plattan? Vi håller på och renoverar källaren i vårt suterränghus och hade tänkt att "nöja" oss med ventilerat golv, men jag blev väldigt inspirerad av den här tråden. Frågan är dock om det är värt arbetsinsatsen (krävande dagjobb och småbarn) samt kostnaden.
Hur som helst, väldigt kul att följa.
Nu går jag kanske händelserna i förväg, men har du någon sammanställning av kostnaden för den nya plattan? Vi håller på och renoverar källaren i vårt suterränghus och hade tänkt att "nöja" oss med ventilerat golv, men jag blev väldigt inspirerad av den här tråden. Frågan är dock om det är värt arbetsinsatsen (krävande dagjobb och småbarn) samt kostnaden.
Hur som helst, väldigt kul att följa.