Jo, jag förstår att det är så i praktiken. Vad jag var ute efter är klargöranden runt hur man resonerar, men om vi inte får någon som jobbar för ett nätbolag att uttala sig så lär vi nog inte få den tydlighet jag önskar.M Martin Lundmark skrev:
Förstår jag det rätt nu?
Grannarna vill inte vara med och betala en utbyggnad av det lokala nätet för att ett hushåll ska kunna sälja el?
Är samma grannar beredda att betala hela utbyggnaden själva om de behöver säkra upp, exempelvis efter köp av elbil(ar) om nätet inte hanterar det?
Eller går det inte att tänka så alls? Erkänner att det här inte är mitt område. Jag tänker bara att om jag (hypotetiskt) betalar för en upprustning av nätet för att kunna sälja min el, så borde väl även andra grannar kunna ha nytta av det?
Sen antar jag att EON inte räknar på små områden när det kommer till nätavgiften som ska täcka detta (och utdelning till aktieägarna).
Grannarna vill inte vara med och betala en utbyggnad av det lokala nätet för att ett hushåll ska kunna sälja el?
Är samma grannar beredda att betala hela utbyggnaden själva om de behöver säkra upp, exempelvis efter köp av elbil(ar) om nätet inte hanterar det?
Eller går det inte att tänka så alls? Erkänner att det här inte är mitt område. Jag tänker bara att om jag (hypotetiskt) betalar för en upprustning av nätet för att kunna sälja min el, så borde väl även andra grannar kunna ha nytta av det?
Sen antar jag att EON inte räknar på små områden när det kommer till nätavgiften som ska täcka detta (och utdelning till aktieägarna).
Jo, det är jag med på, men om det inte går att säkra upp för att nätet inte är dimensionerat för det, är det då inte så att det är rimligt att den som vill ha uppsäkrat får ta kostnaden för förbättringen av nätet, om det är så åt andra hållet?pacman42 skrev:
Säg att granne A klarar sig utmärkt med sina 3x16A, medan granne B har problem och vill säkra upp till 3x20 eller 3x25, inte räcker väl de extra tusenlapparna som B får betala varje år särskilt långt, utan det slås ut på kollektivet, eller?
Hej pacman42
När man skriver i forumet så riktar man sig till alla, inte bara till den som t.ex. ställt en fråga.
Systemet med en fördelning av nätavgifter är enkel men upplevs nog inte helt rättvist av alla
I artikeln ” Elnätsavgiften höjdes med 400 procent” handlar om att Ellevio nu harmoniserar abonnemang och priser i elnäten; ”Vad som har hänt är att Ellevio har skrotat det elnätsabonnemang som hette Bas, och som tidigare kunde tecknas för till exempel kolonistugor, fiskebodar eller garage – fristående byggnader med låg elförbrukning som inte används som bostäder. Nu jämställs dessa byggnader med radhus och villor, där elförbrukningen ofta ligger mellan 15 000 och 20 000 kilowattimmar per år. I ett mejl till DN skriver Ellevio att förändringen har genomförts som ett led i att harmonisera abonnemang och priser, så att kunder över hela landet betalar lika mycket för samma typ av elnätsavtal. Enligt företaget bor 97 procent av de som tidigare hade abonnemanget Bas i lägenhet.”
https://www.dn.se/ekonomi/elnatsavgiften-hojdes-med-400-procent/
”Flera kolonister har redan anmält Ellevio till Ei. Ett av de tidigaste ärendena har redan behandlats. Det skrevs av, utan vidare åtgärder. I beslutet konstaterar Ei att Ellevio följer regelverket. Kortfattat handlar det om att alla kunder med samma abonnemang måste betala lika mycket och att företagets totala intäkter inte får överskrida ett tak som bestäms av myndigheten. Men kolonisterna i Stockholm låter sig inte avskräckas och planerar att tillsammans med riksorganisationen Koloniträdgårdsförbundet skriva en samlad anmälan till Ei. Precis som Åke Norelius ställer de sig frågande till att Ellevio inte kan erbjuda en abonnemangsform för fastigheter med låg elförbrukning.– Ellevio säger själva att ingen kundkategori ska subventionera någon annan grupp, men vi känner att vi subventionerar storkonsumenterna. Det här är svårt eftersom det handlar om tolkningar av ord som ”skäligt”. Vad är skäligt? säger Katja Jassey, ordförande för Stockholms koloniträdgårdar. På Ellevio resonerar man precis tvärt om. ”När man tittar på en liten kolonistuga och en vanlig villa så upplever man en stor skillnad, och vi förstår att det är så man ser på saken. Men faktum är att kostnaderna för dessa två anslutningar är densamma”, skriver företaget och fortsätter: ”En viktig övergripande princip är att våra kunders kostnader ska fördelas rättvist. Det innebär att kunden ska betala en fast avgift som i så hög grad som möjligt motsvarar kundens andel av våra kostnader. Dessutom kräver ellagen det”. Det argumentet biter inte på Katja Jassey. – Energimarknadsinspektionen säger att det inte finns någonting som hindrar Ellevio att skapa en kategori för till exempel kolonistugor, säger hon. Mathilda Lindersson, analytiker på Ei, bekräftar det. – Vad vi har sagt är att samma kundtyp, från Skåne och upp till Norrbotten, ska ha samma pris. Vi har inte sagt något om hur de ska kategorisera sina kunder, utan bara att de måste ha samma pris för samma kategori av kunder, säger hon.”
