Ja, precis, johnnieb har ställt en bra fråga.
Vad betyder egentligen min- och max-tiderna på meny 8.1.1 och 8.1.2
För övrigt är det inte särskilt utförligt förklarat i boken vad de olika parametrarna betyder.
Men det är väl så IVT vill ha det. Tack och lov för internet, där kan man få reda på saker och ting!
Vad betyder egentligen min- och max-tiderna på meny 8.1.1 och 8.1.2
För övrigt är det inte särskilt utförligt förklarat i boken vad de olika parametrarna betyder.
Men det är väl så IVT vill ha det. Tack och lov för internet, där kan man få reda på saker och ting!
Jag har inget svar på frågan men tolkar det också som så att 8.1.1 är hur lång tid kompressorn får på sig att producera värme innan elpatronen går in. På samma sätt bör även 8.1.2 fungera fast där kan man även styra ett maxvärde på hur länge patronen får gå som max för att producera varmvatten.
Är man få personer i hushållet och duchar på morgonen kan man ju teoretiskt tycka det är hål i huvudet att låta elpatronen värma vattnet under tiden man är på jobbet. Under de 8-10 timmar man är borta borde ju kompressorn klara detta ändå. Alltså borde man kunna ställa upp tiden på 8.1.2 ganska rejält och spara en slant? Kan någon bekräfta att det är så?
Är man få personer i hushållet och duchar på morgonen kan man ju teoretiskt tycka det är hål i huvudet att låta elpatronen värma vattnet under tiden man är på jobbet. Under de 8-10 timmar man är borta borde ju kompressorn klara detta ändå. Alltså borde man kunna ställa upp tiden på 8.1.2 ganska rejält och spara en slant? Kan någon bekräfta att det är så?
Ja, så har jag också tänkt men tycker inte det låter helt övertygande. Det här talar emot i min värld:
1. Om inte kompressorn lyckas värma upp vattnet innan MIN-tiden har gått ut så får patronen gå in. Ok.
2. Om kompressorn OCH patronen inte heller lyckas få upp värmen på vattnet innan MAX-tiden gått ut så stänger man AV patronen och hoppas att det går bättre då?
Men du har helt rätt i att det inte är smart att låta patronen värma vatten under dagen om man inte är hemma.
1. Om inte kompressorn lyckas värma upp vattnet innan MIN-tiden har gått ut så får patronen gå in. Ok.
2. Om kompressorn OCH patronen inte heller lyckas få upp värmen på vattnet innan MAX-tiden gått ut så stänger man AV patronen och hoppas att det går bättre då?
Men du har helt rätt i att det inte är smart att låta patronen värma vatten under dagen om man inte är hemma.
Man borde väl rimligtvis kunna ställa 8.1.2 på 120 resp 180. Då får kompressorn 2 timmar på sig att värma vattnet och därefter slår elpatronen in under max 60 minuter och värmer klart ifall det skulle behövas. På så sätt borde man spara en hel del hundralappar (eller tusenlappar) per år.
8.1.2 kanske man inte skall skruva på alltför mycket. Speciellt inte på vintertid. Eventuellt kanske man kan ha den på 30 minuter under vintertid (15min är standard) och 60 minuter under sommartid / höst / vår.
8.1.2 kanske man inte skall skruva på alltför mycket. Speciellt inte på vintertid. Eventuellt kanske man kan ha den på 30 minuter under vintertid (15min är standard) och 60 minuter under sommartid / höst / vår.
Redigerat:
Vet man vad den prioriterar då? Varmvatten eller värmevatten?
Tänker om man ställer om 8.1.1 och 8.1.2.
Sen har man ju paramterer 8.2.1 och 8.2.2 (tror jag) där man kan ändra när elpatron får gå in för värmevatten på samma sätt som för varmvatten.
Kan ha fel men har för mig jag såg de också.
Sen undrar jag. Vad är skillnaden mellan varmvatten, tappvatten och värmevatten? Ja varm och värme tror jag är just för värme och den andra för dusch, men vad är då tappvarmvatten?
Man kan ju se temperatur för de.
Ingen som tänkt göra en lathund för 490:in? Den är väl ganska vanlig =) Antar att många frågor ställs kring den, om olik parametrar, värden etc.
Tänker om man ställer om 8.1.1 och 8.1.2.
Sen har man ju paramterer 8.2.1 och 8.2.2 (tror jag) där man kan ändra när elpatron får gå in för värmevatten på samma sätt som för varmvatten.
Kan ha fel men har för mig jag såg de också.
Sen undrar jag. Vad är skillnaden mellan varmvatten, tappvatten och värmevatten? Ja varm och värme tror jag är just för värme och den andra för dusch, men vad är då tappvarmvatten?
