Man måste skilja på konsumtion och produktion av el. När det gäller konsumtion så finns det en föreskrift som säger att spänningen får variera 10 % upp och ner från 230 volt i anslutningspunkten. När det gäller produktion så är branschrekommendationen att spänningen max får höjas 5 % i anslutningspunkten och 3 % i den punkt där kunden integrerar med andra dvs normalt ett kabelskåp. Detta gör att kraven för producenter är mycket högre än för konsumtion. Traditionellt sätt är våra elnät byggda utifrån vilken belastning som finns, mer eller mindre vilken säkring som respektive kund har samt att man dessutom har en sammanlagring mellan olika kunder då det finns få kunder som har samma uttagsmönster dvs man lagar inte mat, tvättar osv samtidigt som sina grannar. När det gäller produktion så finns inte denna sammanlagring utan lyser solen i området så ger alla solcellsanläggningar effekt samtidigt även om viss variation självklart sker beroende på storlek på anläggningarna samt vinkel/orientering mot solen. Numera går man mer mot att dimensionera elnäten för den spänningshöjning som en produktionsanläggning ger, ända sättet att kunna mata ut på elnätet är att anläggningen har en högre spänning i elnätet. Jämför tex med om du skulle "vända" riktningen i en vattenslang, ända sättet att göra det är att du har högre tryck än det som kommer från andra hållet. På samma sätt händer med spänningen när man producerar. Detta gör att man ofta hamnar i lägen där elnäten behöver förstärkas för att man ska kunna producera och då är det oftast grövre kablar och ev. större transformatorer som gäller för att få ner "motstånden" (impedansen) i elnätet som är det som ger upphov till spänningshöjningen.TRJBerg skrev:
Som du ser i de två citaten ska det tydligen finnas "äldre" transformatorer med dessa säregna egenskaper det är det jag först vill ha förklarat. Det du nämner tar vi sen och troligtvis borde problem med oönskad spänningshöjning kunna komma först och begripligt förhoppningsvis av de flesta med något intresse i trådens riktning. Efter de mer jordnära tekniska frågeställningarna kan sen ekonomisterna få komma in och förklara principerna för den huvudlösa dimensionering som ska till för den intermittenta produktionen om ett större flertal ska skära solens guld.T tpsoft skrev:
Ser fram emot förklarande av verkansmekanismerna bakom dessa äldre trafotyper.
X xLnT skrev:
Alla anslutningar har en erlagd anslutningsavgift för 25 A som lägst vilket då motsvarar ca 17 kW i effekt. Men om man har en högre anslutningsavgift än 25 A erlagd så gäller samma resonemang upp till 63 A. Om man tex säkrar upp från 25 A till 35 A samtidigt som man sätter solceller så får man stå för kostnaden för ev. förstärkningar men inte om man redan har 35 A.pacman42 skrev:
Jag tror inte att effekttariffer kommer påverka detta då effekttariffen påverkar de löpande kostnaderna för abonnemanget medans anslutningsavgiften är en engångsavgift och där kommer fortfarande säkringen vara avgörande även när de nya tarifföreskrifterna börjar gälla.
Vet du om man får stå för kostnader retroaktivt (om det redan är förstärkt och finns luft i ledningarna) om man vill säkra upp?T tpsoft skrev:
Eller är det bara ifall man för att kunna hantera uppsäkringen behöver förstärka man blir debiterad för det?
Här har jag dock en följdfråga till:T tpsoft skrev:
Om nu produktionen vid en lokal transformator överskrider konsumtionen, då får man ju förluster i upplänk som sänker spänningen. Hur hanterar man detta? Det riskerar ju att göra att inmatningen inte fungerar. Eller kommer nätet att kompensera för detta med ökad spänning i ändpunkterna som resultat och därmed så kan producenten mata in ändå?
Jag känner att jag har lite svårt att förstå tröghetens i elnätet...
Orsaken till att jag ställer frågan är att detta använts mot mer anslutning i något område (enligt forumet). Men det kanske är för stor impedans i trafon som är problemet där också?
Ju större transformator, desto mindre impedans mot jord i den. Nedan är en tabell som visar hur storleken på transformatorn påverkar impedansen på typiska distributionstransformatorer. (hämtad från gamla Mikrohandboken men sannolikt fortfarande aktuell)X xLnT skrev:
Min tekniska kunskap kring detta har sina begränsningar men som jag uppfattat det så kommer ev. inmatning som inte nyttjas lokalt att transformeras upp och sen användas i närområdet. så det blir inget stopp på imatning bara för att man vänder effektriktningen. Det är redan idag inget ovanligt fenomen på många ställen där inmatningen överstiger utmatningen under vissa delar av dygnet.
Däremot så är det ett problem på nästa nivå i elnätet då fördelningsstationer normalt sätt inte är förberedda på att energiriktningen i ett fack vänder. Då krävs i regel en ombyggnation med utökade mät och skyddsfunktioner.
Det är en svår fråga att svara på då jag gissar att varje elnätsbolag har sin modell för hur de hanterar det. Men en sak som är viktigt att ta med sig är att även om det inte krävs åtgärder i elnätet rent fysiskt så som byte av kablar osv så tar man vid en uppsäkring upp ett större utrymme i elnätet som tex kunde ha använts till en nyanslutning så därför kan det vara rimligt att betala en summa för den utökade del av transformator, nätstation och ev. överliggande elnät som man nyttjar. Detta har även Energimarknadsinspektionen ansett i de prövningsärenden som de beslutat i som jag känner till.X xLnT skrev:
Jo, det förstår jag, delvis.T tpsoft skrev:
Problemet är ju bara att man här måste få upp spänningen så att den motsvarar spänningen utanför trafon, exempelvis 3kV. Denna transformering ger ju förluster och då leder det ju till spänningsfall uppåt i nätet. Detta måste ju kompenseras på något sätt. Här tar min kompetens slut. En inmatning som är 3% högre än när spänningen längst ut räcker ju knappast här, om nu inte transformatorn dynamiskt kan ändra förhållandet mellan lindningarna i upplänk och nedlänk.
Det är ovanligt med automatiska lindningkopplare idag enligt min uppfattning men det är något diskuteras. Det är vanligt att transformatorerna har lindningskopplare men dessa är manuella och av typen NLTC.X xLnT skrev:
historiskt har man använt lindningskopplare för att kompensera svaga elnät (dvs glesbygd där det är lite längre avstånd mellan kunderna) genom att höja spänningen. Detta får idag motsatt verkan vid solceller i dessa nät och det är inte ovanligt med ombyggnationer här.
En sak som jag anser är intressant i sammanhanget att elnätsägaren får ha upp till 253,3 volt i anslutningspunkten till en kund (även om det är ovanligt och inget man strävar efter). Då det ena överspänningsskyddet är inställt på samma värde så skulle sannolikt en solcellsanläggning inte starta i ett sådant läge, dessutom så kanske solcellsanläggningen sitter en bit ifrån anslutningspunkten. Avstånd = impedans = högre spänning vid produktion. Vems fel/ansvar är det att åtgärda detta? Problemet uppstår redan vid lägre spänningsnivåer än 253 volt i anslutningspunkten, jag har stött på ett antal fall genom åren där detta hänt.
Jag har ganska ofta över 256V hemma hos mig, för då löser mitt vektorsprångskydd ut.T tpsoft skrev:
Händer att det är under 215V också :/
Märkligt nog har det börjat ske EFTER byte av transformatorstation, så vet inte hur dom ställt in spänningen där..