Vad händer om ägaren till en kolonistuga vill sätta solceller på taket och mata in effekt och få betalt för elenergin, och sedan använda de pengarna för att betala elenergin till en annan bostad där det inte kan sättas upp solceller?
Hade det blivit en lägre kostnad för ägaren till en kolonistuga om det tidigare elnätsabonnemanget (Bas) varit kvar i stället för det som Ellevio nu byter till?
Jag kan tänka mig att elnätet i koloniområdet måste förstärkas om en eller flera sätter solceller på kolonistugorna. Om sedan inga extra avgifter tas av den enskilde abonnenten utan fördelas på alla så kan det upplevas attraktivt.
Utan att som ägare till en kolonistuga ställa en fråga om detta till sitt elnätsbolag är det svårt att veta villkor och kostnader.
Undrar hur man brukar redovisa sådant vanligtvis och vilket ord man använder, t ex så här kan min elräkning från nätbolaget se ut:M Martin Lundmark skrev:
ELNÄT Beräknad
elnätskostnad
Nättaxa, Effekt 35 A 47591 kr/år
Specifikation Datum Antal Pris Summa
Nättaxa, Effekt 35 A 2023-02-01 - 2023-02-28 28 dagar 5 950,00 kr/år 456,44
Elöverföring 2023-02-01 - 2023-02-28 4628 kWh 15,00 öre/kWh 694,20
Energiskatt 2023-02-01 - 2023-02-28 4628 kWh 49,00 öre/kWh 2 267,73
Överföringsavgift 2023-02-01 - 2023-02-28 10,802 kW 133,00 kr/kW 1 436,66
Elsäkerhetsavgift 2023-02-20 1 st 13,88 kr/st 13,88
Nätövervakningsavgift 2023-02-20 1 st 5,44 kr/st 5,44
Elberedskapsavgift 2023-02-20 1 st 49,00 kr/st 49,00
Summa Elnät (moms ingår med 984,68 kr) 4 923,35
Här hittar vi "Elöverföring" som jag antar är det lokala elbolagets egen kostnad? Samt "Överföringsavgift" som jag då antar är kostnaden för förlusterna i näten?
Mycket intressant resonemang från både Ei och Ellevio. Detta torde tala för att "subventionerna" av elproducenter är på väg att tas bort. Om man tvingas att ta ut högre avgifter för att vissa abonnenter/producenter kostar mer så verkar det ju enligt den citerade artikeln vara så att dessa avgifter skall riktas mot de som orsakar kostnaderna. Det tala för att elproducenterna i villaområdena kommer att få högre avgifter.M Martin Lundmark skrev:
Det som man har problem med att förstå som ägare till kolonistugan är uppenbarligen att en så stor del av kostnaderna baseras på den fasta avgiften. Tittar man på elnätsavgifterna där det finns effekttaxa (detta bör vara de elnätsavgifter som bäst avspeglar den verkliga kostnaden) så är de billigare per månad, men de innehåller större rörliga delar. Här är ett exempel från Göteborg:
Nedan priser inkluderar 25% moms. Energiskatt på 49 öre/kWh tillkommer.
Elnätsavtal Fast avgift 147,5 kr/månad
Elöverföringsavgift Rörlig avgift - ditt beteende påverkar kostnaden 25,5 öre/kWh
Effektavgift Rörlig avgift - ditt beteende påverkar kostnaden 36,25 kr x snittet av månadens tre högsta tim-medeleffekter i kW*
Ellevio tar istället 315kr/mån. Mitt elbolag ligger strax över detta för sitt billigaste abonnemang också (ingen effektavgift än så länge, men den är ju på gång).