Man kan ju se temperatur för de.
Ingen som tänkt göra en lathund för 490:in? Den är väl ganska vanlig =) Antar att många frågor ställs kring den, om olik parametrar, värden etc.
...för att återgå till vintertestet (där jag började denna tråd)...
Jag har nu lite uppföljningssiffror. Jag har jämfört den totala elförbrukningen under 2008 med 2009. Under 2008 körde jag i ekonomiläge på pannan och under 2009 har jag nu haft elpatronen urkopplad. Vedeldning, innetemperatur har varit ungeför lika mycket och utetemperaturen har varit ca en grad kallare under 2009. Kan oxå tillägga att vi har många fler hushållsapparater igång nu. Vi flyttade in augusti 2008 (nybyggt stenhus).
Såhär ser elförbrukningen ut nu 2009 (2008):
Aug: 469 (553)
Sep: 609 (609)
Okt: 913 (945)
Nov: beräknad 1163 (1522)
Har alltså nästan 500 kwh mindre nu på fyra "höst-månader" - "allt" annat lika!
...dom pengarna lägger jag i sparbössan.
Ska bli intressant att se resultatet under vintern. När temperaturen kommer ner under +5 grader ute får jag elda två gånger om dagen har jag märkt.
Jag har oxå märkt att IVTn (kompressorn) verkar effektivare om jag har en högre kurva inställt (ingen elpatron). Då verkar den jobba lite hårdare - men elförbrukningen går inte upp nämnvärt för det. Jag kör nu på kurva 4 eller 5.
Jag har nu lite uppföljningssiffror. Jag har jämfört den totala elförbrukningen under 2008 med 2009. Under 2008 körde jag i ekonomiläge på pannan och under 2009 har jag nu haft elpatronen urkopplad. Vedeldning, innetemperatur har varit ungeför lika mycket och utetemperaturen har varit ca en grad kallare under 2009. Kan oxå tillägga att vi har många fler hushållsapparater igång nu. Vi flyttade in augusti 2008 (nybyggt stenhus).
Såhär ser elförbrukningen ut nu 2009 (2008):
Aug: 469 (553)
Sep: 609 (609)
Okt: 913 (945)
Nov: beräknad 1163 (1522)
Har alltså nästan 500 kwh mindre nu på fyra "höst-månader" - "allt" annat lika!
...dom pengarna lägger jag i sparbössan.
Ska bli intressant att se resultatet under vintern. När temperaturen kommer ner under +5 grader ute får jag elda två gånger om dagen har jag märkt.
Jag har oxå märkt att IVTn (kompressorn) verkar effektivare om jag har en högre kurva inställt (ingen elpatron). Då verkar den jobba lite hårdare - men elförbrukningen går inte upp nämnvärt för det. Jag kör nu på kurva 4 eller 5.
Låter sunt. Men jag vågar inte stänga av min patron.
230 kvadrat trivselhus. Tror knappast kamin plus kompressor orkar hålla det när de är -15 grader ute?
Däremot är jag intresserad av att sänka vad patronen max får gå på.
Går ju att ställa in. Sätta den på 3kW max?
Någon som har en tanke?
230 kvadrat trivselhus. Tror knappast kamin plus kompressor orkar hålla det när de är -15 grader ute?
Däremot är jag intresserad av att sänka vad patronen max får gå på.
Går ju att ställa in. Sätta den på 3kW max?
Någon som har en tanke?
Förutom det resonemang som pågår skulle jag vilja krydda med en ytterliggare fundering. Har en 495a själv men resonemanget går att applicera på bägge.
Det gäller vintertid när man ligger nära ett balansläge, dvs där husets energibehov (utan dramatiska varmavattentapp) ligger på 80-95% av VP's förmåga utan elpatron.
Min uppfattning är att kompressorn kör på till både VV och värmevattnet når 55grader, i mitt fall. Sen slår kompressorn av och temperaturen sjunker ganska snabbt i pannan, i mitt fall låter automatiken det sjunka väldigt lågt, till c:a 23-25 grader. Detta innebär att det är sån uppförsbacke för kompressorn att den efter tidsperioden måste dra på patronen till pannan är ifatt och den kan värma sista biten med enbart kompressor. Sen upprepas naturligtvis den här cykeln.
Detta kombinerar jag med att jag upplever (utan egentliga belägg), att pannan har högst verkningsgrad när kompressortempen ligger högre upp, 70-90grader, än när den ligger fast på 50-60grader.
Min önskan är ju att den vintertid inte skulle låta värmevattnet sjunka så lågt, uta fånga upp fallet redan vid 40 grader eller så, och sen klarat sig vidare med kompressor.
Någon som känner igen detta, någon som kan bekräfta och kanske till och med har åtgärdat med bra resultat?
Det gäller vintertid när man ligger nära ett balansläge, dvs där husets energibehov (utan dramatiska varmavattentapp) ligger på 80-95% av VP's förmåga utan elpatron.
Min uppfattning är att kompressorn kör på till både VV och värmevattnet når 55grader, i mitt fall. Sen slår kompressorn av och temperaturen sjunker ganska snabbt i pannan, i mitt fall låter automatiken det sjunka väldigt lågt, till c:a 23-25 grader. Detta innebär att det är sån uppförsbacke för kompressorn att den efter tidsperioden måste dra på patronen till pannan är ifatt och den kan värma sista biten med enbart kompressor. Sen upprepas naturligtvis den här cykeln.
Detta kombinerar jag med att jag upplever (utan egentliga belägg), att pannan har högst verkningsgrad när kompressortempen ligger högre upp, 70-90grader, än när den ligger fast på 50-60grader.
Min önskan är ju att den vintertid inte skulle låta värmevattnet sjunka så lågt, uta fånga upp fallet redan vid 40 grader eller så, och sen klarat sig vidare med kompressor.
Någon som känner igen detta, någon som kan bekräfta och kanske till och med har åtgärdat med bra resultat?
jonnieb, det går fint att ställa ner maxeffekten. jag har ställt min på 2 kW.
Däremot har pannan 3 st 3 kW steg (i mitt fall, jag har 9 kW totalt).
Det betyder att pannan måste pulsa ett av stegen. Den går typ 8 sekunder och stänger sen av i 4 så att det blir i snitt 2 kW effektuttag. Det kan jag se på den separata effektmätaren som jag har till pannan.
Det verkar dock vara någon typ av halvledarrelä för inget klickande hörs. Så jag tror int växlandet sliter på någon mekanisk del. Annars kan man ju välja att begränsa den till 3 eller 6 kW. jag ligger på ca 30-35 kWh per dygn när det är kring nollan. 170 m2 1-1/2 plan.
Däremot har pannan 3 st 3 kW steg (i mitt fall, jag har 9 kW totalt).
Det betyder att pannan måste pulsa ett av stegen. Den går typ 8 sekunder och stänger sen av i 4 så att det blir i snitt 2 kW effektuttag. Det kan jag se på den separata effektmätaren som jag har till pannan.
Det verkar dock vara någon typ av halvledarrelä för inget klickande hörs. Så jag tror int växlandet sliter på någon mekanisk del. Annars kan man ju välja att begränsa den till 3 eller 6 kW. jag ligger på ca 30-35 kWh per dygn när det är kring nollan. 170 m2 1-1/2 plan.
Man har ju både inkopplad maxeffekt och önskad maxeffekt eller liknande, ska ner o läsa vad det exakt står. Den ena stegar man av i 3kW steg, den andra är steglös från 9kW på kommatecknet och neråt.
Inte hittat den? Tror det är parametern efter.
Jag har även hittat en funktion där det står något om fördröjning av inkoppling av elpatron i ekonomiläge, jag har värde 5 där, inget angivet. Verkar vara 0-10 kanske. Någon som vet?
Lite bifogade bilder. Hade duschat en 10-15 min före bilderna togs.
Inte hittat den? Tror det är parametern efter.
Jag har även hittat en funktion där det står något om fördröjning av inkoppling av elpatron i ekonomiläge, jag har värde 5 där, inget angivet. Verkar vara 0-10 kanske. Någon som vet?
Lite bifogade bilder. Hade duschat en 10-15 min före bilderna togs.
Redigerat:
Enligt bruksanvisningen får man INTE ändra 8.10 "Ansluten effekt elkasset".
Där anges hur många kW som faktiskt finns tillgängligt i panna.n
Finns ingen anledning att ändra på den.
I 8.12 däremot anges hur många kW pannan får utnyttja. Det är där man kan begränsa eltillskottet.
Jag skrev tidigare att pannan har 3 st. 3kw steg. Det var nog inte rätt. Vid närmare kontroll verkar det vara steg om 1,5 kW. Om man som jag kör på 2 kW begränsning betyder det att ett steg alltid går och att steg 2 pulsas för att ge 2 kW i snitt. Principen var i alla fall rätt. Det är alltså möjligt att välja precis vilket effektuttag som helst.
Där anges hur många kW som faktiskt finns tillgängligt i panna.n
Finns ingen anledning att ändra på den.
I 8.12 däremot anges hur många kW pannan får utnyttja. Det är där man kan begränsa eltillskottet.