Lösningen för kolonilotterna är naturligtvis att de skall kräva att få effektavgifter...
Om vi då går tillbaka till solelsproducenterna så borde något liknande effektavgifter finnas i upplänk också. Dvs, produktion som skickas uppåt i nätet skall man betala för.
Så, när man inför kravet om effekttariffer den 1/1 2027 så är det rätt rimligt att man inför kravet för produktion också. Det är ju inte helt otroligt att detta kan ske i alla fall.
Baserat på de avgifter jag sett från andra bolag så tror jag att "Överföringsavgift" är "Effekttariff", men den är väldigt dyr i så fall för att gälla ett privathushåll. Hur som helst så är den fasta avgiften för 35A väldigt låg om inte en effekttariff skall tillkomma. Slår man ihop dessa två så hamnar man på ungefär samma avgifter som både Ellevio och min kommun tar. Tittar jag på företagsabonnemang i min kommun (som alltså äger energibolaget) så har de en effekttariff som är på samma nivå som din (om jag lägger på moms också). Detta talar alltså också för att det är en effekttariff vi ser här omdöpt till "Överföringsavgift". Även värdet (i kW) som omnämns antyder effekttariff. Elöverföringen på 15 öre inkl moms är förresten rätt så billig den också, min ligger på drygt 18 öre exkl moms).TRJBerg skrev:
Hej TRJBerg
Det kan ibland vara svårt att tolka vad de olika rubrikerna står för, (så även för mig ibland). Men man har ofta hjälp av de enheter som anges.
I inlägget jag skrev hämtade jag rubriken ”överföringsavgiften” från Konsumenternas Energimarknadsbyrå (med en länk).
Från din elräkning:
Elöverföring 2023-02-01 - 2023-02-28
Energimängd 4628 kWh
Kostnad per kWh 15,00 öre/kWh
Att betala 694,20
Rubriken ”Elöverföring” på din elräkning avser bl.a. kostnaden för förlusten (kWh) på elnätet jag skrev om. Det kostar 15,00 öre/kWh för överförd energimängd (4628 kWh). Du betalar 694,20 kr
Överföringsavgift 2023-02-01 - 2023-02-28
Effekt 10,802 kW
Kostnad per kW 133,00 kr/kW
Att betala 1 436,66
Överföringsavgift (på din elräkning) skulle jag vilja kalla effektavgift (för du har väl en sådan i ditt abonnemang).
Toppeffekten har varit 10,802 kW. Kostnad per kW toppeffekt är 133,00 kr/kW Du betalar 1 436,66 kr
Jag har aldrig varit med om att vi behövt byta transformatorer i lokalnätet dvs från 6, 10 eller 20 kV till 0,4 kV på grund av att transformatorn inte klarar av produktion. Det som däremot kan hända är att fördelningsstationer osv inte har skyddsfunktioner som är dubbelriktade vilket kräv energi ska matas in och där sker en del ombyggnationer när effektriktningen vänder. Dock så kan trafobyte vara ett bra sätt att få ner impedansen i elnätet istället för att gräva upp gator och byta kablar. Ju lägre impedans desto lägre spänningshöjning vid elproduktion och det är oftast med spänningshöjningen som problemen uppstår.GK100 skrev:
Jag kan svara på din första fråga, detta är reglerat i ellagen sedan sommaren 2022 men det har egentligen gällt sedan 2014/2015 då Energimarknadsinspektionen tog beslut i ett ärende som då blev vägvisande/praxis. Det man då säger är att alla som har upp till 63 A säkring inte ska betala ev. kostnader för förstärkning om man inte samtidigt utökar sin anslutningskapacitet. Detta ger då alla möjlighet att minst få ansluta 17 kW utan att riskera att stå för ev. kostnader för förstärkningar. Att inte den enskilda personen står för kostnaden innebär att kostnaden läggs på kundkollektivet dvs allas elräkning. Om detta är rätt eller fel kan man såklart diskutera men man kan konstatera att våra elnät i Sverige inte är byggda för en decentraliserad elproduktion och att det kommer krävas ganska stora ombyggnationer innan vi är där.
17kW motsvarar ungefär 25A, så är det detta man skall utgå ifrån är OK? Samtidigt säger du nämligen 63A säkring.T tpsoft skrev:
Nästa fråga är att man när man byter huvudsäkringar så gör man ju en utökning av nätet, skulle detta kunna driva kostnadsökning då?
Ytterligare nästa fråga är hur den snart obligatoriska effekttariffen skulle kunna påverka inmatning till elnätet?