Jag skrev tidigare att pannan har 3 st. 3kw steg. Det var nog inte rätt. Vid närmare kontroll verkar det vara steg om 1,5 kW. Om man som jag kör på 2 kW begränsning betyder det att ett steg alltid går och att steg 2 pulsas för att ge 2 kW i snitt. Principen var i alla fall rätt. Det är alltså möjligt att välja precis vilket effektuttag som helst.
Hur går det för er?
Jag har fått skruva upp värmekurvan till 2,5.
Kör max tillgängligt eltillskott på 2,8kW.
Så fort jag fått till kurvan bra tänkte jag försöka laborera mer med eltillskottet.
Inatt gick det från -5 till ca -11 grader, eldade igår kväll.
Duschade också innan jag gick o la mig.
Imorse när jag vaknade var det 19,6 grader inne. Helt ok!
Frågan är, spar man verkligen energi på att begränsa eltillskottet? Eller blir det mera att den konstant får gåg på "lite" eltillskott vilket resulterar i mer elförbrukning?
Vi har ingen innegivare, går endast på utetemp. Eldningen ger en väldigt lång värmespridning, går över ett helt dygn med bibehållen effekt på flera kW.
Har provat sänkt termostaten i just vardagsrummet, så kan den stänga av just den slingan och låta de andra få dela på vattnet.
Övriga slingor är alltid på förutom datorrummet som håller temperaturen själv och oftast har stängd dörr.
Jag har fått skruva upp värmekurvan till 2,5.
Kör max tillgängligt eltillskott på 2,8kW.
Så fort jag fått till kurvan bra tänkte jag försöka laborera mer med eltillskottet.
Inatt gick det från -5 till ca -11 grader, eldade igår kväll.
Duschade också innan jag gick o la mig.
Imorse när jag vaknade var det 19,6 grader inne. Helt ok!
Frågan är, spar man verkligen energi på att begränsa eltillskottet? Eller blir det mera att den konstant får gåg på "lite" eltillskott vilket resulterar i mer elförbrukning?
Vi har ingen innegivare, går endast på utetemp. Eldningen ger en väldigt lång värmespridning, går över ett helt dygn med bibehållen effekt på flera kW.
Har provat sänkt termostaten i just vardagsrummet, så kan den stänga av just den slingan och låta de andra få dela på vattnet.
Övriga slingor är alltid på förutom datorrummet som håller temperaturen själv och oftast har stängd dörr.
Det låter som bra siffror i den kylan.
Det är som du säger. Om man begränsar tillskottet kommer den gå längre tid med tillskott inkopplat.
Men den drar inte mer. Snarare något mindre.
Kompressorn går ju under tiden och tillför det den kan. Man vill ju inte låta elpatronen snabbt värma upp vattnet så att kompressorn slår av. Då blåser man ju varmluft rakt ut till kråkorna. Dessutom slits kompressorn extra mycket vid start- och stoppdrift.
Det totala effektbehovet är ju vad det är och det måste tillföras; antingen snabbt lite då och då eller långsamt i jämn takt hela tiden.
Anledningen till att man skall köra med öppna termostater är ju just att man vill ha en långsam, jämn värmetillförsel och inte av och på med extra varmt vatten.
Även här gäller ju att totala effektbehovet skall tillföras på ett eller annat sätt; snabbt (varmare vatten) och lite då och då eller långsamt (kallare vatten) i jämn takt hela tiden.
Förlusterna blir lägre i det senare fallet eftersom värmespridningen från tex plattan till marken drivs av temperaturskillnaden. Ju högre skillnad desto snabbare värmeförlust.
Det är som du säger. Om man begränsar tillskottet kommer den gå längre tid med tillskott inkopplat.
Men den drar inte mer. Snarare något mindre.
Kompressorn går ju under tiden och tillför det den kan. Man vill ju inte låta elpatronen snabbt värma upp vattnet så att kompressorn slår av. Då blåser man ju varmluft rakt ut till kråkorna. Dessutom slits kompressorn extra mycket vid start- och stoppdrift.
Det totala effektbehovet är ju vad det är och det måste tillföras; antingen snabbt lite då och då eller långsamt i jämn takt hela tiden.
Anledningen till att man skall köra med öppna termostater är ju just att man vill ha en långsam, jämn värmetillförsel och inte av och på med extra varmt vatten.
Även här gäller ju att totala effektbehovet skall tillföras på ett eller annat sätt; snabbt (varmare vatten) och lite då och då eller långsamt (kallare vatten) i jämn takt hela tiden.
Förlusterna blir lägre i det senare fallet eftersom värmespridningen från tex plattan till marken drivs av temperaturskillnaden. Ju högre skillnad desto snabbare värmeförlust.